Personer som drabbas av lungcancer kan känna oro och rädsla. För att sjukvårdspersonal ska kunna ge en individuell omvårdnad till personer med lungcancer, krävs kunskap om deras upplevelser av oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rädsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utåt vilket kan skapa påfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vården. Därför är det väsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrågas av personer med IBS i mötet med sjukvården och hur sjuksköterskan förhåller sig i mötet. Metoden som användes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS är i behov av stöd genom information, bekräftelse och ett professionellt förhållningssätt av vårdarna i mötet.

Facebook är ett socialt nätverk som gör det möjligt för medlemmar att presentera sigsjälva genom en profil som andra kan ta del av. Syftet med undersökningen var attstudera dels huruvida introverta personer är mer känslomässigt engagerade i Facebookän extraverta personer, dels huruvida personer med lägre självkänsla än genomsnittet ärmer känslomässigt engagerade i Facebook och dels huruvida introverta personer medlåg självkänsla är mer känslomässigt engagerade i Facebook än andra personer.Undersökningen omfattade 117 respondenter från utbildningar tillhörande densamhällsvetenskapliga institutionen. Undersökningen baserades på Facebook intensityscale, på NEO Five-factor Inventory (NEO-FFI) och på Rosenbergs (1965) self-esteemscale. Resultat visade att extraverta personer med låg självkänsla är mer känslomässigtengagerade i Facebook..

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Problemställning: Forskningen om stöd till personer som erhållit den medicinska diagnosen demenssjukdom är bristfällig. Även hur olika vårdteam med sjuksköterskor kan använda stödet, ordinera oberoende och få ordinerat beroende omvårdnadsåtgärder behöver kartläggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med demenssjukdom.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur boendemiljön är utformad och se till vad personal tänker angående detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansats där det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frågeställningar vi utgick från i studien var: vilken syn har personalen på en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö är en hemlik miljö. De demensboenden som ingår i denna studie är mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Inledning: Patientperspektivet som försvann. Den 1 januari 2011 får Sverige en ny patientsäkerhetslag. Varje år skadas 105 000 personer i den svenska vården. 3000 personer dör som följd av vårdskadan -.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av teamarbete vid rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Metod: En kvalitativ metod användes. Sex arbetsterapeuter från norra Sverige intervjuades. Alla arbetade i team med rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

En reduktion av muskelmassa är en stor fysiologisk förändring till följd av åldrandet som kan medföra funktionsnedsättningar, inaktivitet och osjälvständighet. Det kan motverkas genom styrketräning. Vi har i klinik upplevt att äldre personer känt sig osäkra och oerfarna vid utförande av styrketräning. Vi ville med denna studie undersöka om den kliniska erfarenheten stämde överrens med äldre personers inställning och erfarenhet till styrketräning på gym. Syftet med studien är att undersöka äldre personers inställning och erfarenhet av styrketräning på gym.

I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad Musikterapi. Arbetets fokus ligger på att undersöka hur man med hjälp av FMT kan stödja och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom. I fallbeskrivningar beskriver jag hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer som båda har diagnosen Down syndrom. Mitt mål har varit att utveckla och stärka deras balans och stabilitet. Min slutsats är att arbete med FMT kan stärka och utveckla balansen och stabiliteten hos personer med Down syndrom..

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Introduktion: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en obotlig sjukdom som smittat omkring 34 miljoner personer världen över och sjukdomen konfronteras därför kontinuerligt inom sjukvården. Syfte: Att identifiera och sammanställa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV samt bakomliggande faktorer till dessa attityder. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. De inkluderade artiklarna (n=17) har funnits via databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV påverkades av olika faktorer.