Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar Friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i Friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått. ResultatDe intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad Friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i Friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda.

This paper is a quantitative case study named Outdoor recreation of urban areas viewed through a gender perspective. The intention of this paper is, by studying gender pattern in outdoor recreation practices in Gothenburg, to describe gender patterns in outdoor recreation of Swedish urban areas. This subject is important to study because of the practices of outdoor recreation forward public health. Today many people suffer from diseases caused by stress and too little exercise, which could be prevented if they practiced outdoor recreation. Not everyone has the same possibility to practice outdoor recreation because of the inequalities between women and men.

I början av juni 1999 uppmärksammades spår av björn i skogsområde på Bergnäset i Luleå. Det berörda skogsområdet ligger i direkt anslutning till ett tätbebyggt bostadsområde. Skogsområdet innefattar motionsslingor och promenadstigar som möjliggör ett utbrett och innehållsrikt utnyttjande av området för diverse friluftsaktiviteter. Denna uppsats har med underlag av en enkätundersökning för avsikt att undersöka om, och i sådant fall hur, denna situation med björnförekomst påverkat de närboendes rutiner för friluftsaktivitet i det berörda skogsområdet, samt undersöka och analysera de närboendes attityder till björn. Resultat av enkätundersökningen påvisar att den uppmärksammade björnförekomsten inte har inneburit några dramatiska förändringar i närbefolkningens rutiner för friluftsaktivitet.

Killingen is an area situated on an island called Resarö in the municipality of Vaxholm. The areais covered with forests with a varied topography and a mosaic of environments. The municipalitywants to keep the area unexploited, for recreational purposes but what are the natural values inthe forests? The survey concluded that a mosaic of nature types had high values and could behosts for vulnerable species.As part of the study, measures that will improve the quality of the paths and bathing areas for thelocal population was proposed as well as means to heighten or preserve the natural values in thearea..

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till Friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och försöka kartlägga den grupp människor som ägnar sig åt ensamäventyr på sin fritid. Professionella äventyrare lämnas således utanför studien. Frågeställningarna som studien sökt svar på var: Vilka är det som väljer att äventyra ensamma? Varför äventyrar de ensamma? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att vara ensam?MetodEn enkätundersökning har skickats ut till 42 personer. Samtliga av dessa har ägnat sig åt friluftsaktiviteterna vandring, paddling, skidåkning (på tur), cykling, löpning, bergsklättring eller segling ensamma i mer än tre dygn.

The purpose of this essay is to examine how the adventure is accomplished as a project, and how this is vindicated, through science or by other means. The scientists of today are not seen as adventurers or heroes, at least not as they used to, but this image lives on as a sort of role or social institution, that can be used by anyone and in any purpose. These roles could be seen as a type of rules for the modern adventurer, and act both as a limit or a possibility. This essay compares two North Pole travelers, Ola Skinnarmo and Salomon August Andrée..

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till Friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig..

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som påverkar upplevelsen av Friluftsliv i fjällmiljö. Frågeställningar var: Vilken påverkan har motivationen på upplevelsen? Vilken påverkan har den fysiska arbetskapaciteten på upplevelsen?MetodDe 51 studenter från Idrottshögskolan i Stockholm som vårterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterFriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvärvetenskaplig karaktär. Alla 51 studenter deltog i en enkätundersökning, där de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska ansträngning under fjällturen.

Syftet med denna studie är att belysa förutsättningarna för att använda naturreservat som ett verktyg mot ohälsa utifrån tre viktiga samhällsinstanser: kommun, landsting och länsstyrelse. Som metod har jag använt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder på att de naturreservat som valts ut med omsorg om växter och djur, och där man satsat på tillgänglighet så väl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot såväl fysisk som psykisk ohälsa förutsatt att de tjänstemän som arbetar med samhällsutveckling och folkhälsa får de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de värdesätter ett ökat samarbete..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka grundsärskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehåll. Frågeställningarna var: Vad innehåller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt är kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen?MetodDe metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsärskolans och grundskolans kursplaner. Utifrån textanalysen utformades en intervjuguide.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som påverkar upplevelsen av Friluftsliv i fjällmiljö. Frågeställningar var: Vilken påverkan har motivationen på upplevelsen? Vilken påverkan har den fysiska arbetskapaciteten på upplevelsen?MetodDe 51 studenter från Idrottshögskolan i Stockholm som vårterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterFriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvärvetenskaplig karaktär. Alla 51 studenter deltog i en enkätundersökning, där de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska ansträngning under fjällturen.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt Friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka 15-åringars Friluftslivsvanor samt att studera om dessa har förändrats mellan åren 2001 och 2007 med utgångspunkt från bostadsortens geografiska läge.Hur såg 15-åringars Friluftslivsundervisning ut i skolan?Hur såg 15-åringars Friluftslivsvanor tillsammans med en familjemedlem ut på fritiden?Hur ansåg 15-åringars att de behärskade olika Friluftslivsaktiviteter?Vilken betydelse hade utövandet av olika Friluftslivsaktiviteter med någon ur sin familj för elevernas skattning på hur de behärskade olika Friluftslivsaktiviteter?MetodVi har använt oss av insamlat material från Skola-idrott-hälsa projektet. Material har valts ut från åren 2001 och 2007 på 15-åriga ungdomar över hela landet. Deltagarna delades in i landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland utifrån deras hemort. Data har bearbetats i SPSS och jämförelser mellan de olika landsdelarna har gjorts.