Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges.

Min uppsats Från fondhot till borgerligt grå visar några intressanta aspekter på det politiska språket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen åren 1982 till och med 2002. Från att någon-ting upplevs som ett hot till att någonting (annat) upplevs som grått pekar onekligen på en drastisk dimensionsförskjutning i språkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i språkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förändras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, samhälle, välfärd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, är borgerlig det med flest belägg och dessutom av starkt blockskiljande karaktär. Från att de borgerliga själva vacklat inför att använda ordet, använde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp på fyra partier. Det närbesläktade ordet borgare upplevdes sannolikt av båda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen få belägg.Ordet löntagarfonder användes med få undantag endast 1982 och då huvudsakligen i Expressen, en företeelse värd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vänsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit från ledarartiklarna.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel.

Syftet med denna studie är att på Högsboanstalten i Göteborg undersöka vilken betydelse kontaktmannaskapet har för den intagne och hur den intagne upplever kontaktmannarelationen. Vi har också undersökt hur delaktig den intagne själv är i samarbetet med kontaktmannen vad gäller att ta ansvar för och påverka sin situation. Syftet är också att ta reda på hur rollen som intagen påverkas i förhållande till kontaktmannen. Vi genomförde studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gav oss en respons på 22 enkäter av 75 utdelade och en kvalitativ kompletterande intervju med två intagna som var ordförande för varsin avdelnings förtroenderåd. Våra resultat visade att man på Högsboanstalten i sin helhet är nöjd med kontaktmannaskapet och att hur positiv man var till kontaktmannaskapet berodde mycket på personkemin och den personliga relationen mellan intagen och kontaktman.

Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att vrakborttagning kan vara en både komplicerad och kostsam process. Samtidigt är de regleringar som finns på området ofta splittrade och inte sällan bristfälliga. Uppsatsen syftar till att kartlägga det svenska rättsläget med avseende på vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestämmelser och rättssystematik. Nairobikonventionen är en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar vrakborttagning och som trädde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer därefter mellan de båda regelverken.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande.Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar.I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet.

Uppsatsens syfte var att undersöka samspelet mellan porträttör och beställare i porträttets fält. Med hjälp av tre fallstudier med porträtt från tre olika tidsepoker har samspelet analyserats. De tre fallstudierna är Alexanders Roslins porträtt av Fredrik Sparre, Richard Avedons porträtt av Jacqueline och John F Kennedy och skolfotografens porträtt av eleven. Bourdieus sociologiska terminologi och betraktelsesätt har till viss del använts för att försöka förstå detta samspel. Man skulle kunna tro att ett porträtt skapas på ungefär samma vis varje gång men de olika porträttens historier i den här uppsatsen skiljer sig markant åt.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Under de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.

Forskning angående styrsystem inom evolutionär robotik fokuserar ofta på vad som går att uträtta med självlärda styrsystem, men inte vad beteendebaserade styrsystem klarar av. I detta projekt utförs systematiska tester för att jämföra beteendebaserade och självlärda styrsystem inom evolutionär robotik. Benämningen beteendebaserade styrsystem används för styrsystem som består av flera underliggande moduler, där robotens övergrippande beteende är uppdelat i flera moduler och där respektive modul har ansvar för ett specifikt beteende eller funktion. Självlärt styrsystem referar i detta sammanhang till styrsystem som inte explicit består av moduler som har åstakommits eller bestämts i förväg.Från resultaten framgår det att både självlärda och beteendebaserade styrsystem klarar av att lösa problemen de ställs inför. För beteendebaserade styrsystem krävs dock större ansvar från experimentatorn, vars inflytande ökar på grund av att det är flera moduler som skall skapas och koordineras.

This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard?s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs.