Sök:

Sökresultat:

571 Uppsatser om Friska äldre - Sida 30 av 39

FörÀndringen av den demografiska strukturen i avflyttningskommuner : tre exempel

Som alla andra i-lÀnder möts Àven Sverige av enorma demografiska förÀndringar. Vilever allt lÀngre, fÄr allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till nÄgracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVÀsteuropa liknande skepnader. Men i motsats till lÀnder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for nÄgra Är sen under reproduktionsnivÄn, sÄ att nedgÄngenav födelsetalet Àr i dagens Sverige inte Àn sÄ dramatiskt som t.ex. i Tyskland, dÀrantalet födelser under den sista 40 Ärena halverades.

Glukosmetabolism och insulinresistens hos hundar

Den friska hundens metabolism vÀxlar mellan anabolt och katabolt tillstÄnd beroende pÄ tillgÄngen pÄ nÀringsÀmnen. Insulin och glukagon Àr tvÄ viktiga hormon för att blodglukosnivÄn ska kunna hÄllas jÀmn. Onormal glukosmetabolism kan utgöras av insulinresistens och diabetes mellitus. Diabetes mellitus Àr en metabol sjukdom dÀr insulinproduktionen eller insulinets verkan Àr nedsatt. Sjukdomen orsakar hyperglykemi till följd av antingen nedsatt insulinproduktion eller minskad insulinkÀnslighet, sÄ kallad insulinresistens. Inom humanmedicinen delas diabetes in i typ 1- och typ 2-diabetes.

NÀrstÄende ? vÀnner eller fiender, deltagare eller ÄskÄdare? Litteraturstudie över relationen mellan sjuksköterskor och nÀrstÄende

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvÄrdnaden. Med de senaste Ärens nedskÀrningar inom vÄrden med allt kortare vÄrdtider som följd, vÄrdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och pÄ boenden. Detta leder till att nÀrstÄende fÄr ett allt större ansvar för den sjukes omvÄrdnad, och sjuksköterskan kommer dÀrmed behöva interagera alltmer med nÀrstÄende. För att interaktionen ska fungera sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till nÀrstÄende. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvÄrdnad, som omfattar bÄde friska och sjuka personer i familjen.

Att andas för egen maskin -IntensivvÄrdssjuksköterskans anvÀndning av ett protokoll i frÀmjandet av respiratorweaning

Att andas Àr det första och sista en mÀnniska gör i livet och dÀrför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna sjÀlvklarhet kan dock snabbt förÀndras vid svÄr sjukdom dÀr intubering och respiratorvÄrd kan bli nödvÀndigt för att upprÀtthÄlla adekvat saturation. Detta Àr mÄnga gÄnger en traumatisk upplevelse för patienten. IntensivvÄrdssjuksköterskan Àr den som befinner sig nÀrmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstÄnd.

Pedagogisk förstÄelse till utveckling av livskompetens och Ätererövrad hÀlsa- BerÀttelser om att övervinna en Àtstörning.

Sverige har mÄnga olika kliniker och institutioner som behandlar problem med Àtstörningar och behandlingsformerna inom dessa Àr mycket varierande. MÄnga av dem har lagt fokus pÄ att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrÄn detta lÀra sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning Àr att se pÄ vilket sÀtt lÀrprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som pÄverkat tillfrisknandet till ett hÀlsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som anvÀnts Àr personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med Àtstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier.

Att ha tvÄ friska njurar : En litteraturstudie om donatorns motiv, tankar och kÀnslor kring njurdonationen

Intresset för njurdonation vÀcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes pÄ mÀnniskor utfördes i Frankrike Är 1906. PÄ Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsÀtt alla mÀnniskor donera en njure. Det finns mÄnga fördelar med att fÄ en njurefrÄn en levande donator, mottagaren fÄr en njure av hög kvalitet och vÀntetiden Àrkortare eftersom vÀntetiden pÄ en njure frÄn en avliden donator Àr mellan 1-4 Är.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk mÀnniska vÀljer attgenomgÄ en njurdonation samt donatorns tankar och kÀnslor: Vilket/vilka motivgrundar njurdonatorn sitt beslut pÄ? Vilka tankar och kÀnslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen anvÀndes Travelbees omvÄrdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Tevespel och motion - gÄr det? : En studie kring tevespelets relevans som form för motion och undervisningskomplement

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en kÀlla för motion samt ett undervisningskomplement för Àmnet idrott och hÀlsa. För att kunna analysera detta har arbetet anvÀnt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att fÄ ett vÀrde pÄ den anstrÀngning som upplevts och uppnÄtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Astma hos katt : etiologi, patofysiologi och diagnostik

