Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasieFriskolor och kommunala gymnasieFriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad.

Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både Friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer.

I dagens samhälle uppstår det nya Friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder något extra utöver den svenska läroplanen. Montessoripedagogiken är en pedagogik som lockar människor, vilket jag har fått tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att själva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra år sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mässor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet är att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för några föräldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i några Montessoripedagogers sätt att samverka med föräldrar/vårdnadshavare.

I början av 1990-talet så genomförde den borgerliga regeringen friskolereformen vilket in-nebar att det statliga monopolet upplöstes och att fristående skolor kunde konkurrera på samma villkor som kommunala skolor. Detta medförde att det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan övertogs av respektive kommun och att skolpengen infördes. Reformen har inneburit ökat antal skolor och hårdare konkurrens. Detta tillsammans med minskat elevan-tal har pressat skolorna till att optimera sin marknadsföring för att attrahera elever. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om det finns någon skillnad i hur kommunala respektive fristående gymnasieskolor arbetar med marknadsföring.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera Friskolor och äldreboenden.Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet ärgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivå den nya hyran bör ligga på.Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hurdet påverkar den förväntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheterkan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är Friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta Friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur Friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera Friskolor och äldreboenden.Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet ärgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivå den nya hyran bör ligga på.Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hurdet påverkar den förväntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheterkan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i förskoleklass till och med år 3 på tre skolor i Mellansverige, fördelat på en kommunal skola och två Friskolor, ser på undervisning i det engelska språket, hur de väljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med inlärning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper är tillräckliga för att undervisa i ämnet.Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkäter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkätfrågor med intervjuer har gett oss möjlighet att få en djupare förståelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnå det syfte vi har med undersökningen.Svaren vi erhållit i vår undersökning är spridda men informanterna är i stort sett överens om att beslut som berör i vilken årskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen där skolan finns och att informanterna rättar sig efter detta. De är inte heller av åsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de själva fick välja.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ?alignment? (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet.

Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta.

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska Friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från Friskolor belägna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys.