Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid.

Haptoglobin är ett viktigt akutfasprotein hos nötkreatur och anses fungera som en bra inflammationsmarkör. Runt kalvning avviker haptoglobinvärdena korna uppvisar men studier som gjorts visar inga entydiga resultat. En del menar att de ej sett någon förändring efter kalvning medan andra studier visar en kraftig ökning i koncentration, vissa har till exempel sett värden över 0,5 g/l hos friska kor efter normal kalvning. Syftet med studien var därför att undersöka haptoglobinkoncentrationerna hos kor efter kalvning. Detta för att se om det finns några skillnader mellan friska kor före och efter kalvning, mellan friska och sjuka kor och mellan äldre kor och förstakalvare efter kalvning.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon.

Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien.

SammanfattningI dagens samhälle är bilkörning en viktig aktivitet för många individer. Att köra bil påverkar individens möjligheter till meningsfulla aktiviteter och självständighet. Efter att en person har fått en stroke kan personens körkort bli ifrågasatt. Ett vanligt bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder vid bedömning av kognitiv lämplighet inför fortsatt körkortsinnehav är Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA).Syftet med denna kvantitativa studie var att jämföra parvisa NorSDSA-bedömningars resultat mellan äldre friska individer och äldre individer med stroke. Sex friska äldre individer matchades med sex äldre individer med stroke avseende ålder och kön.

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.

Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades.

Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.

Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer.Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska.Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ.Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

The aim of this study has been to investigate whether people with siblings that have disability have been personally affected when making choices about their studies and careers based on their upbringing with their siblings. The method chosen was qualitative data and consists of six interviews with people who are familiar with the chosen problem area. In conclusion, our results do not show a link between choices of study in relation to the sibling's disabilities. However a link was found between career choices, many choose to work in the area of health and well-being. This link was also found in literature we have researched, people living with disabled siblings have chosen careers and jobs within health and well-being..

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) är en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mängd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vägledning om kost vid diabetes och deras effekt på postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkänslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelålder på 72 år och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelålder på 75 år och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika måltider från Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gånger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvärdena var desamma för båda så blev variationen stor efter intagna måltider med högre topp- och slutvärden för gruppen IGT, vilket också resulterade i en större Area under kurvan (AUC). Uppmätta toppvärden kom också senare hos denna grupp.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus. De ingående artiklarnas kvalitet redovisades utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tolv vetenskapliga artiklar som var relevanta, dessa söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet visade att sjuksköterskan genom att leverera korrekt, individanpassat stöd kunde främja hela familjens hälsa. God kommunikation och tydlig information från sjuksköterskan bidrog till ökad trygghet hos föräldrarna.