Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Skogsbruket i Sverige har under århundraden varit en viktig framgångsfaktor för enskilda skogsägare, samhälle och skogsindustri. Skogen är en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för Friluftsliv och ekosystemtjänster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri står för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige är en världsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvärde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag ägs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsägare (LRF Konsult Skogsbyrån, 2010). Intresset för att äga skog har ökat, då privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt långsiktig investering.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestämmelser i naturvårdslagen. Den innebär att vi inte har rätt att bebygga eller anlägga anordningar närmare än 100 meter från strandlinjen. Samma gäller från strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag är att allmänheten ska kunna bada och idka Friluftsliv samt att bevara djur- och växtlivet. Lagen säger att det måste finnas särskilda skäl för att få dispens och inget utrymme lämnas för en differentierad tillämpning.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Nationalism during the early 20th century, was often shaped around efforts to create feelings of fellowship within the frontiers. Fellow feelings was considered as a necessity to convince the people that their efforts served mutual goals.Beginning in the 19th century, the European nations experienced a great many projects for this purpose. In the early 20th century the efforts grew. The danger of war and the competition for economic power, contributed the increase of nationalist movements. At the same time, many influential intellectuals also expressed apprehensions about the urbanized way of life; measures were necessary to secure the future success of the nation.The national movements in Sweden, played a prominent role in the creation of a greater patriotic feeling.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.MetodDen datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.ResultatElevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Syfte Syftet är att ta reda på vilka olika faktorer människor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrån demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.Frågeställningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det några faktorer som är unika eller framträdande med Uddevalla kommun jämfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs främst av unga personer och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Vad som utmärker Uddevalla jämfört med landet i stort är att många skattar naturfaktorer högt, såsom att Uddevalla är havsnära, att det finns vacker natur och möjligheten till Friluftsliv. Uddevallas migranter lägger också mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer än vad nationella studier har visat. Tittar man på skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna så är det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förändras beroende på de behov som främst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I fråga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig så är det första steget att se till att samhällsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.