AbstractIn the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course.Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility?s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period..

År 1918 härjade spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna från att insjukna och bli sjukskrivna. Frågeställningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vägledning hur sjukfrånvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrånvaro, och har arbetat länge inom vård och omsorg, en hade arbetat 3 år och resterande 31- 42 år.Som undersökningsmetod har använts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen fråga och ett antal följdfrågor, där att hela området har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom äldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade är friska och upplever de har god hälsa.

Temat fo?r a?rets examensarbete 2012 a?r Inkludering och Exkludering. Arbetet skall a?ven inkludera informationsdesign och rumslig gestaltning.Jag har arbetat med ett blivande personalkontor pa? ett kompetensutvecklings- center pa? o?n Mindoro i Filippinerna. Detta kontor som a?r under uppbyggnad, a?r litet och ma?nga personer och funktioner beho?ver fa? plats.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

Syftet med denna studie är att få kunskap om sånglärares uppfattningar kring sambandet mellan sång och hälsa. Studien är avgränsad till sånglärare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och därmed efterLäroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrån en bakgrund med tidigare forskning om hälsa och musik, den teoretiska utgångspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? Lärarnas syn på det övergripande sambandet mellan sång och hälsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? Hälsofrämjande metoder och förhållningssätt i undervisningen? Hälsorisker i samband med undervisning och lärande i sång? Informanternas uppfattningar kring allmänna hälsoaspekter? Samverkan med andra lärare och elevhälsanResultatet av studien visar att sånglärarna har olika utgångspunkter i sin syn på sambandet mellan sång och hälsa, vissa utgår från sångens hälsoeffekter medan andra tar sin utgångspunkt i hälsofaktorer som påverkar sången. Sånglärarna upplever att kursplanerna lämnar utrymme för hälsoaspekter i undervisningen men de förhåller sig till detta på olika sätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rådande och vilka metoder som användes för fostran av sinnessjuka patienter på hospitalen under senare hälften av 1800-talet, med fokus på Uppsala hospital. Frågorna som ställs är hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överläkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet på hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.Källmaterialet består av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod används. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgångspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas är ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar på att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Personalomsättning är kostsamt för de allra flesta organisationer och därför kan det vara av intresse att kunna beräkna och planera hur organisationen skall få lojal personal. Syftet med studien var att arbeta fram kvantifierbara verktyg i form av prediktorer som kunde användas för att predicera lojalitet till arbetsgivaren (mätt med tre utfallsmått). Lojalitet förstås här som personals benägenhet att stanna i organisationen där de arbetar. Delar av levnadsnivåundersökningen 2000 användes som datamaterial. En ansats görs till att undersöka möjligheten att predicera lojalitet hos medarbetare genom 16 prediktorer.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Background: An indisputable right for nurses is to have a safe and secure work environment so they can deliver a high quality care. To bring a clear definition of what threat and violence are, is an important part in the work to prevent threat and violence. One part of the problem is that the experience and understanding of threat and violence can be different from one person to another. Aim: The aim of this quality study was to emphasize Nurses experience of threat and violence at workplace. Method: The method used in this study was qualitative interviews in the sense to bring out the nurses experience.

Dagens sporthäst lever idag under människans ansvar i stallar. I stallarna förekommer luftföroreningar, den med störst påverkan på hästen är luftburna partiklar som huvudsakligen härrör från strö och stråfoder. Föroreningarna kan orsaka skada i respirationsorganen, vilket medför att hästen får en minskad prestationsförmåga och de kan leda till allvarlig sjukdom. För att bli av med föroreningarna i stallet behövs en väl fungerande ventilation, med tillräckligt flöde, som kontinuerligt kan byta ut luften i stallet. Förståelsen för problematiken med partikulära föroreningar i stalluften är dålig, bland annat för att även starkt förorenad luft kan upplevas som frisk.

En bostadsgård är ett viktigt uterum för de som bor i lägenhet. Saknar man en egen trädgård kan bostadsgården bidra med kvalitéer som är svåra att uppnå någon annanstans. Frisk luft, växlighet och rekreation nära bostaden är värdefullt för många människor. Trots detta är bostadsgårdar ofta nedprioriterade och eftersatta. I min undersökning har jag funnit att i studentområden så finns det inga undersökningar om vad studenter vill använda sin bostadsgård till.