Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades.

Den friska hundens metabolism växlar mellan anabolt och katabolt tillstånd beroende på tillgången på näringsämnen. Insulin och glukagon är två viktiga hormon för att blodglukosnivån ska kunna hållas jämn. Onormal glukosmetabolism kan utgöras av insulinresistens och diabetes mellitus. Diabetes mellitus är en metabol sjukdom där insulinproduktionen eller insulinets verkan är nedsatt. Sjukdomen orsakar hyperglykemi till följd av antingen nedsatt insulinproduktion eller minskad insulinkänslighet, så kallad insulinresistens. Inom humanmedicinen delas diabetes in i typ 1- och typ 2-diabetes.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvårdnaden. Med de senaste årens nedskärningar inom vården med allt kortare vårdtider som följd, vårdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och på boenden. Detta leder till att närstående får ett allt större ansvar för den sjukes omvårdnad, och sjuksköterskan kommer därmed behöva interagera alltmer med närstående. För att interaktionen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till närstående. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvårdnad, som omfattar både friska och sjuka personer i familjen.

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd.

Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier.

Intresset för njurdonation väcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes på människor utfördes i Frankrike år 1906. På Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsätt alla människor donera en njure. Det finns många fördelar med att få en njurefrån en levande donator, mottagaren får en njure av hög kvalitet och väntetiden ärkortare eftersom väntetiden på en njure från en avliden donator är mellan 1-4 år.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk människa väljer attgenomgå en njurdonation samt donatorns tankar och känslor: Vilket/vilka motivgrundar njurdonatorn sitt beslut på? Vilka tankar och känslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen användes Travelbees omvårdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en källa för motion samt ett undervisningskomplement för ämnet idrott och hälsa. För att kunna analysera detta har arbetet använt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att få ett värde på den ansträngning som upplevts och uppnåtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Precis som människans allergiska astma beror kattastma på en överreaktion av immunförsvaret i nedre luftvägarna med IgE som huvudsaklig mediator. Detta resulterar i ett Th 2-svar som leder till kronisk eosinofil inflammation med hosta, bronkkonstriktion och andnöd som följd. Forskning och diagnostik försvåras av att mycket om sjukdomen är dåligt beskrivet. Eosinofiler i luftvägarna är en av de parametrar som används mest i forskningen, trots att det idag inte finns några fastslagna referensvärden för friska och sjuka individer. Oklarheter om eosinofilvärdet är den största bristen i dagens forskning och diagnostik och är den parameter man bör lägga mest fokus på i framtiden. Astma behandlas normalt med fokus på symptomen genom systemisk administration av glukokortikoider. Glukokortikoiderna ges i så låg dos som möjligt som fortfarande lindrar symptomen.

Den tidigare friska människan blir plötsligt beroende av främmande människor och tvingas sätta sinlit till deras professionella kompetens. Patienter som kommer till akutmottagningen uppleverextrem oro, smärta och många även rädsla över att dö. Akutsjukvård bygger på ett triagesystem,som syftar till att den som har det största och mest akuta behovet av vård ska få företräde, vilketinnebär att ickeakuta patienter får vänta. Den anställde bär ansvaret för att bemötandet blir gott,oavsett hur patienten beter sig. Syftet var att beskriva hur patienter upplever vårdpersonalensbemötande på somatisk akutmottagning, för att vårdpersonal ska få en större förståelse för hurpatienter upplever deras bemötande.

Det finns flera tidigare studier gjorda på nasalt tillfört koksalt bland både barn och vuxna med kroniska eller recidiverande luftvägsbesvär, eller i utsatta miljöer. Vi ville med vår studie undersöka om nasalt koksalt kan påverka förekomsten av "banala" luftvägsbesvär, oftast förkylningsviroser, hos i övrigt friska vuxna individer. Vi tittade både på förekomst av alla typer av lyftvägssymtom men även specifikt på nässymtom. Studien lades upp som en prospektiv randomiserad crossover studie och studiepopulationen utgjordes av en grupp värnpliktiga vid I19 i Boden.Under två tioveckorsperioder har försökspersonerna dagligen fyllt i ett protokoll avseende variablerna nedan. Under den ena tioveckorsperioden har halva gruppen sprayat fysiologisk koksaltlösning (Renässans) i näsan och under den andra perioden har den andra gruppen sprayat.108 försökspersoner ingick i studien och 60 fullföljde båda perioderna med minst 60% complience.Utifrån protokollet avlästes följande variabler: förekomst av luftvägssymtom, antal symtomepisoder och episodduration samt sjukdomsintensitet mätt i form av sjukfrånvaroprocent och medicin konsumtion.Den statistiska analysmetod som använts är parat T-test.

Den 5 mars 2015 inträffade ett elfel i högspänningssidan av hjälpkraften mellan Häggvik och Arlanda C. Ett isolationsfel uppstod på denna sträcka, exakt mellan Upplands Väsby och Skavstaby och pågick under 18 s utan att skyddsutrustningen kopplade bort den felaktiga delen.Konsekvenserna blev att 22 st. kraftaggregat i Arlandas signalanläggning blev utslagna vilket orsakade totalstopp för tågtrafiken förbi Arlanda C.Problemet som detta examensarbete lade fokus på är varför skyddsutrustningarna inte kopplade bort elfelet snabbt och hur skyddsutrustningar samarbetar med varandra för att kunna utlösas selektivt.Trafikverkets övervakningssystem GELD (Gemensam Eldriftsystem) visade vilka skyddsutrustningar som var inblandade under felförloppet samt de viktigaste händelserna vid respektive tidpunkt och typ av fel. Genom att analysera data från GELD konstaterades orsaken till varför skyddsutrustningarna (jordfelsskyddet i Häggvik) inte reagerade i tid.För att säkerställa att inställningsvärdena för jordfelsbrytaren i Häggvik (SKBY:N) är korrekta, gjordes en teoretisk beräkning av dessa värdena.Resultatet blev att isolationsfelet orsakade intermittenta jordfel som medförde att jordfelsbrytarna (HGL:N) och (SKBY:N) i Häggvik inte kunde lösa ut i tid (inom 2 s) De intermittenta jordfelen har även gett överspänningar (transienter) som överbelastade de friska faserna och orsakade ytterligare jordfel på andra ställen.Analysen av händelserna visade att jordfelsbrytarna (HGL:N) och (SKBY:N) i Häggvik är felriktade, d.v.s. de löste ut oselektivt.Som åtgärd för att undvika upprepning av detta elfel bör nya kabelavslut på samtliga faser installeras.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Kvarstående endometrit efter betäckning eller insemination, "perstistant mating-induced endometritis" (PMIE) har länge orsakat problem med fertiliteten hos ston och anses i vissa fall vara den största anledningen till infertilitet. Ett av de tydligaste tecknen på att ett sto drabbats av PMIE är att det finns ?2cm vätska i livmodern 6-24 timmar efter betäckning/insemination. Det inte har funnits några standardiserade behandlingsprotokoll för PMIE men nya studier har visat en markant ökning i dräktighetsfrekvensen när ston som identifierats som predisponerade för PMIE har behandlats med glukokortikoider innan betäckning/insemination. När ston med antingen tidigare oförklarad infertilitet eller tidigare symtom på PMIE behandlats med prednisolon innan insemination har dräktighetsprocenten ökat från 3% till 65% dräktighet samt från 0% till 64,5% dräktighet.