I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig påverkas av sina föräldrar när de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns några skillnader i denna eventuella påverkan beroende på vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid årskurs tre vid två gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som användes var både en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkäter, vilket innebär en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv användes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att se om det har någon betydelse för hur ungdomar väljer, hur deras föräldrar eventuellt påverkar dem och om det har någon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar väljer. Sedan finns även en förförståelse angående att det finns en skillnad i hur ungdomar har påverkats av sina föräldrar beroende på vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 ? 2007.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

För fastighetsbolag på Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förändringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jämförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats är att se hur de nya rekommendationerna påverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förändrats och vilka konsekvenser det får för bolagen i 2004 års redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som är aktuella. Dessa är Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens årsredovisningar har relevanta nyckeltal räknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat är bokfört värde på fastigheter, eget kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital, soliditet, skuldsättningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare.

Fokus i denna antologi kommer att ligga på individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt på grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. Våra gemensamma teoretiska utgångspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

Ämnesfördjupande arbete, Controllerfördjupningen, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Kurskod: 2FE05E, VT2013Författare:Anders Hellström, Emil Magnusson, Fredrik ViklundHandledare:Anders JerrelingTitel:Finansiering av små nystartade företag -En flerfallstudieBakgrund:Finansiering av företag är avgörande för deras överlevnad och framför allt är det små nystartade företag som går i konkurs på grund av finansieringsproblematik (Churchill & Lewis, 1983). Detta kanupplevas som ett samhällsproblem då entreprenörskap driver samhällsutvecklingen framåt. (Pande,2009). Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag, bortsett ifrån ägarinsättningar, är banklån. (Ernst & Young, 2012).

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar.

Titel: ?Hur ska jag gå tillväga??En kvalitativ studie om ungdomars informationssökningsprocess.Författare: Fanny Eineren.Handledare: Magnus Fredriksson.Uppdragsgivare: Athlete School Advisor.Kurs: Examensarbete i Medie ? och Kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG.Sidantal: 44 (exklusive referenslista & bilagor)Antal ord: 18 227 (exklusive referenslista & bilagor)Syfte: Att studera hur ungdomar söker information och hur detta kan förstås i ett socialt sammanhang.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun.Material: Studien bygger på 8 stycken samtalsintervjuer med ungdomar som någon gång haft för avsikt att kombinera studier och idrott i USA. Sex av respondenterna ska åka till USA i år eller nästa år. En av respondenterna studerar för tillfället i USA och den sista hade för avsikt att åka men kom aldrig iväg.Huvudresultat: Min studie har visat att målgruppen har ett konstant informationsbehov genom hela informationssökningsprocessen. Detta eftersom nya frågor hela tiden uppkommer.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning.En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.