Precis som mÀnniskans allergiska astma beror kattastma pÄ en överreaktion av immunförsvaret i nedre luftvÀgarna med IgE som huvudsaklig mediator. Detta resulterar i ett Th 2-svar som leder till kronisk eosinofil inflammation med hosta, bronkkonstriktion och andnöd som följd. Forskning och diagnostik försvÄras av att mycket om sjukdomen Àr dÄligt beskrivet. Eosinofiler i luftvÀgarna Àr en av de parametrar som anvÀnds mest i forskningen, trots att det idag inte finns nÄgra fastslagna referensvÀrden för friska och sjuka individer. Oklarheter om eosinofilvÀrdet Àr den största bristen i dagens forskning och diagnostik och Àr den parameter man bör lÀgga mest fokus pÄ i framtiden. Astma behandlas normalt med fokus pÄ symptomen genom systemisk administration av glukokortikoider. Glukokortikoiderna ges i sÄ lÄg dos som möjligt som fortfarande lindrar symptomen.

FrÄn rÀdsla till trygghet - Patienters upplevelser av bemötande pÄ akutmottagningen

Den tidigare friska mÀnniskan blir plötsligt beroende av frÀmmande mÀnniskor och tvingas sÀtta sinlit till deras professionella kompetens. Patienter som kommer till akutmottagningen uppleverextrem oro, smÀrta och mÄnga Àven rÀdsla över att dö. AkutsjukvÄrd bygger pÄ ett triagesystem,som syftar till att den som har det största och mest akuta behovet av vÄrd ska fÄ företrÀde, vilketinnebÀr att ickeakuta patienter fÄr vÀnta. Den anstÀllde bÀr ansvaret för att bemötandet blir gott,oavsett hur patienten beter sig. Syftet var att beskriva hur patienter upplever vÄrdpersonalensbemötande pÄ somatisk akutmottagning, för att vÄrdpersonal ska fÄ en större förstÄelse för hurpatienter upplever deras bemötande.

Kan regelbunden koksaltsprayning i nÀsan pÄverka luftvÀgsbesvÀr?: En experimentell crossover studie bland vÀrnpliktiga i Boden

Det finns flera tidigare studier gjorda pÄ nasalt tillfört koksalt bland bÄde barn och vuxna med kroniska eller recidiverande luftvÀgsbesvÀr, eller i utsatta miljöer. Vi ville med vÄr studie undersöka om nasalt koksalt kan pÄverka förekomsten av "banala" luftvÀgsbesvÀr, oftast förkylningsviroser, hos i övrigt friska vuxna individer. Vi tittade bÄde pÄ förekomst av alla typer av lyftvÀgssymtom men Àven specifikt pÄ nÀssymtom. Studien lades upp som en prospektiv randomiserad crossover studie och studiepopulationen utgjordes av en grupp vÀrnpliktiga vid I19 i Boden.Under tvÄ tioveckorsperioder har försökspersonerna dagligen fyllt i ett protokoll avseende variablerna nedan. Under den ena tioveckorsperioden har halva gruppen sprayat fysiologisk koksaltlösning (RenÀssans) i nÀsan och under den andra perioden har den andra gruppen sprayat.108 försökspersoner ingick i studien och 60 fullföljde bÄda perioderna med minst 60% complience.UtifrÄn protokollet avlÀstes följande variabler: förekomst av luftvÀgssymtom, antal symtomepisoder och episodduration samt sjukdomsintensitet mÀtt i form av sjukfrÄnvaroprocent och medicin konsumtion.Den statistiska analysmetod som anvÀnts Àr parat T-test.

SÀkrad strömförsörjning av jÀrnvÀgens signalsystem : Brist i ledningsrelÀskydd orsakade totalhaveri i Arlandas signalsystem.

