Sök:

Sökresultat:

793 Uppsatser om Fristćende grundskolor - Sida 38 av 53

Tre grundskollÀrares erfarenheter kring mobbning

AbstractTitel: Tre grundskollÀrares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poÀng, B-nivÄ, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhÀllsproblem och att lÀrare bör ta tag i ett mobbningsÀrende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lÀrare i Äk 7-9, pÄ tvÄ olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar pÄ grundskollÀrares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att anvÀndas var intervjuer med tre grundskolelÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frÄgorna stÀlldes i den ordning situationen tillÀt.

Ansvar och konflikt? En studie av grundskolor

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) pÄtrÀffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma Är framgick det Àven att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi Ästadkomma en bÀttre förstÄelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klÀttrat uppÄt i kedjan nÀmligen rektorernas omrÄdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information frÄn rektorn om konflikter pÄ skolan. Skolverket utgör ocksÄ en del i den kedja av hÀndelser nÀmligen att det Àr skolverket som Àr ansvariga för att meddela rektorer om vilka Àndringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

Trivsel, miljö och individualisering : HÀlsofrÀmjande arbete i tvÄ grundskolor

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Fett med kokosfett? En systematisk ?versiktsartikel om kokosfettets p?verkan p? den postprandiella triglyceridprofilen

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om intag av kokosfett, i j?mf?relse med annan k?lla rik p? m?ttat fett, har en annorlunda p?verkan p? postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus och baserades p? tre s?kblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som unders?kte postprandiella triglycerider i blodet m?tt som AUC och maxv?rde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan k?lla till m?ttat fett.

"DET DU LÄR MED KROPPEN FASTNAR I KNOPPEN" : LĂ€rares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet i undervisningen

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.

"HallÄ 2000-talet!" : En enkÀtstudie om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning idag

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.

"Det upplevda hotet mot nationen" : - En kvalitativ studie av radikal högerpopulism bland Sverigedemokraternas vÀljare

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

T?vlingsdansares upplevelser och hantering av kostintag samt magbesv?r i relation till prestation

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

BÄdas njutning, bÄdas ansvar - En fokusgruppsstudie om sexualitetens betydelser bland ungdomar

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om förestÀllningar om sexualitetens betydelser bland ungdomar. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur ungdomar resonerar, argumenterar och tydliggör sexualiteten i sin sociala kontext. Min utgÄngspunkt Àr hermeneutisk, jag söker en djupare förstÄelse bakom ungdomarnas utsagor och vad berÀttelserna har för betydelse. Mina frÄgestÀllningar Àr: PÄ vilket sÀtt har sexualiteten betydelse för ungdomar? Vilka gemensamheter, motsÀttningar och skillnader finns i ungdomarnas berÀttelser? Hur begripliggör ungdomar sexualitet i förhÄllande till anknytande aspekter av sexualitet?Jag har genomfört fem fokusgrupper tillsammans med ungdomar i Äldrar mellan 15 och 22 frÄn olika gymnasie- och grundskolor i Göteborg.

Hur modersmÄlslÀrare upplever att elever pÄverkas av skolors sÀtt att organisera modersmÄlsundervisning

Syftet med det hÀr arbetet Àr att belysa modersmÄlslÀrares uppfattningar om hur tvÄ skolors sÀtt att organisera modersmÄlsundervisning pÄverkar elevers möjligheter att nÄ kursmÄlen i modersmÄl samt elevers motivation att lÀra sig det egna sprÄket och kulturen och hur detta avspeglar sig i sjÀlvbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmÄlslÀrare pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmÄlsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmÄlsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvÄsprÄkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar pÄ att modersmÄlslÀrarna pÄ skola A finner det vara svÄrt att nÄ alla kursmÄlen med skola A:s nuvarande organisationsform. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola B anser att den tvÄsprÄkiga undervisningsformen bidrar till en positiv mÄluppfyllnad för eleverna. ModersmÄlslÀrarna pÄ skola A menar modersmÄlsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter pÄ elevernas motivation att lÀra sig sprÄket och kulturen, medan modersmÄlslÀrarna pÄ skola B upplever att eleverna pÄverkas positivt i sin drivkraft att lÀra sig sprÄket och kulturen.

Likheter och skillnader p? Sveriges f?rlossningskliniker betr?ffande f?dsel i vatten - Evidensbed?mning med GRADE av styrdokument avseende vattenf?rlossning

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Finns det mÄl och mening med vÄr fÀrd? : Hur lÀrare i grundskolan kan beskriva och resonera kring studie- och yrkesvÀgledning som ett ansvar för hela skolan

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i grundskolan tÀnker kring, och beskriver hur de arbetar med, studie- och yrkesvÀgledning inom ramarna för det som i lÀroplanen (Lgr 11) beskrivs som ett ansvar för hela skolan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta lÀrare pÄ sammanlagt fyra grundskolor inom Stockholms lÀn. Resultatet visade att flera av lÀrarna likstÀllde studie- och yrkesvÀgledning med studie- och yrkesvÀgledaren. De flesta av lÀrarna var inte medvetna om att de hade ett ansvar för skolans studie- och yrkesvÀgledning, utifrÄn rÄdande styrdokument. Det kunde sÀgas att lÀrarna ansÄg att syftet med studie- och yrkesvÀgledning var att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval, Àven om det fanns skillnader i hur detta uttrycktes och vad det arbetet kunde innebÀra.

Hunden som ett l?rverktyg i grundskolans arbete med s?rskilt st?d - En kvalitativ intervjustudie av rektorers och pedagogers erfarenheter och uppfattningar

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Prediktion av h?rf?rg och ?gonf?rg fr?n genetiska mark?rer inom forensisk verksamhet

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

MELLAN S?RBARHET OCH STYRKA: En litteratur?versikt om patienters upplevelse av stamcellstransplantation och tiden d?refter.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->