Sök:

Sökresultat:

5426 Uppsatser om Fristćende skola - Sida 19 av 362

Alla skolor Àr inte likadana : Elevers syn pÄ utbildning och skola frÄn en privat religiös friskola med inriktning mot islam

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Att förstÄ eller inte förstÄ - LÀsförstÄelse med estetiska uttrycksformer i andrasprÄksinlÀrningen

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

ÅtgĂ€rdsprogram-ursprung och anvĂ€ndning i fristĂ„ende och kommunal skola

Det stĂ„r skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar mĂ„len ska ett Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om Ă„tgĂ€rdsprogram nĂ€r det först introducerades i SIA-utredningen och hur det anvĂ€nds i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkĂ€tundersökning, och har skickat ut enkĂ€tfrĂ„gor till tio fristĂ„ende grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har Ă€ven frĂ„gat om Ă„tgĂ€rdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville ocksĂ„ undersöka och jĂ€mföra om anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r olika i fristĂ„ende grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet Ă€r att det tycks anvĂ€ndas lika mycket inom bĂ„da skolformerna och Ă€r ett pedagogiskt arbetsverktyg. ÅtgĂ€rdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite pĂ„ vilka som utarbetat det men trots det tycks innehĂ„llet vara relativt lika..

ÖverensstĂ€mmer lĂ€rarnas förĂ€ldrasamverkan med förĂ€ldrarnas förvĂ€ntningar

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att se om lÀrarnas förÀldrasamverkan överrensstÀmmer med förÀldrarnas förvÀntningar. Detta gör vi för att fÄ en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar pÄ att det Àr vi tillsammans som mÄste arbeta för att uppnÄ bÀsta möjliga resultat för vÄra elever. Tidigare forskning visar pÄ att förÀldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgÄngar i skolan och att det Àr viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nÄ vÄrt syfte med undersökningen vÀljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare och förÀldrar.

Samarbete mellan skola och fritidshem : En studie om hur fritidspedagoger och grundskollÀrare samarbetar

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur grundskollÀrare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollÀrare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsÀtt som finns i yrkeskategorierna nÀr det gÀller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lÀrare delger varandra sina kompetenser.

Elevers syn pÄ lÀrande och skolsituation i en mÄngkulturell skola

MÄngkulturell skola Àr inget nytt, vi har alltid varit olika pÄ mÄnga sÀtt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förstÄelse och kunskaper om varandras olikheter och pÄ det sÀttet fÄ en Ànnu bÀttre skolsituation.Arbetet bygger pÄ djupintervjuer med sju elever pÄ handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs pÄ sitt program och Àr goda marknadsförare för programmet..

SÀg det i toner - och i ord! : olika vÀgar till att tolka körmusik

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Mobbning : Hur menar lÀrarna och skolpersonal att mobbning kan förebyggas, upptÀckas samt ÄtgÀrdas

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare kan upptÀcka, förebygga samt ÄtgÀrda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgÄng dÀr jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar Àven upp hur mobbningen kan ÄtgÀrdas och förebyggas enligt olika program som kan anvÀndas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀter riktade till lÀrare i Är 7- 9. Dessa enkÀter innehöll frÄgor som berör begreppet mobbning.

Specialpedagogers mÄlsÀttning om en skola för alla - i förhÄllande till dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsÀtt utifrÄn mÄlsÀttningen en skola för alla i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. LÀrande och samhÀlle, Barn unga samhÀlle, Barn och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagoger ser pÄ mÄlsÀttningen en skola för alla och hur de arbetar utifrÄn den i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningar har gjorts pÄ specialpedagogers arbetsmetoder och hjÀlpmedel nÀr det gÀller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn mÄlsÀttningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes pÄ tvÄ olika skolor samt utfördes det en observation.

En skola Àr en skola, Àr det EN skola?

Ett utvecklingsarbete med gymnasielever om faktorer som ligger utanför skoltid och som de anser inverkar pÄ deras skolprestation. The purpose of this paper was to develop a material that highlights what causes there were outside school that pupils thought affected their performance in school. This was strictly done according to the statements that the pupils made. To fetch these statements the paper used essays, interviews and inquiries, all of whom were presented for the pupils. Initially we asked the pupils to write a short essay where we wanted them to describe circumstances in the classroom, in school and spare time that affects their performance in school.

Den mÄngkulturella skolan

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

FrÄn att vara liten till att bli Stor - en studie om hur det Àr att gÄ pÄ en liten skola

Uppsatsen behandlar nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadieelevers övergÄng frÄngrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer och med en enkÀt, intervjuerna riktades till elever och enkÀten besvarades av dessas lÀrare. De studien undersökta ungdomarna trivs pÄ sin skola pÄ grund av den nÀrhet de upplever till varandra och till sina lÀrare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, Àr en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Nya urbana tr?darters ?terh?mtning av fotosynteser efter v?rmeb?lja.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

LÀs- och skrivundervisning i England : En kvalitativ studie pÄ en skola i London

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

HembitrÀdesfrÄgan i omdaning. En diskursanalys av tidskriften Husmodern Ären 1920-1939.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->