Anthelmintikaresistens hos nötkreatur är ett problem som uppmärksammats allt mer under senare år. Denna litteraturstudie visar att det är ett globalt problem som med stor sannolikhet finns i ännu fler länder än de som hittills har undersökts. Främst har Cooperia spp. men även Ostertagia ostertagi rapporterats vara resistenta mot makrocykliska laktoner och i vissa fall även bensimidazoler. Att resistensproblematiken tagit längre tid att upptäcka hos nötkreatur beror troligtvis på att de vanligaste resistenta parasiterna är lågpatogena vilket kan ha dolt problemen för djurhållarna.

ABSTRACT Tobacco Rattle Virus (TRV) is a soilborne plant virus. It is an important pathogen in potatoes where it causes spraing disease. This disease can lead to significant economical loss for the farmer, so it is imperative to get the proper diagnose before planting. TRV is spread naturally by free-living nematodes (Trichodorus and Paratrichodorus). Transference of TRV to a plant occurs when the virus-carrying nematodes feed on plant roots. The relationship between virus, nematodes and plants is complicated, and has to these days not been fully characterized. The diagnostic methods available today do not work sufficiently.

Beteendestörningar så som krubbitning, vävning och boxvandring ses ej hos frilevande hästar och kopplas ihop med vår hästhållning. De kan ses hos hästar av olika raser, åldrar och inom hästsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hästens välfärd och rapporterade frekvenser för hästar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvänjning och faktorer som anses vara förebyggande är möjlighet till social kontakt, fri rörelse, utfodring med mycket grovfoder och goda avvänjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hästuppfödare i Västra Götalands län upplever beteendestörningar hos häst.

Angiostrongylus vasorum (fransk hjärtmask) är en parasit vars utbredning karakteriserats av avgränsade endemiska områden runt vilka sporadiska fall har kunnat ses. På senare år har A. vasorum upptäckts utanför dessa områden, bland annat i Sverige. Flera olika faktorer tros bidra till den till synes ökade spridningen av parasiten, bland annat pågående klimatförändringar, ökat resande med hundar mellan smittade och fria områden, en ökande rävpopulation och ett stigande antal mellanvärdar. Klimatet antas ha en överordnad roll för spridningen då det är begränsande för parasitens överlevnad.

Läkemedelsresistenta parasiter är ett allvarligt globalt problem. Läget är framför allt kritiskt inom gruppen gastrointestinala nematoder hos små idisslare, vilka ofta uppvisar resistens mot bredspektrumverkande anthelmintika. Resistensproblematiken resulterar i en försämrad djurvälfärd och lägre produktionsnivåer. Det har visat sig vara svårt att reda ut de exakta orsakerna till läkemedelsresistens då flera olika mekanismer ofta samverkar. Cytokrom P450-systemet (CYP) ingår som en del av xenobiotikametabolismen på cellnivå hos både värddjur och parasiter och kan ha betydelse för såväl utveckling som undvikande av anthelmintika-resistens. För att optimera anthelmintikaanvändningen och utveckla hållbara behandlingsstrategier krävs kunskap om värddjurets metabolism av xenobiotika samt vävnadsdistribution av aktiva metaboliter.

Anthelmintikagruppen bensimidazoler (BZ) har använts på många djurslag sedan början av 1960-talet. BZ verkar genom att hindra ??-tubulin dimerer att bygga på mikrotubuli. Cellernas cytoskelett bryts då ner vilket hämmar många viktiga funktioner som exempelvis förmågan till celldelningar. Att BZ är lågt toxiska mot värddjuret har gjort dem populära, men den frekventa användningen har lett till resistensutveckling hos många nematodarter.

Den naturliga process där stoet avvänjer sitt föl strax innan hon ska föla igen ger den unga hästen möjlighet att gradvis ändra sitt val av föda och mogna till en självständig individ. Den tidigare och mer abrupta avvänjningen som ofta sker av domesticerade hästar är mycket stressande för fölet. Negativa effekter som kan ses är en ökad skaderisk, försämrat immunförsvar och utveckling av onormala beteenden som stereotypier. Eftersom hästägare och uppfödare vill ha friska och sunda hästar är det viktigt att börja med en god välfärd för fölet som kan ligga till grund för den framtida hästens välmående. Det finns i dagsläget studier som redovisar avvänjningsmetoder som orsakar fölet mer eller mindre stress.

Kvävgas kan inte tas upp direkt av växter men genom biologisk kvävefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvävgas till ammonium. Med bakteriens hjälp kan en växt tillgodogöra sig ammonium och på så sätt bilda protein. Ett exempel på denna typ av symbios är den som kan uppstå mellan en särskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljväxter, så kallad rotknölssymbios. Detta är ett exempel på en ekosystemtjänst, en fördelaktig interaktion mellan växt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive människan som odlar baljväxten. Hur allmän förekomsten av Rhizobium genotyper är i svenska odlingsjordar är ej klart dokumenterad och därför är frågan om behovet av inokulering av utsäden fortsatt aktuell.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Svensk lagstiftning förutsätter att livsmedelsproducenterna är tillräckligt kunniga för att se till att miljön främjar djurens hälsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt så finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att säkerställa nödvändig kunskap. Det finns nationella förslag på att införa krav på utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som håller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt så arbetar även EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? Då lagstiftningen reglerar att alla djur, som hålls i fångenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende så borde det vara nödvändigt att ha kunskap om naturligt beteende.