De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer.

Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) har framförts som en lämplig metod för lindring av stress hos friska, men stressade människor. Effekten av MBSR på stress hos personer utan psykiska eller fysiska sjukdomar undersöktes genom en litteraturgenomgång av artiklar som behandlar experimentella utvärderingar av MBSR. Resultaten visar att MBSR är en verksam behandlingsmetod, men också att de publicerade studierna har brister vilket motiverar fler utvärderingar med striktare kontrollmetodik..

Bakgrund: Att få ett cancerbesked vänder upp och ner på tillvaron. Den tidigare säkravardagen försvinner och ersätts av rädsla, kaos och stor osäkerhet. Syskon till cancersjuka barnhamnar många gånger i skuggan av sjukdomen. Det kan påverka den annars så starkasyskonrelationen. Syfte: Vårt syfte med arbetet var att beskriva och belysa syskons upplevelseroch behov av stöd i samband med att deras syskon får en cancerdiagnos.

Uppsatsens syfte att få ett antal personers beskrivningar av deras upplevelse av att växa upp med ett syskon med Asperger syndrom med avseende på självständighet, delaktighet, identitet och samspel. Författarna undersöker även personernas upplevelse av stöd de fått och vad som i övrigt erbjuds av habiliteringen i Södra Bohuslän. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord på fyra intervjuer av syskon samt enkäter till två habiliteringar i Södra Bohuslän. Analysen är gjord utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, som innebär att man ser barnet som en egen aktör, samt ur ett kristeoretiskt perspektiv.I uppsatsen kommer det fram att informanterna upplever sin uppväxttid som positiv genom de erfarenheter de har fått. De upplever dock att de har stått i skuggan av sina syskon, vilket författarna tolkar har påverkat deras självständighet.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Title: Sibling experiences ? to grow up with a sibling with Asperger syndromAuthors: Anna-Lena Hedlund and Monica OlofssonKey words: Asperger, siblings, relations, supportTo grow up with a sibling diagnosed with Asperger syndrome may differ from what is considered as normal. It can be challenging, but also instructive in some ways. This study examines how it is experienced by the siblings with no diagnosis. The aim is also to investigate how many of them who acquired some kind of support or, if not, would have wished that.Qualitative data are collected by means of five interviews with non-diagnosed siblings.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid.

Bakgrund Hela familjen påverkas när ett barn drabbas av cancer. Det är sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vården. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur syskon till barn med cancer påverkas. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

The aim of this study is to examine the experienced life situations of siblings growing up with a brother or a sister diagnosed with autism. The study is qualitative and therefore suitable to the purpose of studying the informants´ own experiences. Three women and one man, aged between 18-24 years, were interviewed through chatt programs on the Internet. The constituted perspective is phenomenological and the analysis were made by identifying meaning units in the text from the interviews. The theory used to interpret the result is systems theory and more specifically the structual family therapy by Salvador Minuchin.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av ländryggen mellan personer med ospecifik ländryggssmärta och friska.Metod: Två sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik ländryggssmärta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stående knälyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades på ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment beräknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test användes Chi 2-test. Signifikansnivån sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna påvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stående knälyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).

Den här studien avser att undersöka hur syskon upplever att skiljas från sina biologiskasyskon som placerats i familjehem. Informanterna har förblivit i ursprungsfamiljen och delarinte upplevelsen av att ha blivit placerade. Frågeställningarna innefattar informanternas bilderav den ursprungliga familjestrukturen, hur de beskriver uppbrottet, hur de tolkar och hanterarsituationen samt hur de upplever relationen till de placerade syskonen idag. Kvalitativa,ostrukturerade, intervjuer har genomförts och därefter tolkats med hjälp av symboliskinteraktionism, anknytningsteori, systemteori samt copingteori. Resultatet visar att det sketten förskjutning av ansvar; föräldrarna har delvis gett upp sitt ansvar till barnen eftersom desjälva inte har haft förmåga att bära det ansvaret.

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien.

People with Down syndrome are living longer lives today thanks to medical science. These people with their families are in need of assistance from goverments and professionals throughout their lives. It is therefore important to understand how familymembers affected by having a person with Down syndrome in the family. In this paper we focus on the siblings' experience. This study aims to examine four women's experiences of what it is like to have a sibling with Down syndrome and how the respondents have developed their role and identity as siblings, and what strategies they have developed for this role.