Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom som Àr orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivÄn och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstÄnd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omstÀllning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjÀlp.Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrÄn en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar dÀr samtliga analyserades med inspiration av innehÄllsanalys. MÄlgruppen för studien var förÀldrar till barn upp till 12 Är med diabetes typ 1.Resultat: MÄnga förÀldrar var oförberedda pÄ sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfÀllet.

Att Àta Àr en av de mest centrala funktionerna för varje individ och att sjÀlv kunna genomföra processen ? med eller utan hjÀlpmedel ? upplevs av alla vara av största vikt för den personliga integriteten. För de allra flesta rÀcker det med kniv, gaffel och sked som hjÀlpmedel. En liten grupp behöver ytterligare hjÀlpmedel för att föra maten till munnen. Syftet med Bestic Àr att anvÀndaren ska kunna kÀnna den frihet som ligger i att kunna Àta sjÀlv.Det nyuppstartade företaget Bestic AB Àr i dagslÀget i en fas dÀr de behöver introducera sin produkt för allmÀnheten.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

VĂ€gledning syftar vanligen till att fĂ„ ut mĂ€nniskor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vĂ€gledningsinsatser vĂ€nder sig dĂ€rför till personer upp till 64 Ă„r, vilket innebĂ€r att pensionĂ€rer idag stĂ„r helt utan vĂ€gledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förĂ€ndring som övergĂ„ngen mellan arbets- och pensionĂ€rsliv innebĂ€r för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt pĂ„ vilket sĂ€tt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ metod, bestĂ„ende av intervjuer med personer i Ă„ldrarna 66 till 85 Ă„r. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen Ă€r komplex, med kĂ€nslor av sĂ„vĂ€l frihet som identitetsförlust.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att anvÀnda oss av en abduktiv ansats dÄ vi utgÄtt ifrÄn bÄde teori och empiri för att fÄ fram vÄrt resultat. VÄrt syfte med uppsatsen var att förstÄ hur anstÀllda i kundorienterade yrken pÄverkas av makt frÄn ledning och kunder samtidigt som interaktionen Àr en stor del i arbetet som de anstÀllda inte kan bortse ifrÄn. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med mÀnniskor frÄn olika kundorienterade yrken. För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

NÀrstÄende till personer som drabbas av demens upplever att hela livssitua- tionen pÄverkas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de nÀrstÄendes upplevelse hur relationen förÀndrades till den anhöriga med demenssjuk-dom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: Förlust av anhörigs personlighet och svÄ-righet att möta nya behov, förlust av kontroll och framtidshopp, oro och för-lust av frihet, samhörighet och kÀrlek. Kategorierna gav en inblick i hur nÀr-stÄende upplever tillvaron att leva tillsammans med en dement anhörig.

LÀkarutbildningen Àr en av de mest populÀra utbildningarna i Sverige och vÀgen till en fÀrdig lÀkarutbildning Àr lÄng. LÀkarens breda kunskap och möjlighet till att lÀka mÀnniskor har lÀnge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förÀndrats. Idag beskrivs lÀkaryrket genomgÄ en existentiell kris dÀr lÀkarens frihet begrÀnsats och dÀr arbetet fokuserar allt mer pÄ produktion. FörÀndring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av lÀkarens sociala status.

Endel menar att det svenska samhÀllet stÄr inför förÀndringar gÀllande vÀlfÀrdens omfattning. Dessa pÄstÄenden pekar pÄ att den vÀlfÀrd vi en gÄng haft Àr pÄvÀg bort. Socialdemokraterna, i regeringsstÀllning i dagslÀget, kan ses som ett parti vilket har haft en mycket stor betydelse för uppbyggnaden av sveriges omfattande vÀlfÀrdsstat. Partiet vill i sin politik uttalat bevara den generella vÀlfÀrden. FrÄga blir sÄledes, vad Àr socialdemokraternas egentliga relation till vÀlfÀrden? Den socialliberala teorin med den moderne föresprÄkaren Rawls, talar om ett rÀttvist samhÀlle byggt pÄ allas personliga friheter som lika viktiga och ett samhÀlle med olikheter tillÄtna endast om det gynnar de sÀmst stÀllda.