Den 5 mars 2015 intrÀffade ett elfel i högspÀnningssidan av hjÀlpkraften mellan HÀggvik och Arlanda C. Ett isolationsfel uppstod pÄ denna strÀcka, exakt mellan Upplands VÀsby och Skavstaby och pÄgick under 18 s utan att skyddsutrustningen kopplade bort den felaktiga delen.Konsekvenserna blev att 22 st. kraftaggregat i Arlandas signalanlÀggning blev utslagna vilket orsakade totalstopp för tÄgtrafiken förbi Arlanda C.Problemet som detta examensarbete lade fokus pÄ Àr varför skyddsutrustningarna inte kopplade bort elfelet snabbt och hur skyddsutrustningar samarbetar med varandra för att kunna utlösas selektivt.Trafikverkets övervakningssystem GELD (Gemensam Eldriftsystem) visade vilka skyddsutrustningar som var inblandade under felförloppet samt de viktigaste hÀndelserna vid respektive tidpunkt och typ av fel. Genom att analysera data frÄn GELD konstaterades orsaken till varför skyddsutrustningarna (jordfelsskyddet i HÀggvik) inte reagerade i tid.För att sÀkerstÀlla att instÀllningsvÀrdena för jordfelsbrytaren i HÀggvik (SKBY:N) Àr korrekta, gjordes en teoretisk berÀkning av dessa vÀrdena.Resultatet blev att isolationsfelet orsakade intermittenta jordfel som medförde att jordfelsbrytarna (HGL:N) och (SKBY:N) i HÀggvik inte kunde lösa ut i tid (inom 2 s) De intermittenta jordfelen har Àven gett överspÀnningar (transienter) som överbelastade de friska faserna och orsakade ytterligare jordfel pÄ andra stÀllen.Analysen av hÀndelserna visade att jordfelsbrytarna (HGL:N) och (SKBY:N) i HÀggvik Àr felriktade, d.v.s. de löste ut oselektivt.Som ÄtgÀrd för att undvika upprepning av detta elfel bör nya kabelavslut pÄ samtliga faser installeras.

Glukokortikoiders inverkan pÄ fertiliteten hos ston med kvarstÄende betÀckningsinducerad endometrit

KvarstÄende endometrit efter betÀckning eller insemination, "perstistant mating-induced endometritis" (PMIE) har lÀnge orsakat problem med fertiliteten hos ston och anses i vissa fall vara den största anledningen till infertilitet. Ett av de tydligaste tecknen pÄ att ett sto drabbats av PMIE Àr att det finns ?2cm vÀtska i livmodern 6-24 timmar efter betÀckning/insemination. Det inte har funnits nÄgra standardiserade behandlingsprotokoll för PMIE men nya studier har visat en markant ökning i drÀktighetsfrekvensen nÀr ston som identifierats som predisponerade för PMIE har behandlats med glukokortikoider innan betÀckning/insemination. NÀr ston med antingen tidigare oförklarad infertilitet eller tidigare symtom pÄ PMIE behandlats med prednisolon innan insemination har drÀktighetsprocenten ökat frÄn 3% till 65% drÀktighet samt frÄn 0% till 64,5% drÀktighet.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska eller förhindra tvÄng mot personer med demens

Bakgrund: Svenska lagar bygger pÄ att alla medborgare i Sverige Àr skyddade mot frihetsberövande och pÄtvingad vÄrd utan givet samtycke. Ett flertal studier Àr eniga om att tvÄng förekommer i vÄrd av personer med demens. Risken för tvÄng ökar vid svÄrare grad av demens, försÀmrad talförmÄga, aggressivitet, attityder hos vÄrdpersonalen och vid personalbrist. Det Àr vÀsentligt att möta personer med demens som unika individer och lÄta dem bestÀmma, för att de ska kÀnna ökad autonomi och vÀrdighet. För att bevara vÀlbefinnandet hos personer med demens Àr det avgörande att ha medkÀnsla, empati och ha professionell kunskap.

Beta-alanin - aminosyran för styrketrÀnande?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka inverkan av tvÄ veckors supplementering med beta-alanin (BA) pÄ styrkeuthÄlligheten hos styrketrÀnande i Äldern 18 till 30. Ger BA efter tvÄ veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt pÄ den dynamiska styrkeuthÄlligheten hos regelbundet styrketrÀnande? Ger BA efter tvÄ veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt pÄ uthÄlligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketrÀnande?MetodStudien genomfördes pÄ 14 styrketrÀnande friska mÀn och kvinnor (7 mÀn, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). BÄda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestÀmde deltagarnas 10RM i bÀnkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion.

HĂ€lsoundervisning i skolan : Är det nödvĂ€ndigt?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att jÀmföra hur lÀrare och personal pÄ en högstadieskola i Stockholm arbetar och tÀnker kring hÀlsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar skapats: Hur kan man som lÀrare dels i idrott och hÀlsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hÀlsa i undervisningen? Vad anser lÀrarna och personal Àr viktigt i hÀlsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hÀlsoundervisningen?MetodI studien anvÀndes en kvalitativ metod och insamling av data med hjÀlp av intervjuer för att fÄ ingÄende och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna. Urvalet av informanter har varit tre lÀrare samt en bitrÀdande rektor samt tio elever i Ärskurs 6, 7 och 8.ResultatJag fick i studien svar pÄ att det Àr en skillnad i hur de vuxna informanterna tÀnker kring hÀlsa och hÀlsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. LÀrarna och personalen tycker att det Àr viktigt att eleverna fÄr en undervisning i hÀlsa dÀremot Àr det Àven en skillnad i nÀr eleverna bör fÄ undervisning i hÀlsa.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->