Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.

Bakgrunden till denna studie grundade sig pÄ hur fÄ unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som pÄverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framtrÀder dÄ unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi frÄn en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i tvÄ elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sedan som analysmetod.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Idag Àr personalen en allt viktigare tillgÄng för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgÄngar, i form av personal, som inte fÄr synas i balansrÀkningen. PÄ 1960-taletbörjade man anvÀnda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, dÄ man ansÄg att Àvenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgÄng ibalansrÀkningen. Trots detta Àr det sÀllsynt med personalekonomiska balansrÀkningar,förutom i idrottsvÀrlden dÀr mÄnga fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgÄngar. I Sverige finns nÄgot som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvÀrvade fotbollsspelare fÄr redovisas och vÀrderas.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 Är och 19 Är (m=17.05, sd=0.93) frÄn olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. LagsammanhÄllning mÀttes med ?Group Environment Questionarie? och motivationsklimat med ?The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3?. Studiens resultat visade att sÄvÀl positiva som negativa samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat, samt att mÀn och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhÄllning och motivationsklimat.

Jag har i det hÀr arbetet undersökt vilka fotbollsspelare som har blivit utsedda till ?den nye Zlatan? frÄn 2002 och till idag, 2011. Detta har jag gjort genom att efter givna sökord i givna sökfunktioner avgrÀnsa mig till tidningsartiklar och webbartiklar. DÀrefter har jag undersökt deras bakgrund och tittat efter vÀrdeladdade ord i artiklarna och dessutom tittat pÄ namnen till artikelförfattarna. Sedan har jag jÀmfört mina resultat med tidigare forskning och andra i det hÀr arbetet refererade teorier angÄende svenskhet, hur invandrare beskrivs i media, skribenters roll, hjÀltar och idrott och diskursanalys.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, pÄverkas under hög ? respektive lÄgkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsanstrÀngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjÀra regressioner har anvÀnds för att nÄ resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsÄr var komplexitet signifikant, revisorerna ansÄg att utlÀndska dotterföretag var en faktor som pÄverkade revisionsanstrÀngningen hos företag pÄ Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lÄgkonjunktur.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fÄtt en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rÀttvisande bild av företagens tillgÄngar. Ett omrÄde dÀr humankapital Àr extra aktuellt Àr inom fotbollsvÀrlden, för dÀr Àr spelarna klubbarnas största tillgÄng. För att en fotbollsförening ska fÄ vara verksam pÄ högsta nivÄ krÀvs en elitlicens, den licensen stÀller vissa krav pÄ klubben.I USA styrs sporten vÀldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen hÀr Àr viktigare och mer vÀlutvecklad Àn i andra lÀnder.Problemformulering: En stÀndigt aktuell frÄga Àr hur spelare skall vÀrderas och redovisas i Ärsredovisningen. Vilken metod Àr det dÄ som ger en mest rÀttvisande bild av föreningars ekonomiska stÀllning? Det stora problemet med det sista alternativet Àr att det görs en uppskattning vilket innebÀr att det finns en risk för felvÀrdering.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer pÄverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade ocksÄ att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i Äldrarna 16-25 Är. Via en prospektiv design inkluderades en förmÀtning med hjÀlp av enkÀterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkÀten Daily Hassle Scale.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception dÀr visuell Äterkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna.FrÄgestÀllningar:? GÄr det att utveckla förmÄgan att kontrollera bollen utan visuell Äterkoppling under en trÀningsperiod om fyra veckor och 12 trÀningspass? ? Hur förÀndras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende pÄ en förbÀttrad proprioception med hÀnsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfÀllen spelaren tittar respektive tappar boll?MetodTotalt 20 deltagare frÄn ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför trÀningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att sÀkerhetsstÀlla att bÄda grupperna var likvÀrdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelÄlder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) Är. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelÄlder 12,0 (± 0,7) Är. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna trÀningsövningar innehÄllandes uppvÀrmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lÄdram och smÄlagsspel.

Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen Àr stor vilket drabbar den enskilde spelaren bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan lÄg poÀng (14 poÀng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: TvÄ fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. BÄda lagen fick utföra en FMS.

Den hÀr studien undersöker fotbollsinstruktörers undervisning pÄ fotbollsgymnasium i VÀstraGötalandsregionen, fotbollsinstruktör Àr en term som betecknar lÀraren i Àmnet fotboll. Studiensstyrande frÄgestÀllningar forskar kring instruktörers uppfattningar och erfarenheter kringspelförstÄelse i fotboll, samt deras metodval i en undervisning som riktar sig mot spelförstÄelseoch lÀrande. Syftet med studien Àr att utifrÄn instruktörernas synsÀtt komma fram till effektivametodiska former som kan bidra till inlÀrning av spelförstÄelse pÄ gymnasiets fotbollsundervisning.I denna studie anvÀnds kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod för att samlain data dÀr sju fotbollinstruktörer vid tre olika gymnasier har intervjuats. Data Àr analyseratutifrÄn teorier om spelförstÄelse samt metoder i idrottsundervisning.I studien kommer det exempelvis fram att tidigare erfarenhet som fotbollsspelare Àr en fördelför att bli instruktör senare i trÀnarskapet. Det Àr instruktörernas ansvar att göra elevernamedvetna om vad spelförstÄelse Àr, hur och varför man trÀnar det.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framstÀlls och beskrivs utifrÄn en speciell konflikt under hösten 2006 och vÄren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick pÄ krogen en kvÀll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att rÀknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll i dagens Sverige, han fÄr representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan ocksÄ ses som ett bevis pÄ att alla kan lyckas bli en stjÀrna.Media bÄde bekrÀftar rÄdande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Författare: Malin Pettersson & Emma SundÄkerTitel: ?Typiskt manlig? DÄ tÀnker jag pÄ fotbollsspelare som sjunger nationalsÄngen?: En studie om fyra manliga sÄngares berÀttelser om sÄng, sjÀlvkÀnsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBÄde för mÀn och kvinnor Àr det problematiskt att inkrÀkta pÄ ett fÀlt som domineras av det andra könet. PopulÀrmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat pÄ kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket dÀrmed gör oss nyfikna pÄ det motsatta. Att som ung kille vÄga erkÀnna att man tycker om att sjunga krÀver mod samt sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de mÀn som har sÄng som primÀrt instrument förhÄller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur manliga sÄngare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger pÄ fyra manliga sÄngares skrivna levnadsberÀttelser och Àr skriven ur ett genusperspektiv med fokus pÄ maskulinitet inom populÀrmusiken.