Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

The present paper is part of a project carried on by the Swedish Section of the International Commission of Jurists. Sweden has ratified several major international human rights instruments. Most of the rights are covered by national law, and only in exception is there a discrepancy between national and international law. Such a discrepancy is found in the UN Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, in which the State parties agree on penalizing and prohibiting the founding of and participation in racist organizations. Sweden is not complying with this statute, despite the fact that the government has ratified the convention.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens frÄn andra terapiformer, samtidigt som kraven pÄ effektivitet, snabbhet och evidens frÄn hÀlso- och sjukvÄrdsetablissemanget Àr starka, Àr det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte Àr identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.FrÄgestÀllningar: Psykodynamisk psykoterapi ? Àr den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se pÄ behandling och behandlingsmÄl i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sÀtt att se pÄ den psykodynamiska psykoterapin nÀr det gÀller dess vetenskaplighet. FrÄgan om psykodynamisk psykoterapi Àr behandling i gÀngse medicinsk bemÀrkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen pÄ behandling hör ocksÄ mÄlet med densamma.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

VÄr studie behandlar omrÄdet ledarstilar dÀr teorin baseras pÄ Lewin et al?s ledarstilsindelning, vilka Àr den auktoritÀra ledaren, den demokratiska ledaren och lÄt-gÄ ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie dÀr vi har berört bÄde attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel Àr ledarstilen medan de beroende variablerna Àr attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar pÄ arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett hÀfte med frÄgor angÄende scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil.

Syftet med denna studie Àr att undersöka styrningen av unga vuxna inom ett av Sveriges ledande försÀkringsbolag. Den problematik som legat till grund för studiens Àmnesval Àr den uppmÀrksamhet svensk och internationell media pÄ senare tid skapat kring dagens nyintrÀdda arbetskraft. Den unga arbetskraften beskrivs som individer som stÀller betydande krav pÄ sitt arbete i form av sjÀlvstÀndighet och flexibilitet. Samtidigt som tidigare studier visar pÄ att traditionell, byrÄkratisk organisering finns kvar inom dagens organisationer. Resultat som motsÀtter sig den unga arbetskraftens krav om sjÀlvstÀndighet och flexibilitet.

Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjÀrnhimlar men kan ocksÄ förvandla levande gaturum till blinda flÀckar. Om de offentliga rummen inte ljussÀtts innebÀr det en begrÀnsning i stadsmÀnniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra mÀnniskor. MÄnga orter och stÀder saknar idag ljusplaner för större omrÄden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. IstÀllet för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder dÀr blÀndning och mörker flÀtas om vartannat. Ljus Àr alltsÄ lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör stÀder egentligen ljussÀttas för att möjliggöra vistelse tider pÄ Äret dÄ det Àr mörkt ute och hur kan man gÄ till vÀga för att nÄ dit? I denna uppsats prövas tillvÀgagÄngssÀtt för att svara pÄ frÄgan: hur kan delar av Lomma centrum ljussÀttas för att möjliggöra vistelse Àven under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussÀttning samt studier av tvÄ referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussÀttning av Lomma.

Bakgrund: Företagens jakt pÄ flexibilitet har under de senaste Ärtiondena lett till en förÀndring av medarbetarstrukturen och idag Àr det vanligt att företag i större utstrÀckning anvÀnder sig av konsulter som hjÀlp i det vardagliga arbetet, istÀllet för att anstÀlla personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs pÄ ett bra och genomtÀnkt sÀtt för att sÀkerstÀlla att de arbetar för att uppnÄ företagens mÄl, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, trÀning och socialisering, anvÀnds för att styra teknikkonsulter som befinner sig lÀnge pÄ samma företag, samt att pÄvisa hur dessa tre styrmekanismer hÀnger samman. TillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsens empiriska material bygger pÄ fem intervjuer gjorda pÄ Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mÄngt och mycket liknar varandra vad gÀller hur de anvÀnder sig av styrmekanismerna rekrytering, trÀning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan Àr begrÀnsade.

ProblemformuleringVarför och vad gör revisionsbyrÄerna för att behÄlla personalen och hur upplevs detta av revisorerna?SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka varför och vad revisionsbyrÄerna gör för att behÄlla personalen och hur detta upplevs av revisorerna.Metod Uppsatsens metod Àr en förklarande undersökning som grundas pÄ den positivistiska ansatsen och dÀr vi utgÄr frÄn den deduktiva metoden. Med tidigare forskning som grund har vi utvecklat en bild över vÄr teori. Teorin omfattar 24 underhypoteser som tillsammans ska svara pÄ huvudhypotesen. Den empiriska metoden bestÄr av ett icke sannolikhetsurval och en enkÀtundersökning omfattande 12 kontorschefer och 169 övriga revisorer (varav 9 resp.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdomar ökar och vÄrdpersonal kommer i kontakt med demenssjuka pÄ mÄnga kliniker. UtifrÄn de demenssjukas nedsatta kognitiva förmÄga stÀlls dagligen stora krav pÄ personalens förmÄga att behandla dem med vÀrdighet. Syfte: Syftet var att belysa hur vÄrdpersonal upprÀtthÄller demenssjukas vÀrdighet i vardagliga omvÄrdnadssituationer. Metod: Författarna valde att göra en litteraturöversikt och fann nio artiklar varav sju var kvalitativa och tvÄ var kvantitativa. Resultat: För att upprÀtthÄlla demenssjukas vÀrdighet krÀvs kunskap om mÀnniskan bakom sjukdomen sÄsom kunskap om bakgrund, vanor, livsstil, sjukdomshistoria, intressen och personlighet.

Denna uppsats undersöker hur synen pÄ mediernas sjÀlvsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter frÄn de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fÄtt svara pÄ frÄgor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillrÀckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen frÀmst vilar pÄ Àr hÀmtad frÄn medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger ocksÄ en kort förklaring till hur makten hÀnger ihop med förtroendet, utifrÄn Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frÄgan om hur lagstiftning kontra sjÀlvsanerande system kan pÄverka förtroendet. HÀr tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det sjÀlvsanerande systemet dÄ det hÄller en skÀrpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhÀllen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, sÄsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sÀtt att göra motstÄnd mot denna symboliska makt. Jag har i den hÀr studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhÄller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstÄs som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstÄnd? PÄ vilket sÀtt förhÄller sig dessa zine till de maktförhÄllanden de Àr inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstÄs som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstÄs mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav pÄ rÀttigheter.