Sök:

Sökresultat:

1007 Uppsatser om Fristćende gymnasieskolor - Sida 6 av 68

HÀlsoundervisningen i skolÀmnet idrott och hÀlsa A : -tvÄ undersöknings metoder pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Dalarna

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka hÀlsans roll i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Dalarna.FrÄgestÀllningar:? Vad stÄr det i de konkretiserade betygskriterierna om hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de tvÄ lÀrarna i idrott och hÀlsa A för undervisning i hÀlsa pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i Ärskurs tvÄ pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hÀlsa?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en textgenomgÄng av de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om tvÄ lÀrares bedrivna hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingÄr ett kunskapsprov i hÀlsa pÄ tvÄ klasser om elevers kunskaper i hÀlsa utifrÄn de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hÀlsa i de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A bestÄr av faktorer som pÄverkar hÀlsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspÀnning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hÀlsa för livskvalitet samt drogers pÄverkan.

SCRUM som utvecklingsmetod : SĂ„ fungerar det i verkligheten

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Stöd och delaktighet pÄ gymnasiet specialpedagogers beskrivning av sin verksamhet

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Gymnasieskolans stöd för unga mammor : FörutsÀttningar och hinder

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

NEGATIVT TV- OCH DATASPELSBRUK BLAND GYMNASIEELEVER

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Bygga muskler och varumÀrke : En kvalitativ studie av varumÀrkesarbete inom gymbranschen

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

Ashwagandha som kosttillskott

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

HÄrt att vara ung idag? : en studie om gymnasieelevers psykiska hÀlsa i Storstockholm

SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka den psykiska ohÀlsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belÀgna i Stockholms kommun, dÀr elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att fÄ fram fem skolor. DÀrefter kontaktades respondenterna pÄ skolorna. I de fall dÀr vi inte fick nÄgot svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Elevinflytande pÄ Hotell- och restaurangprogrammet sett ur lÀrar- och elevperspektiv pÄ tvÄ gymnasieskolor

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lÀrare och elever har dÄ det gÀller elevinflytande pÄ hotell- och restaurangprogrammet..

Könsstereotyper regerar i skolreklam : - En studie i hur genus görs i reklam för gymnasieskolor i Stockholms stad

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Studie- och yrkesvÀgledares kompetensutveckling mot en global arbetsmarknad - en studie pÄ grundskolor och gymnasieskolor

De snabba förÀndringarna pÄ den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvÀgledningens roll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvÀgledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka nÄgra elevers förstÄelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi anvÀnt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare, verksamma pÄ olika skolor i SkÄne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever pÄ grundskolor och gymnasieskolor i SkÄne.

Flickors betyg i idrott och hÀlsa: innehÄllets betydelse för
idrottsbetyget pÄ gymnasiet

Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.

En kvalitativ studie om gymnasieelevers attityder kring sex och samlevnad

Sverige Àr ett land fullt med möjligheter att utrycka sina Äsikter, kÀnslor och attityder. Vi har gÄtt frÄn ett traditionellt samhÀlle dÀr vÄr kristna tro styrde hur vi skull tÀnka och uttrycka oss, till en mer modern, öppnare och friare nation. Att vi har förÀndrats visar sig mycket pÄ de attityder som vi idag har kring sexualitet. Sex Àr i dag nÄgot som vi pratar dagligen om, nÄgot som finns överallt. TyvÀrr har öppenheten Àven bidragit med en stor slapphet kring de konsekvenser som lÀtt kan komma pÄ ?köpet? vid en mer öppen attityd kring sex.

Sex- och samlevnadsundervisning i Sörmlands skolor

Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskor och pÄverkar individens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att frÀmja unga vuxnas sexuella hÀlsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan Är 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor frÄn Är 1999 att kvaliteten pÄ undervisningen Àr ojÀmn bÄde mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->