Syftet med denna studie Ă€r att analysera fyra tĂ„gföretags hemsidor (SJ, JR East, JR Central och JR West) frĂ„n Sverige och Japan i relation till tvĂ„ teorier om kulturella skillnader för att se vilka eventuella skillnader i utformandet av hemsidorna som kan komma att finnas. Baserat pĂ„ WĂŒrtz och Marcus och Goulds parametrar gĂ„r det att se att hemsidorna skiljer sig Ă„t vad gĂ€ller anvĂ€ndandet av animationer; mĂ„nga pĂ„ JR-företagens sidor, ej förekommande pĂ„ SJ:s. Det fanns ocksĂ„ skillnader i vĂ€rderingar; SJ betonar frihet, framtid, ungdom och direkta resultat medan JR-företagen framhĂ€ver historia, tradition, officiella logotyper, professionalism och lĂ„ngsiktighet. PĂ„ JR Wests sida visas könsroller tydligt, medan dessa Ă€r utsuddade pĂ„ SJ:s sida. Informationen pĂ„ SJ:s sida Ă€ relativt lĂ€ttillgĂ€nglig, men pĂ„ JR-företagens sidor krĂ€vs fler klick för att komma dit man vill.

En grundlÀggande princip Àr att arbetsgivaren pÄ ett företag har det yttersta ansvaret för sin verksamhet och sina anstÀllda, Àven för vad som sker inom verksamheten. DÄ en arbetstagare vÄllar skada i tjÀnsten lÀggs ansvaret pÄ arbetsgivaren, pÄ grund av det sÄ kallade principalansvaret. Ett principalansvar innebÀr i princip att man ansvarar för nÄgon annans culpa (vÄrdslöshet eller oaktsamhet). RÀttsutvecklingen till detta gick ut pÄ att man skulle börja betrakta arbetsgivaren och arbetstagarna som en enhet. Detta skiljer sig frÄn svensk skadestÄndsrÀtt i allmÀnhet dÄ var och en vanligtvis ansvarar för sina egna handlingar.

Lövdén Brefelt, S. FörÀldraskap och sexualitet. En studie av förÀldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, 2012.

Barn Àr en grupp inom sjukvÄrden som upplever motgÄngar pÄ andra sÀtt Àn vuxna ochdÀrmed krÀver annan omvÄrdnad Àn vuxna. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hurbarn med lÄngvarig sjukdom upplever sin vardag. KÀnner de att de har livskvalitet ochkan göra samma saker som friska barn eller Àr deras möjligheter begrÀnsade? Vi villfÄnga barnets perspektiv samt belysa sjuksköterskans roll i arbetet med lÄngtidssjukabarn. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet.

Denna uppsats behandlar volontÀrers engagemang i den ideella organisationen RÀdda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontÀrer och tjÀnstemÀn inom organisationen pÄverkar volontÀrernas engagemang. Mina tre frÄgestÀllningar var: a. Hur Àr RÀdda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur pÄverkar detta volontÀrernas engagemang, b. Hur upplever volontÀrerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjÀnstemÀnnen att de har del i volontÀrernas engagemang i organisationen.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats Àr att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan pÄ hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.FrÄgestÀllningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berÀttelser om sina liv?  Och som pÄverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frÄgestÀllningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick hur det Àr att vÀxa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att fÄ rÀttvisa och rÀtt om sin egen frihet.

Belöningssystem kan anvÀndas som ett verktyg för att styra organisationens anstÀllda mot mÄl som organisationen satt upp. Inom ett belöningssystem finns det flera typer av belöningar. Genom ett belöningssystem kan organisationen öka anstÀlldas motivation för sitt arbete vilket ses som det frÀmsta skÀlet till att anvÀnda ett belöningssystem. Det Àr viktigt att belöningssystem anpassas till den typ av verksamhet som bedrivs. En stor del av finansieringen i en kommun Àr finansierat utav skattemedel och dÀrför har skattebetalarna ett intresse av att kommunala förvaltningar hÄller sina kostnader nere.

