Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

NivĂ„n pĂ„ ett lands valdeltagande kan vara ett mĂ„tt pĂ„ hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda pĂ„ att förtroendet till de som styr samhĂ€llet Ă€r stort. Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka om det finns nĂ„got samband mellan nĂ„gra av samhĂ€llets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person gĂ„r och röstar. Undersökningen utgĂ„r frĂ„n fem frĂ„gestĂ€llningar angĂ„ende lön, utbildningsĂ„r, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstĂ„nd och undersöker utifrĂ„n dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. MÄnga lÀnder i vÀrlden har börjat etablera demokrati eller i varje fall hÄller pÄ att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien Àr nÄgra av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa lÀnder Àr bestÄende demokrati och lÄngvarig fred och stabilitet grundlÀggande förutsÀttningar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka demokratiförutsÀttningar i dessa tre lÀnder.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vÄr sociala verklighet Àr uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori Àr för snÀv för att kunna fÄnga hela vidden av vÄr sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har tÀckning för sitt ansprÄk att teorin Àr fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak pÄ tvÄ av Searles stÄndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta Àr sjÀlvrefererande.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts Àr en jÀmförande fallstudie. De kommuner som valts ut Àr Kalmar och Lunds kommun, dÀr Kalmar kommun representerar den kommun dÀr inflytandeforumet för unga har fÄtt lÀggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer, dÀr en politiker, en kontaktperson (tjÀnsteman) och en ungdom frÄn varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande rÄder ganska lika förhÄllanden, de har ungefÀr samma syften och mÄl, initiativtagare har i bÄda fallen varit ungdomarna och engagemanget frÄn politiker och ungdomar har varit liknande.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig pÄ tvÄ verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i bÄda romanerna kallas Henry Chinaski och Àr en mycket komplicerad karaktÀr. För att kunna analysera dennes sjÀlvdestruktivitet samt syn pÄ kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, nÄgot som jag ocksÄ utförligt beskriver..

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.

"ÖstagĂ„rdens behandlingshem: - En rest frĂ„n förr" Ă€r ett c-projekt som Ă€r skriven som en artikelserie. Den ger en inblick i hur den institutionella missbruksvĂ„rden fungerar utifrĂ„n ett exempel - ÖstagĂ„rdens behandlingshem..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera IASBs framgÄng och tillit som internationell standardsÀttare, dÄ nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrÄn en induktiv ansats. Metoden har gÄtt ut pÄ att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vÄr teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgÄtt ifrÄn att beskriva den institutionella teorin. UtifrÄn teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och vÀrderingar som styr organisationen och den institutionella miljö dÀr IASB verkar. I empirin framförs Äsikter frÄn comment letters, artiklar och dokument.

The question of whether financial analysts can forecast stock movements or not has been widely debated for many years. This study examines if an investor has been able to receive an excess return by following financial analysts? recommendations. We continue by studying if an investor has been able to earn a different excess return by following different types of recommendations. The study includes more than 15,000 recommendations made by 10 first tier banks and brokerages on the Swedish market during the years 2003-2007.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Bakgrund: HÄllbarhet blir mer och mer debatterat och aktuellt pÄ den samhÀlleligaagendan. Fler företag inser vikten av att arbeta med frÄgan för att antingenvinna pÄ det rent ekonomiskt eller ta sitt moraliska ansvar. Universeum Àrett vetenskapscentrum som varit i drift i 13 Är och som sedan start haft ettekologiskt synsÀtt. Organisationen arbetar idag med ekologiskahÄllbarhetsfrÄgor i stor utstrÀckning men har hitintills inte konkretiseratfrÄgan i verksamheten fullt ut. I höstas togs dock beslutet att utveckla enhÄllbarhetsstrategi.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera varför Universeum utvecklar enhÄllbarhetsstrategi samt varför de vÀljer att göra det nu.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnÄ syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem förÀldrar till barn med ADHD i Äldrarna 6-18 Är. Vid hantering av data tillÀmpades kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats för att analysera förÀldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begrÀnsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.