Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka spridningseffekter ett medvetet arbete med skönlitteratur kan ge. Vi valde att göra en forskningsöversikt, med fyra huvudstudier som utgångspunkt. Syftet och metoden valdes med tanke på att vi ville fördjupa våra egna kunskaper i ämnet. Resultatet av undersökningen visade att skönlitteraturens mest betydande funktion i undervisningen framkommer i värdegrundsarbetet. Däremot har vi inte kunnat påvisa att skönlitteraturen i första hand förmedlar konkreta faktakunskaper, men dess språkutvecklande funktion är självklart stor.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt observationer. Under våra observationer såg vi positiva förändringar i barnens agerande, värderingar och attityder.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av världens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer där barnen lever väldigt nära sina föräldrar, och där flera generationer ofta bor tillsammans. Min frågeställning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan föräldrarna, och ibland även mellan mor/farföräldrar och övriga familjemedlemmar.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp.

Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control påverkas av arbetslöshet. Personlighet mäts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen är att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och långtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. Frågeformulär innehållande påstående om ovanstående faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp långtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna.

Befolkningen blir allt äldre och gruppen av de äldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhället när de får hälsoproblem som demenssjukdomar. Ett sätt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjälpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvårdnaden av personer med demens. Syftet är inte att ersätta mänskligt vårdande utan att använda DH som ett komplement som kan förbättra livet för den äldre och underlätta för deras vårdare. Studier av hur personer med demens själva tänker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har är främst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsättningar och konsekvenser av att använda vidareutvecklade digitala hjälpmedel i omvårdnaden av personer med demenssjukdom boende på särskilt boende.

Aktivitetsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti år 2000. I den här uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt på sannolikheten att erhålla arbete. För att utvärdera den genomsnittliga effekten används en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten är något varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete är svårt att finna. Däremot visar det sig att om arbetslösheten fortgår under åtminstone 6 månader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin..

Syftet med mitt arbete är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete, och få kunskap om hur stress och utbrändhet kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en manlig lärare, Ove. Han har arbetat som lärare i fyrtio år. Genom att använda mig utav livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hans erfarenheter. I hans berättelse framkommer det att stress var inledningsvis något som var positivt för hans arbete.

Sammanfattning I den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor.

Syftet med forskningen är att ta reda på hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att får svar på syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I två dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och därefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet så teorilöst som möjligt för att läsaren skall få en helhetsförståelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter är bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrågor, lönekartläggning, ekonomi samt hjälpa övriga anställda i olika frågor inom det personaladministrativa området.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gällande att läraren vid utvecklingssamtalet skall i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen, har varit ett stöd för lärarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete på deras respektive skolor. Utifrån resultatet av intervjuer med lärare och skolledare på två skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vår slutsats. Det finns inget svar som är gemensamt för alla, två av lärarna anser inte att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem något när det gäller deras arbetssätt medan de andra tycker att det hjälpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Den här uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som är anställda i kommunalt socialt arbete, belyst både ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frågeställningar utifrån de tre huvudområdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrågor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskällor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrågas. Jag har även tagit reda på hur viktig kompetensutvecklingen är för socionomerna och vad det är som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillämpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur är kvaliteten på dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan där hänsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har också undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser när det gäller kompetensutvecklingsfrågor.