En växande bransch där nya arbetsplatser och medarbetare hör till vardagen. Kombinera detta med pressade tidsscheman och stora summor på spel så blir det tydligt att kommunikationsförmågan som konsult är av stor vikt.Två semistrukturerade intervjuer har genomförts hos konsultföretag som sysslar med produktutveckling i Stockholmsregionen för att kartlägga hur dessa arbetar med kommunikation. Utöver dessa två som huvudfokus ligger kring har resterande projektgruppen utfört ytterligare sex intervjuer hos företag inom samma bransch och en jämförelse mellan de åtta företagen har gjorts.Hotswaps grundare Oliver Trepte pekar på vikten av kommunikation. Inte bara i ett inledande syfte utan löpande för att säkerställa att resultatet som levereras till kunden blir precis vad kunden vill ha.Per Eriksson, avdelningschef på Epsilon, anser att konsulten förmåga att kommunicera är mycket viktig. Det är A och O, vikten av konsultens tekniska kompetens kontra dess sociala är 50/50.Bägge de intervjuade tonar ner vikten av en väl definierad projektplan och anser att det istället handlar om att vara lyhörd och verkligen ta reda på vad det är kunden är ute efter.De åtta intervjuade företagen ansåg att konsultens förmåga att hantera människor har stor inverkan på projektets resultat och gav detta ett värde på ca 8,5 på en skala 1-10.

Jakobsson, H & Nordström, L. Vårdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt, en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Andelen gravida kvinnor som förlöses med planerat kejsarsnitt ökar såväl nationellt som internationellt.

Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstår, om det, enligt informanterna är lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och på arbetsplatser, om Internetmobbning kan tänkas vara mer accepterat i samhället, huruvida informanterna har upplevt och påverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tänkas skilja sig. Mina teoretiska utgångspunkter härstammar från social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har även, utöver teori använt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men också av perspektiv tjejmobbning. Materialet är inhämtat från en enkätundersökning och har kodats och analyserats med hjälp av Grundad Teori.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

The issue of sick leave and an increase of ill health in the workplace is a social problem inSwedenthat is currently an important topic. Public human service organisations are one of the sectors where this is a major problem. The aim of this study is to examine what significance the leadership in public human service organisations has on the health and sense of well being among the staff within the organisation. We have chosen to look at this issue from a health promoting perspective where we focused on health factors and to what extent the management can influence and promote the possibilities for a healthy workplace with healthy staff. The results of the study are based on interviews with three leaders within the public human service sector.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvärderingen av behandlingen av dessa patienter är mätning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mäta ledrörlighet används ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan använda samma referens vid varje mätning. Om man kan använda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmått och därmed minskas risken för fel.

Detta examensarbete har utförts under hösten 2004 vid Luleå tekniska universitet. Undersökningen har inriktats på arbetsmiljöfrågor vid VA- avdelningen på Tekniska förvaltningen i Luleå kommun gentemot kommunens ledningssystem för Miljö, Arbetsmiljö och Jämställdhet (MAJ). Vid Tekniska förvaltningen har arbetet med att införa MAJ nyligen startat. Hittills har dock en delegationsordning angående ansvar och uppgifter enligt MAJ upprättats. En implementering av ett ledningssystem är en förändring som ställer stora krav på anställdas möjlighet till delaktighet och deras möjlighet att påverka detta arbete.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta.

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste åren, under en dag fångas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, på gator, i gallerior och på arbetsplatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och därmed jämförliga ändamål. Vid tillstånd av kameraövervakning är det Länsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning väger tyngre än den personliga integriteten. I många fall nekas kameraövervakning just på grund av att syftet inte väger tyngre än den kränkning som sker på den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmänheten anser om kameraövervakning är få och är dessutom några år gamla. Vi har därför valt att genomföra en mindre undersökning om vad civilingenjörsstudenter vid nio olika högskolor/universitet i Sverige anser om kameraövervakning på allmänna platser. Undersökningsfrågorna handlade till största del om inställning till kameraövervakning på allmänna platser rent allmänt men även studenternas inställning till kameraövervakning och den personliga integriteten. Undersökningen visar att majoriteten av civilingenjörsstudenterna som svarat på enkäten an-ser att det är positivt med kameraövervakning och 54 % anser även att fler platser bör övervakas, framförallt kollektivtrafiken, bankomater, nattklubbar/krogar, parkeringsplatser samt platser där brottsstatistiken är hög bör övervakas. Efter denna genomförda undersökning, som visar en positiv inställning till kameraövervakning, rekommenderar vi att en större undersökning bör genomföras för att få en bild av allmänhetens inställning till kameraövervakning på allmänna platser och personliga integriteten och se om man eventuellt kan lätta på lagar och regler för tillstånd för kameraövervakning på allmänna platser..

I dagens samhälle råder en hög sjukfrånvaro på kvinnodominerande arbetsplatser där äldreomsorgsverksamheter beskrivs som särskilt utsatta. För att förebygga sjukfrånvaro kan hälsofrämjande insatser vara av betydelse för att främja personals fysiska och psykiska hälsa. I en äldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hälsofrämjande arbete genomförts i form av ett friskvårdsprojekt för att minska en hög sjukfrånvaro. Insatser genomfördes med fokus på att lyfta betydelsen av fysisk träning samt en hälsosam kosthållning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvårdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen på denna äldreomsorgsenhet.

Antalet personer som skadas bland golvläggare är ca 1.5 % per år och de skador som uppkommer är hand och knäskador. Det är inte den grupp inom byggindustrin som har störst skadefrekvens men endast en låg andel klarar av att arbeta ända till pensionen. Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av arbetsmiljön för golvläggare, och ta fram brister och förslag på förbättringar. Det har gjorts efter önskemål från Golvbranschen Öst och Lars Johnsson som under lång tid sett problem i branschen. Jag har gjort intervjuer med golvläggare och leverantörer (se sidan 34) och observationer på arbetsplatser, tagit fram statistiskt underlag från arbetsmiljöverket över skador och gjort litteraturstudier på forskning inom området.Jag kom fram till att arbetsskador framför allt orsakas av dåligt anpassad skyddsutrustning och även golvmaterial levererade i för stora förpackningar. Golv levereras i längder som är svåra att hantera manuellt och väger ofta hundratals kilo. Därför blir hjälpmedel som bygghissar mycket viktigt för att förebygga arbetsskador, trots att dessa ofta plockas bort i förtid.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna.