Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Även NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

Sammanfattning -  ?Mind the Gap?- En studie om samarbetet mellan byrÄ och kund.Seminarium: 31 maj 2012Institution: MÀlardalens högskola, Akademin för hÄllbar samhÀlls-och teknikutvecklingKurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTSFörfattare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988Handledare: Dan LinderExaminator: Cecilia LindhNyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyrÄProblem: Studien behandlar relationen mellan reklambyrÄer och deras kunder, vilka problem som kan uppstÄ i samarbetsprocessen samt hur det Àr möjligt att undvika problem och dÀrigenom ge förslag pÄ eventuella förÀndringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger pÄ att identifiera gapet i arbetsprocessenSyfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer bestÄr av.FrÄgestÀllning: Vad bestÄr gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer av? NÀr uppstÄr gap? PÄ vilka sÀtt kan de berörda parterna minska gapet?Metod: I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod för att förstÄ vad gapet i arbetsprocessen bestÄr av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyrÄer och en byrÄvalsrÄdgivare.

MÄnga av dagens elektroniska kalendrar och kalendersystem kan inte kommunicera med kalendrar och system av en annan typ, trots att de ofta anvÀnder sig av samma format för att beskriva hÀndelser. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur ett protokoll för kalenderkommunikation bör fungera och hur de förslag som idag utvecklas ser ut. Ett standardiserat kommunikationsprotokoll underlÀttar för anvÀndare eftersom de dÄ har större frihet att sjÀlv vÀlja mjukvara. Det underlÀttar Àven för utvecklare som kan undvika kostsamma misstag dÄ de utvecklar applikationer till kalendersystem.Denna undersökning genomför en litteraturstudie av tvÄ potentiella kandidater till standard för kalenderkommunikation, CAP och CalDAV. Dessa tvÄ förslag undersöks och jÀmförs med avseendet att utvÀrdera kvalitén pÄ design, sÀkerhet, prestanda, hÀndelsehantering (event notification) och portbarhet.

AbstractJag gÄr i detta arbete först igenom ett antal olika sÀtt att se pÄ autenticitet, diskuterar och jÀmför olika musikvetares stÄndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. DÀrefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter pÄverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte Àr Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket Àr dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, pÄverkar det klingande resultatet Àr det som stÄr i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrÄn vilket musikstycke som helst.För att komma fram till hur jag pÄ bÀsta sÀtt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsÀtt sÄ har jag Àven gjort en analys av verket. Jag gÄr i arbetet dels in pÄ vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrÄn de ramar som ges av de olika sÀtten att se pÄ autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val pÄverkar dessa. Jag har Àven dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och dÄ spelat in bÄde lÀngre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att fÄ en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Mjukvara i datorer styr mÄnga viktiga funktioner i dagens samhÀlle och anvÀnds i stor utstrÀckning för att kommunicera men Àven för att styra utrustning. För att mjukvara ska fungera tillförlitligt behöver den byggas korrekt och testas utförligt. För att uppnÄ tillförlitlighet kan en byggserver anvÀnds för att automatiskt bygga och testa mjukvaran. Den hÀr rapporten beskriver hur en prototyp av ett övervakningssystem för byggservrar skapats. Systemet sköter övervakningen genom en övervakningstjÀnst som hÀmtar information frÄn en byggserver av typen CruiseControl.NET [10] och presenterar informationen pÄ en webbportal.

Sveriges skogsindustri Àr beroende av skogsmaskinentreprenörer för rÄvaruanskaffning. För att trygga försörjningen till industrierna, effektivisera och förbÀttra drivningstjÀnsterna Àr det viktigt att företagen i branschen Àr lönsamma. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera hur lönsamma skogsmaskinentreprenörer i Götaland arbetar för att uppnÄ goda ekonomiska resultat. Med hjÀlp av grÀnsvÀrden för nyckeltalen avkastning pÄ eget kapital, avkastning pÄ totalt kapital, soliditet, nettomarginal och kassalikviditet identifierades de mest lönsamma skogsmaskinentreprenörerna. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades företagarna om hur de arbetade med att leda sina företag, vad de ansÄg vara den viktigaste framgÄngsfaktorn och deras syn pÄ möjligheter till ökad lönsamhet. Tillsammans med tidigare studier formulerades faktorer och förbÀttringsomrÄden som pÄverkar skogsmaskinentreprenörernas lönsamhet.

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av vÀrldens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer dÀr barnen lever vÀldigt nÀra sina förÀldrar, och dÀr flera generationer ofta bor tillsammans. Min frÄgestÀllning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan förÀldrarna, och ibland Àven mellan mor/farförÀldrar och övriga familjemedlemmar.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..

Denna uppsats Àr en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som Àr uppvÀxta inom Jehovas vittnen och lÀmnat den. Informanterna Àr alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen HjÀlpkÀllans regi.  Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bredare förstÄelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och dÄ, samt vilken roll HjÀlpkÀllan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. TvÄ mÀn och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen Àr symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt nÄgra stödbegrepp.

Befolkningen blir allt Àldre och gruppen av de Àldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhÀllet nÀr de fÄr hÀlsoproblem som demenssjukdomar. Ett sÀtt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjÀlpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvÄrdnaden av personer med demens. Syftet Àr inte att ersÀtta mÀnskligt vÄrdande utan att anvÀnda DH som ett komplement som kan förbÀttra livet för den Àldre och underlÀtta för deras vÄrdare. Studier av hur personer med demens sjÀlva tÀnker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har Àr frÀmst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsÀttningar och konsekvenser av att anvÀnda vidareutvecklade digitala hjÀlpmedel i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom boende pÄ sÀrskilt boende.

För att pÄ ett bÀttre och smidigare sÀtt kunna hantera distributions- och produktionsplaner installerade Bic Är 2001 en centraliserad mjukvara för styrning av lager. En inparameter till denna Àr sÀkerhetslagernivÄn. För nÀrvarande sker berÀkningarna av sÀkerhetslagernivÄerna pÄ ett mycket grundlÀggande sÀtt vilket tar mycket tid och arbete i ansprÄk dÄ utrÀkningarna till största delen görs för hand.Generella teorier med anknytning till berÀkning av sÀkerhetslager undersöks för att senare sÀttas i relation till Bics specifika situation. Den ursprungliga modellen utökas med sÄdana parametrar som har en inverkan pÄ sÀkerhetslagernivÄn men för vilka hÀnsyn ej Àr tagen i dagens lÀge. Tillexempel studeras hur avvikelser mellan prognoser och efterfrÄgan, varianser i ledtid, och A,B,C klassificering av produkter kan fÄ inflytande pÄ sÀkerhetslagernivÄn.MÄnga produkter saknar, eller har bristfÀllig underlagsinformation för utrÀkningarna.

Inom universitet och högskolemiljö Àr stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera fÄr frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohÀlsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad betrÀffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vÄrt val av Àmne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som anvÀndes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 mÀn och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvÀmlighetsurval. Dessa personer fick svara pÄ frÄgor om upplevd stress samt om trÀningsvanor.