SammanfattningBakgrundIdag blir det allt mer vanligt att mindre enskilda mäklarbyråer ansluter sig till de stora franchisekedjorna. Anslutningen innebär att den tidigare enskilde aktören lämnar sitt varumärke och sin tidigare affärsidé för att istället ta del av ett välkänt varumärke och ett framgångsrikt affärskoncept.Syfte & metodSyftet med uppsatsen är att studera vilka positiva och negativa effekter franchising bidrar med i den svenska fastighetsmäklarbranschen samt vilka ekonomiska och personliga kriterier franchisegivarna ställer på franchisetagarna. Studien är en kvalitativ undersökning där väl insatta aktörer ifrån fastighetsmäklarbranschen har intervjuats om franchising.ResultatStudien visar att det finns både positiva och negativa sidor med franchising. Franchisegivarna upplever att franchising bidrar till en mer företagsam anda och bättre driv igenom hela verksamheten. De upplever dock att det krävs relativt höga volymer för att bli en framgångsrik franchisekedja.

Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förståelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnåtts; inom rörelsen framkommer två diskurser, med olika syn på vilka politiska frågor rörelsen ska fokusera på. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill återgå till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsätt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har även olika syn på vilka politiska metoder som är mest effektiva samt skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till queerbegreppet.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga användare skriver på Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger på språkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vägs även Twitter som forum in i analysen. Kategorierna är utformade för att identifiera typiska språktendenser på Twitter. Jämförelser mellan hur kvinnor och män använder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets är exempel på kategorier som analyseras.

Det idag väldigt populära riskmåttet Value-at-Risk (VaR) kan beräknas på många olika sätt. En metod som använder sig av extremvärdesteori (EVT) för att estimera VaR utvecklades under 1990-talet som ett alternativ till de traditionella VaR metoderna. EVT fokuserar på fördelningens svans, eftersom det är här de extrema observationerna uppträder. I denna studie undersöker vi hur framgångsrik extremvärdesmetoden är när det kommer till att estimera VaR för råvaror, en typ av tillgång som karakteriseras av att vara extremt volatil och därmed speciellt svår att riskbedöma. Våra resultat pekar på att extremvärdesteorin erbjuder ett intressant alternativ när man önskar att estimera VaR för volatila råvaror.

SammanfattningBakgrundIdag blir det allt mer vanligt att mindre enskilda mäklarbyråer ansluter sig till de stora franchisekedjorna. Anslutningen innebär att den tidigare enskilde aktören lämnar sitt varumärke och sin tidigare affärsidé för att istället ta del av ett välkänt varumärke och ett framgångsrikt affärskoncept.Syfte & metodSyftet med uppsatsen är att studera vilka positiva och negativa effekter franchising bidrar med i den svenska fastighetsmäklarbranschen samt vilka ekonomiska och personliga kriterier franchisegivarna ställer på franchisetagarna. Studien är en kvalitativ undersökning där väl insatta aktörer ifrån fastighetsmäklarbranschen har intervjuats om franchising.ResultatStudien visar att det finns både positiva och negativa sidor med franchising. Franchisegivarna upplever att franchising bidrar till en mer företagsam anda och bättre driv igenom hela verksamheten. De upplever dock att det krävs relativt höga volymer för att bli en framgångsrik franchisekedja.

Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering?Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

I denna uppsats undersöks om det förekommer fiskal illusion i det svenska pensionssystemet. Fiskal illusion innebär att en felaktig bild av sambandet mellan kostnader och förmåner i det offentliga systemet uppstått hos medborgarna. Vi utreder vad en sådan illusion kan bero på, vilken betydelser den har och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. Det framkommer att fiskal illusion existerar och att den till stor del beror på utformningen av pensionsavgifterna. Framförallt är det uppdelningen i en arbetsgivaravgift och en egenavgift, samt att båda betalas in av arbetsgivaren som leder till oklarheter.

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  ? och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.

SammanfattningStudien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt.

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har följt upp och utvärderat det svenska friårsförsöket. Jag undersöker om deras tillvägagångssätt stämmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friårsförsöket stämmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har även studerat hur implementeringsprocessen av friårsförsöket har gått till.