Denna uppsats undersöker hur synen på mediernas självsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter från de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fått svara på frågor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillräckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen främst vilar på är hämtad från medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger också en kort förklaring till hur makten hänger ihop med förtroendet, utifrån Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frågan om hur lagstiftning kontra självsanerande system kan påverka förtroendet. Här tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det självsanerande systemet då det håller en skärpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

En företrädare som har bestämmande inflytande i ett bolag kan, om bolaget inte betalar in sinaskatter i tid, bli personligt betalningsansvarig enligt skattebetalningslagen. För att undkommaansvaret måste företrädaren ha vidtagit avvecklingsåtgärder i samtliga borgenärers intresseföre skatternas förfallodag men han måste även ha handlat uppsåtligen eller grovt oaktsamt.Rättspraxis är vid tolkningen av lagen snäv, vilket medför att det är svårt att bli befriad frånansvar, om åtgärder inte har skett före skatternas förfallodag. Lagstiftningen innehåller ävenen paragraf om att ansvaret kan jämkas eller efterges om särskilda skäl föreligger. För att fåett jämkat ansvar krävs dock att flera orsaker ligger bakom till att skatterna inte har betalts,även här är det alltså svårt att undkomma ansvaret. Det kan därför tyckas att ansvaret är attjämställa med strikt ansvar när det väl har inträtt och att det ställs orimligt höga krav påföreträdaren för att undkomma ansvaret.I vår undersökning genomförs en studie av rättspraxis från uppbördslagen samt läns- ochkammarrätts avgöranden.

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera ett nytt styrsystems konsekvenser för en organisation, med avseende på förändringar i roller. Mer explicit uttryckt avses att utröna om förändringar i det formella styrsystemet medför förändringar i roller hos de i organisationen ingående aktörerna, och vilka dessa rollförändringar i så fall är. Metod:Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Då vikt lagts vid värderingar och åsikter ansågs det lämpligt att främst samla in material genom semistrukturerade intervjuer med personer på olika hierarkiska nivåer, det vill säga i kommunledningen, på nämndsnivå och på förvaltningschefsnivå. Teori:Det empiriska materialet belyses genom olika teorier och diskussioner.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka rektorers syn på arbetet med åtgärdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprättande av dokumenten och att ta reda på om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprättande av åtgärdsprogram, beroende på vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun där 48 rektorer besvarat en enkät.Resultatet visar att det finns likheter vid upprättande av åtgärdsprogram, kring rutiner och innehåll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer är viss fokusering på individnivå liksom att elevens styrkor och svårigheter skrivs fram i dokumentet. Att åtgärdsprogrammet beskriver elevens situation på gruppnivå verkar inte vara så vanligt förekommande och det råder en viss tveksamhet när det gäller utformningen på organisationsnivå.När det gäller elevens delaktighet så visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i åtgärdsprogrammet men att elevens syn på sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande när dokumenten skrevs fram.Vårdnadshavares delaktighet skiljer sig åt i grupperna. I de lägre åldrarna anser rektorerna att vårdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgår.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

Uppsatsen behandlar ett förslag om att dela upp byggansvaret vid bostadsbyggande vilket presenterades i Byggprocessutredningens betänkande;Bygg - helt enkelt! (SOU 2008:68).Förslaget innebär att annan än byggherren/fastighetsägaren ska kunna ansvara för att samhällets krav uppfylls. Detta vid ny-, till- och ombyggnad och ändring av en- och tvåbostadshus samt vid nybyggnad av flerbostadshus åt en bostadsrättsförening.Med förslaget önskade man uppnå ett bättre byggande samt skapa ett bättre skydd för egnahemsbyggare och köpare av nyproducerade bostadsrätter. Detta genom att den part som står för utförande kan åläggas ansvar för att samhällets krav uppfylls. För att uppnå detta föreslogs en ändring av plan- och bygglagens ansvarsbestämmelser.I vårt arbete har byggnadsinspektörer från ett antal kommuner i Stockholms län intervjuats för inhämtande av synpunkter på Byggprocessutredningens förslag. Av dessa intervjuer kan sammanfattningsvis sägas att en förändring av byggansvarets fördelning är välkommen men att man ser vissa svårigheter med förslagets tillämpning..

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild.

Aktiebolagslagens huvudregel är att bolaget självt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det många inte känner till är att det finns några undantag från denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krånglig aktiebolagslag gör inte saken bättre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lättare att förstå så att även lekmän blir medvetna om undantagen från den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framställning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.

Huvudprincipen inom avtalsrätt är avtalsfrihet. En frihet att själv bestämma om man vill ingå avtal, med vem och hur avtalet skall utformas. Ett av undantagen från denna huvudprincip är kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt är ett tvång att ingå avtal trots brist på egen vilja. Kontraheringsplikt finns reglerad på olika rättsområden och är ett skydd för den beroende parten i ett avtalsförhållande.