Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa.Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lärare ska ha ett normkritiskt arbetssätt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrån det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten på kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vår studie har vi intervjuat fyra personer varav två utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och två arbetar på gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat på hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver två av sina projekt. Vi har även undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut på två gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lärarna får efter genomgången fortbildning.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på två utvalda gymnasieskolor samt en högskola i Skåne väljer/har valt att använda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill även undersöka om det redan finns någon uttalad lokal litterär kanon på de skolor vi besökt eller om det finns en underförstådd sådan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sammanlagt nio lärare fick svara på frågor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, där vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skräplitteraturen, det vill säga vissa böcker ur den populära kulturen, hur man bör välja litteratur, samt den danska kanon.

Detta examensarbete är en kvantitativ attitydundersökning på gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till värderingar i såväl skola som övriga samhället.Syftet med arbetet är att undersöka hur gymnasieelever och lärare förhåller sig och tänker om idrott och kön och utifrån det formulera didaktiska ställningstaganden i lärarrollen.Informationen samlades in med hjälp av en tresidig enkät med 25 ettvalsfrågor och 3 öppna frågor på fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer på enkäten varav 220 elever och 14 lärare.Enkätresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den är inte bara prestationsmässigt motiverad utan också ett uttryck ? och ett starkt fäste ? för genussystemet i samhället. Det indikerar också att majoriteten av både män och kvinnor anser att kvinnor och män kan tävla tillsammans i golf, skytte, ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bågskytte.Utifrån detta gör författaren det didaktiska ställningstagandet:Det är viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten när man pratar om genus och jämställdhet.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna.

Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

During the later parts of the 20th century there occurred several changes to the Swedish public sector. These changes aimed to effectivize and decentralize the governance model in the public sector. One of these changes was the municipalization of the school system, put forward and proposed by the social democratic government in the late 1980s and early 1990s. This study aims to examine and compare that times different parliamentary parties' opinions on the municipalization of the school system. The source material consists of government bills, and in direct relation to the municipalization of the school system.

Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.