Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver Friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan.

Syfte och frågeställningar: Denna uppsats överordnade syfte är att undersöka hur Friluftspedagogerna arbetar med unga i riskzon. Studien vill även undersöka hur Friluftspedagogernas arbete enligt elevernas professionella nätverk har förändrat elevernas studiesociala situation. Vi vill besvara följande frågeställningar: Vilken förändring av elevernas studiesociala situation har enligt professionella i elevernas nätverk elevernas deltagande i Friluftspedagogernas verksamhet gett?; Hur går Friluftspedagogerna tillväga och genom vilka metoder, tekniker och tillvägagångssätt arbetar de i sitt arbete med unga i riskzon?Metod: Studien har baserats på en kvalitativ metod. Empirin har samalts in genom sju halv-strukturerade intervjuer och cirka 30 timmars observation.Resultat: Resultatet av vår studie visar att Friluftspedagogernas EDUQ-metod har positiva resultat.

Friluftsliv täcker en stor del av det centrala innehållet i Lgr11 i ämnet idrott och hälsa. Syftet med undersökningen är att få en bild av idrottslärarnas syn på, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lärarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. Frågeställningarna är därför: Hur uppfattar lärarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad är lärarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lärarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som arbetar på högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa.1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan?2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa?3.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att jämföra lärares och rektorers syn på friluftsdagar avseende mål, innehåll och organisation. Resultatet har tolkats med utgångspunkt i en läroplansteoretisk modell. De mer preciserade frågeställningarna var:Vad vill skolan uppnå med friluftsdagarna?Hur ramar skolan in begreppet friluftsdag genom förekomsten av olika inslag?Hur ofta vill lärarna att olika inslag ska förekomma på friluftsdagarna samt vilka skolämnen är och bör finnas representerade?Hur ser organisationen ut kring friluftsdagarna på skolan enligt lärare och rektorer samt hur bör den se ut enligt lärarna?Vilken kompetens anser lärare och rektorer vara viktig för planeringen av friluftsdagarna? MetodEn enkätstudie med kvalitativa inslag genomfördes på 121 ämneslärare i svenska och idrott och hälsa samt 67 rektorer från högstadieskolor i Stockholms län. Enkäter skickades ut via e-post till respondenterna som valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval från en förteckning på Skolverkets hemsida.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans Friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans Friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i Friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur Friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på Friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts många omfattande studier kring Friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

Synen på naturen har förändrats genom tiderna. För en landskapsarkitekt är det intressant att göra sig medveten om sin egen natursyn och att sätta den i ett historiskt sammanhang, eftersom natursynen med nödvändighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i landskapsarkitektens arbete. Därför är det relevant att som landskapsarkitekt ställa sig frågor som: Vilka roller har den svenska naturen fått ikläda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag själv naturen? Hur påverkas min egen natursyn av trender och skeenden i samhället? Hur påverkar natursynen vårt sätt att vistas i naturen? Den här uppsatsen behandlar hur ett visst slags natur ? nämligen friluftsnaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första årtionde. För att svara på frågan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens årsskrifter, mot bakgrund av fakta kring Friluftsliv och natursyn.

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och Friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status.-          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats?-          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?-          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden?-          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?  Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till.

År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013).Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen?Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande.

AimOur aim with this study was to examine how outdoor education is designed and experienced in three upper (senior) levels of compulsory school in Stockholm, and to compare it with the Norwegian equivalence.MethodOur method has been interviews with ten teachers, of whom six are Swedish teachers and four are Norwegian teachers. Two Swedish teachers are teaching in other subjects than Physical Education, four are teachers in Physical Education, two are teachers in Norway in Physical Education at and two are teachers in Norway at university level. Questionnaires were used to examine the Swedish pupils? attitudes towards outdoor education. 90 questionnaires were delivered, and 70 answered them.

The purpose of this study is to examine how outdoor education (Friluftsliv) in upper secondary school is perceived by both students and teachers, and to identify the conditions that influence their motivation and commitment to participate in outdoor education activities. The study also aims to analyze the significance of students previous experiences on their perceptions of outdoor education in school. The following research questions were investigated: ? ? ? ?Which factors do students and teachers believe promote or hinder students engagement in outdoor education in upper secondary school? ? ? ? ?How do students and teachers explain the ways in which previous experiences of outdoor activities affect students engagement and motivation in outdoor education? ? ? ? ?How do students and teachers perceive that organizational conditions and teaching design influence the possibilities of creating meaningful outdoor education? The study is theoretically based on Self-Determination Theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000) and Sense of Coherence (SOC) (Antonovsky, 1991). SDT was used to understand how autonomy, competence, and solidarity influence student?s motivation, while SOC highlights how comprehensibility, manageability, and meaningfulness shape student?s experiences of outdoor education.