AbstraktDenna studie handlar om förhÄllanden mellan femininitet/maskulinitet och lesbisk identitet med bakgrund av den heteronormativa genusordningen, vilken grundar sig i ett dualistiskt tÀnkande dÀr kvinnor som feminina respektive mÀn som maskulina attraherar och kompletterar varandra. Studien bygger pÄ berÀttelseanalys av personliga berÀttelser skrivna av lesbiska kvinnor ur antologierna Tjejerna mot strömmen och SÄna som oss, vilka tolkas utifrÄn en konstruktivistisk ansats och ett queerteoretiskt perspektiv. PÄ detta sÀtt synliggör och problematiserar jag konstruktioner av lesbiska sjÀlvrepresentationer och identitetsskapanden samt de möjligheter och begrÀnsningar som dessa identiteter omringas av med bakgrund av den heteronormativa genusordningen. UtifrÄn detta kommer jag fram till hur de lesbiska subjektpositionerna öppnar upp för alternativa identiteskonstruktioner och begÀrskonstruktioner i relation till aspekter av femininitet och maskulinitet. Vidare resulterar analysen i ett framhÄllande av den osynliggörande tolkningen av lesbisk femininitet i termer av heterosexualitet samt den osynliggörande förstÄelsen av lesbisk maskulinitet som ett kopierande av manlighet och manlig maskulinitet.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

I dagens informationssamhÀlle blir konkurrensen allt hÄrdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjÀnsteföretag dÄ det Àr en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett sÄ bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna Àr det dÄ viktigt att de Àr motiverade. Handlingsfrihet Àr ett verktyg för att motivera sina anstÀllda och innebÀr, ?Att ge anstÀllda befogenhet att sjÀlva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer?.

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrÄdar anvÀnds vid förmedling av ett tjÀnstevarumÀrke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillÀmpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de sÀrskilda förhÄllanden som uppstÄr vid förmedling av tjÀnster via franchisetagare i egenskap av varumÀrkesambassadörer. Hur gÄr det till nÀr en upplevelse, lika flyktig och förgÀnglig som isen pÄ Torne Àlv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad hÀnder med ett tjÀnstevarumÀrke nÀr det förmedlas av en franchisetagare pÄ andra sidan jordklotet?Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anstÀllda förekommer alla i nÄgon utstrÀckning. Dock Àr den otydliga kopplingen till ICEHOTEL ? en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar ? avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience).I det studerade fallet sammanfattas det interna varumÀrkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrÄdar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumÀrket.

SammanfattningDen hÀr studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i tvÄ olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i tvÄ olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers pÄverkan pÄ just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kÀnda och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.FrÄgestÀllningarna behandlade frÄgor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Studien syftar till att kartlÀgga ledarnas pÄverkan pÄ medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsstÀllelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt pÄverkas av sina tvÄ huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsÀtts organisation-en för institutionell dualitet, vilken pÄverkar den lokala kontexten. ForskningsfrÄgan fokuserade pÄ hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer pÄver-kar medarbetarnas motivation. Det vill sÀga: Hur kan de lokala ledarna pÄverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?UtifrÄn denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhÀllets globala förutsÀttningar.

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering.

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Öppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Bakgrund och problembeskrivning: FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade bolag upprÀtta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gÄtt frÄn att traditionellt sett vara inriktad pÄ anskaffningsvÀrde till att vÀrdera fler tillgÄngar, bland annat finansiella instrument, till verkligt vÀrde. Att vÀrdera till verkligt vÀrde kan vara svÄrt dÄ IFRS Àr ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur vÀrdering av exempelvis onoterade aktier ska gÄ till. En ny standard rörande verkligt vÀrde Àr pÄ ingÄng men Àn sÄ lÀnge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frÄgar sig i den hÀr undersökningen hur de börsnoterade företagen vÀrderar sitt innehav av en slags finansiell tillgÄng, nÀrmare bestÀmt onoterade aktier.

VÀrlden förÀndras i en allt snabbare takt. Kraven ökar pÄ samhÀllets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lÀgger ett stort ansvar pÄ de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fÄtt se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som pÄ ett utmÀrkt sÀtt klarar av att hantera denna snabba förÀndringstakt.

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.