Företagsuppköp Àr en vanlig företeelse pÄ aktiemarknaden och sker ofta dÄ en budgivare tror att ett mÄlbolag har en outnyttjad vÀrdemaximeringspotential, exempelvis pga. att den nuvarande ledningen inte utnyttjar bolagets resurser optimalt.Av denna anledning finns det ofta skÀl för ett mÄlbolags ledning att anta att de kommer att bytas ut om ett uppköp gÄr igenom varför de fÄr incitament att motarbeta budet. Budet kommer hÀrvid att definieras som ett fientligt bud och de ÄtgÀrder som vidtas för att förhindra budets genomförande kallas för försvarsÄtgÀrder.Man kan hÀr genast se att en intressekonflikt aktualiseras. MÄlbolagets aktieÀgare har ett intresse av att fÄ sÄ hög avkastning om möjligt pÄ den investering som de gjort i bolaget, ett attraktivt bud kan hÀrvid vara av stort intresse. MÄlbolagets ledning, Ä andra sidan, kan ofta rÀkna med att bli avsatt vid ett lyckat uppköp och kan dÀrför ha anledning att motarbeta Àven ett för aktieÀgarna gynnsamt bud.Mot bakgrund av denna intressekonflikt har tvÄ skilda system för reglering kring försvarsÄtgÀrder utvecklats.

InledningBanker bygger sin verksamhet pÄ förtroende; frÄn investerare som litar pÄ att ledningen tar rÀtt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, frÄn kunder som litar pÄ att deras pengar Àr sÀkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bÀst. Med anledning av dagens konjunkturlÀge Àmnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stÀrka sina kundrelationer.MetodDetta Àr en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet dÀr jÀmförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen Àr övervÀgande kvalitativ, baserad pÄ information publicerad av bankerna sjÀlva, finanstidningar, finansanalytiker samt material frÄn egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en lÄg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en minskad bilanvÀndning Àr starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. DÄ det inom samhÀllet finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartlÀggningar dÀr likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga likheter och skillnader mellan kvinnor och mÀn, samt mellan familjer med barn i hushÄllet och familjer utan barn i hushÄllet.

Bakgrund: Kronisk sorg Àr en icke- patologisk, kÀnslomÀssig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebÀr mÄnga förluster som kan göra det svÄrt att hantera situationen, sÀrskild om sjukdomens progressivitet innebÀr nya förluster för patienten. Brist pÄ kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter fÄr behandling mot depression men ingen hjÀlp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet Àr att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie pÄ vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod pÄ kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva och negativa förÀndringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förÀndringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer dÀr informanterna hade genomgÄtt en skilsmÀssa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. FörÀndringar efter skilsmÀssan hade lett till bÄde positiva och negativa förÀndringar i singlarnas sociala liv. Gamla vÀnskapsrelationer hade ofta blivit bÀttre medan relationer med parvÀnner oftast hade avslutats eller umgÀnget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgÀnge Äterfinns parvÀnners initiativlöshet och ointresse att inkludera singlar i sina aktiviteter.

Kvalitet Àr nÄgot som kan innebÀra olika saker för olika personer eller organisationer. Matkvalitet kan delas in i flera kvalitetsaspekter och nÄgra av dessa kvaliteter Àr nÀringskvalitet, hygienisk kvalitet, Àtkvalitet och miljökvalitet. Beroende pÄ vilken kvalitet som anses viktigast eller vem som Àr kund kan olika kvaliteter prioriteras. Hur en organisations struktur ser ut pÄverkar organisationens kvalitetsarbete och det finns flera delar att arbeta med och ta hÀnsyn till vid kvalitetssÀkring. Förskoleorganisationer finns i olika former med kommunala eller privata huvudmÀn och i olika storlekar.

Att vÄrda en patient i livets slutskede innebÀr att bekanta sig med kÀnslomÀssiga situationer som ofta pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vÄrdande mötet med patienten i samband med palliativ vÄrd. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och anvÀndes som analysmaterial av denna studie. InnehÄllanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) anvÀndes för att analysera insamlade data.