Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Syftet med uppsatsen var att utvÀrdera varför företag vÀljer respektive inte vÀljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsÀtts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberÀttelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.VÄr teori bestÄr av egen modell som byggts upp med influenser frÄn den institutionella teorin. Teorin bestÄr av tio faktorer som kan pÄverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. PÄ grund av att vi försökt att pÄvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrÄn en signifikansnivÄ pÄ 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.

Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

År 1668 anlades Uddeholms första jĂ€rnverk i VĂ€rmland och Ă„r 1873 grundades företaget Hagfors JĂ€rnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen pĂ„ vĂ€rldens stĂ„lmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv Ă€r idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och vĂ€lgĂ„ng. Företaget ser sina anstĂ€llda som sin viktigaste resurs för att möta den hĂ„rda konkurrensen. SĂ„ledes mĂ„ste de anstĂ€llda involveras och engageras i företagets produktivitetsstrĂ€van, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbĂ€ttringsarbete, dĂ€r Ordning och Reda Ă€r den första etappen.I företagets förbĂ€ttringsarbete har vĂ„r ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda.

Föreliggande studie syftar till att med hjÀlp av interaktionsanalys utifrÄn CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med sprÄkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan sÄvÀl barn, logopeder som vÄrdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in pÄ en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfÀllen, fördelat pÄ tvÄ olika grupper. Fem behandlingstillfÀllen filmandes frÄn en av grupperna varav de resterande tvÄ spelades in i den andra gruppen.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Bristen pÄ studentbostÀder i Stockholm Àr akut?köerna och vÀntetiderna vÀxer, men ingen förÀndring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse Àr byggandet i det nÀrmaste obefintligt. De större aktörerna pÄ Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostÀder. Det frÀmsta argumentet för att inte bygga anses vara dÄlig lönsamhet.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Bakgrund: Ett flertal lĂ€nder runt om i vĂ€rlden har under de senaste Ă„ren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade Ă€r Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och dĂ€rigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, RörelseförvĂ€rv, vilken implementerades för koncerner noterade pĂ„ börsen i Sverige frĂ„n och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen om rörelseförvĂ€rv.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning bolagen inom segmentet Large Cap pĂ„ Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvĂ€rv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.Teori: Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r frĂ€mst teorin om informationsasymmetrin men Ă€ven intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.Metod: En granskning av bolagens Ă„rsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram dĂ€r de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.Slutsats: Vid granskningen av bolagens Ă„rsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tĂ€mligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel röstrĂ€tt, och anskaffningsvĂ€rde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning.

Denna studies övergripande syfte Ă€r att undersöka hur inflytandet frĂ„n elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan medverka till en lĂ€rmiljö dĂ€r alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lĂ€rare.Resultaten visar att klassen frĂ„n början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och lĂ€raren var den ende som ansvarade för att eleverna inhĂ€mtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd höjdes nĂ€r lĂ€rarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smĂ„grupper. Eleverna upplevde dĂ„ ett vĂ€xande ansvar i sitt lĂ€rande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglĂ€dje höjdes, men det var av avgörande vikt att lĂ€raren bestĂ€mde samarbetspartners.