Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagogerna på förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser också vilka resurser pedagogerna har att tillgå i sitt arbete med dessa barn. Detta är för att vi själva som blivande förskolepedagoger ska få en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av särskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. Utifrån vad vi har sett i vårt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra människor.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Syftet med vår fallstudie, är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i särskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna är vår fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i både särskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala områden i vår undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi använt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att få en egen uppfattning om det som berättats. I resultatet redovisas alla våra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla våra respondenter är positiva till integrering i den mån det är möjligt.

I litteratur som behandlar utvecklingssamtalet i förskola och skola benämns detta samtal ibland som det svåra samtalet. Hur upplever egentligen pedagoger i förskolan utvecklingssamtalet? Syftet med denna studie var att exemplifiera och diskutera hur några verksamma pedagoger i förskolan upplevde planering och genomförande av utvecklingssamtalet. I första hand utfördes en enkät i kvantitativt syfte där 65 pedagoger (förskollärare och barnskötare) deltog. För att fördjupa studien gjordes sex kvalitativa intervjuer.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Syftet med studien är att undersöka klasslärares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. Utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM har vi ställt frågorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar i grundskolan och har klasslärare/mentorsansvar. Resultatet av vårt arbete är att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lärare upplever en känsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna är salutogena, då vi har fokuserat på de styrkor och tillgångar som lärarna upplever.

The purpose of this paper is to examine if there are any differences or similarities when it comes to teaching religion in a multicultural school versus teaching religion in a homogeneous school in Sweden. How do teachers describe religious education in schools and how do they justify their teaching strategies? What similarities or differences are there between teachers' approaches when teaching religion in homogeneous versus multicultural schools?The study is based on qualitative interviews which includes a total of four schools; two homogeneous and two multicultural. These schools have been selected with the help of the Migration Board's annual report from 2014 as well as from my own personal knowledge. One religious teacher from each of the schools was interviewed.The conclusion, among others, is that ethnic Swedish pupils do not have the same understanding of religion as students of different ethnicity.

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker ? något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt.

Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur miljöcertifiering av skolor går till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan når upp till målet med miljöcertifieringen, att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare. Arbetet består av en litteraturstudie och en intervjustudie. För att erhålla utmärkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krävs att skolan gör en anmälan till organisationen Håll Sverige Rent, arbetar för att förbättra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lämnar in en rapport där resultaten redovisas.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Skolverket anser att grunden i integrationen mellan de båda skolformerna förskola och skola nu är lagd och det är dags att bygga vidare. I denna grund påtalar dock Skolverket att det har skett en ?skolifiering? av förskoleklassen. Med tanke på detta är syftet med studien att studera pedagogers syn på förskoleklassens verksamhet med speciellt fokus på lek. Att beskriva vad en ?skolifiering? av förskoleklassen har betytt och eventuellt kommer att betyda för lärandet och leken i de lägre åldrarna, anser vi som skribenter kan leda till att en integration mellan de bägge skolformerna förskola och skola inte bör ske på någons bekostnad.

Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar.I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar.Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation..