Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

Den allmĂ€nna uppfattningen i Sverige Ă€r och har varit att Försvarsmakten inte fĂ„r ge stöd till polisen som kan innebĂ€ra att militĂ€r trupp utövar tvĂ„ng eller vĂ„ld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrĂ„n ÅdalshĂ€ndelsen, nĂ€r militĂ€r trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika mĂ„nga. Vilka direkta konsekvenser följde av hĂ€ndelsen i Ådalen? Hade militĂ€ren rĂ€tt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste Ă„rhundradet? Hur stor Ă€r kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militĂ€ra och polisiĂ€ra samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ?GĂ€llande lagar och förordningar? framgĂ„r vad som styr militĂ€rt stöd till polisen idag. I dagslĂ€get Ă€r det endast vid terroristbekĂ€mpning Försvarsmakten fĂ„r ge stöd Ă„t polisen som kan innebĂ€ra tvĂ„ng eller vĂ„ld.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att lÀnder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det hÀr arbetet Àr en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

Terrorattacken mot USA den 11 september 2001 skakade om vÀrlden pÄ en rad olika sÀtt. Det blev en pÄminnelse för vÀstvÀrlden om deras egen sÄrbarhet. Terrorattacken blev startskottet i kriget mot terrorismen och den nationella sÀkerheten prioriterades. Resultatet blev att USA bröt mot de internationella lagarna och de mÀnskliga rÀttigheterna krÀnktes. Det kom avslöjanden om att tortyr anvÀndes pÄ det amerikanska fÄnglÀgret Guantanamobasen pÄ Kuba i syfte att fÄ information frÄn fÄngarna som skulle leda till att hindra framtida terrorattacker och pÄ sÄ sÀtt rÀdda liv pÄ civila.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och sjÀlvstÀndig journalistik sÀgs vara absolut nödvÀndig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken sÄg ut under nÄgra vÄrdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhÀllseliten.

Titel: Unga invÄnare, gamla medborgare- om förutsÀttningar för medborgardialogFörfattare: Felicia Hallström och Malin WinaldStudiens intressent: HÀrryda KommunKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 inklusive bilagorAntal ord: 19 632Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för HÀrryda Kommun att utvecklaformer för kommunikation och medborgardialog med invÄnarna i bostadsomrÄdet SÀteriet, gÀllande utvecklingen av omrÄdet kring RÄda SÀteri.Metod: Kvantitativ frÄgeundersökning genom enkÀtMaterial: Studien bygger pÄ 102 enkÀterHuvudresultat: Studien har visat pÄ att förutsÀttningarna för kommunen att utveckla formerför kommunikation och medborgardialog med den specificerade gruppen invÄnare, gÀllande detaktuella utvecklingsprojektet, ur flera perspektiv ser goda ut. Det tydligaste resultatet vi fÄtt fram Àr att ett stort intresse för omrÄdet kring RÄda SÀteri Äterfinns hos gruppen. Trots att den pÄgÄende utvecklingen av omrÄdet kom som en nyhet för personerna i vÄr undersökning, har en tredjedel av dem uttryckt ett direkt intresse för delaktighet i utvecklingen. Sett till potentiellt intresse för delaktighet ser siffran Àn högre ut, men dÄ mÄste kommunen börja informera ochbjuda in till dialog, genom de kanaler och pÄ de sÀtt som studien visat vara dem som invÄnarna föredrar. Vidare har resultatet visat att förutsÀttningarna skiljer sig Ät inom den undersökta gruppen, frÀmst beroende pÄ Älder.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat tvÄ olika humanitÀra katastrofer. Analysen baseras pÄ ett urval av ledarartiklar som skildrat de bÄda hÀndelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssÀttet förs mycket textnÀra resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger pÄ hur de olika hÀndelserna omtalas, pÄ vilket sÀtt hÀndelserna byggs upp och vad de gestaltar. JÀmförelsen av tvÄ olika hÀndelser Àr till för att tydligare kunna visa pÄ olika sÀtt att gestalta hÀndelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan fÄ.

En granskning av fyra tidningars rapportering om statssekreterare Lars Danielsson efter flodvÄgskatastrofen 2004. Mediernas granskning av statsminister Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvÄgskatastrofen I Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hÄrd. Men hur sakliga var medierna, baserat pÄ de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den sjÀlvstÀndiga och eget granskande hÄllning, som vi medborgare har rÀtt att utkrÀva av dem?.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Det svenska bistÄndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhÀllets roll i demokratiseringsprocesser har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste 15 Ären och Àr numera ett av de vanligaste fokusomrÄdena inom demokratibistÄnd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska demokratibistÄndet inriktat pÄ det civila samhÀllet och dess effekter och dess möjligheter att pÄverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvÀrderingar av olika projekt, vars syfte varit att stÀrka det civila samhÀllet, har bistÄndets egentliga effekter kunnat redovisas. De lÀnder som undersöks i denna uppsats Àr Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra lÀn-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och frÀmst i attityd- och beteendeförÀndringar pÄ individnivÄ hos de som varit inblandade i organisationer, men Àven bland vanliga medborgare.

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Aldrig tidigare har Moderaterna gÄtt in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina hÀnder och sedan kommit ur den med makten kvar i nÀvarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankestÀllare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval pÄ löpande band sedan Är 1911. Tanken om att medierna starkt pÄverkar oss medborgare till att tycka och tÀnka pÄ ett sÀrskilt sÀtt ruckade genast igÄng planer pÄ att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik portrÀtteras i svensk dagspress.

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.