Allt fler blir allt Àldre i Sverige och Àldreomsorgen stÄr inför en stor utmaning nÀr resurser i form av ekonomiska medel och rÀtt personal blir allt svÄrare att konkurrera om. I eHÀlsans tidsÄlder utvecklas det pÄ mÄnga hÄll smarta tekniska lösningar för att effektivisera och kvalitetshöja omsorgsinsatser, nÄgot som allt fler aktörer fÄr upp ögonen för. Denna uppsats utreder behovsbilden för att kunna skapa en ny kontaktyta mellan omsorgstagare, nÀrstÄende och utförare inom Àldreomsorg. Uppsatsens resultat Àr en del av det Vinnova-finansierade projektet BoNUS VO som undersöker förutsÀttningarna för en sÄdan kontaktyta. IKT-stödet ska underlÀtta delaktighet i den egna omsorgen sÄvÀl som stödja yrkesutövare i arbetsuppgifter.

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

Projektformen har funnits lÀnge och har förÀndrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero pÄ att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmÄga att se annorlunda orsakssamband, att lÀmna gamla rutiner och finna nya bÀttre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krÀvs stabilitet och förutsÀgbarhet annars Àr risken att kreativiteten gÄr till överstyr och orsakar kaos. Det krÀvs Àven rÀtt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag bestÄr av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.

MiljöfrÄgorna och vikten av ett vÀrldsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hÄllbar utveckling har sedan FN: s vÀrldstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framtrÀdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att vÀrldens miljöproblem endast kan lösas i de fall mÀnniskans livsstil, vanor och rutiner förÀndras samt att miljöfrÄgorna dÀrför bör införlivas i alla aspekter av samhÀllet, i politiken sÄvÀl som i vardagslivet. För svenska hushÄll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushÄllsavfallet förÀndrats med krav pÄ kÀllsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock Ànnu inte fÄtt fullt genomslag i alla hushÄll. MÄnga individer försöker naturligtvis stÀlla om sin livsstil pÄ olika sÀtt, men mycket pekar ocksÄ pÄ att denna utveckling gÄr relativt lÄngsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i vÀrlden Àr en förhÄllandevis ny företeelse. Dock kan efterslÀpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hÄllbar livsstil ocksÄ vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan pÄ hushÄllen ? avfallshanteringspolitiken, Àr lÄg.

HyressÀttningen av bostadslÀgenheter skall i dagslÀget ske i enlighet med det sÄ kallade bruksvÀrdesystemet. Systemet innebÀr att hyran för en lÀgenhet skall sÀttas till ett belopp som motsvarar hyresnivÄn för likvÀrdiga lÀgenheter. Om hyresgÀsten anser hyran vara oskÀlig kan denne ansöka hos hyresnÀmnden om en prövning av densamma. HyresnÀmnden skall dÄ företa en jÀmförelseprövning av hyrorna för likvÀrdiga lÀgenheter. LÀgenheter anses vara likvÀrdiga dÄ de har samma bruksvÀrde, vilket innebÀr att de skall inneha samma vÀrde pÄ bostadsmarknaden.

Hemmet som vÄrdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir Àven allt Àldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvÄrd kommer att öka. Palliativ vÄrd Àr aktuellt nÀr sjukdomen inte lÀngre gÄr att kurera eller bota. Syftet med palliativ vÄrd Àr att lindra lidande men ocksÄ att frÀmja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vÄrd skall den sjuke fÄ en god smÀrtlindring och kunna leva sÄ aktivt som möjligt.

En valutakursförlust som uppstÄr till följd av att ett bolag avyttrar nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt dotterbolag Àr enligt svensk gÀllande rÀtt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det rÄder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster pÄ nÀringsbetingade andelar i utlÀndska dotterbolag strider mot EU-rÀttens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstÄr pÄ grund av att det inte Àr tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt sÀrbehandlar en grÀnsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda Àn vad motsvarande inhemska situation utsÀtts för.

Njurtransplantation Àr den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och Àr den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebÀr en högre livskvalitet jÀmfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsÀttningar att minska lidande och ge en upplevelse av hÀlsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvÄrden. Syftet Àr att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure.