I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsĂ€kerstĂ€lla ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvĂ€rsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.GenomgĂ„ende har beslutsfattarna enligt vĂ„r tolkning av material i tidsskriften VĂ„rt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig pĂ„ Göteborgs Stads intressenter. Tecken pĂ„ ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gĂ„ng har funnits. Arenor dĂ€r intressenter som exkluderats frĂ„n de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen Ă€ndĂ„ fritt har fĂ„tt uttrycka sina Ă„sikter kring utformningen av Södra Älvstranden.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rÀttighet och ansvar att delta i samhÀllslivet och ha inflytande över frÄgor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta pÄ hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. UtifrÄn kommunala tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsplanering, medlemmar i en pensionÀrsorganisation, förÀldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjÀlar i ett bostadsomrÄde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras pÄ kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

Studien behandlar försöksverksamheten Region SkÄne och deras kommunikation och information via texter om verksamheten till beslutsfattare och medborgare. Texterna ligger till grund för beslutet om fortsatt försöksverksamhet och pÄverkar Àven allmÀnheten. Genom en narrativanalys har vi urskiljt fyra teman; ?Permanenta sjÀlvstyrelsen!?, ?Region SkÄne Àr positivt och en nydanande föregÄngare?, ?Införandet av regioner Àr en naturlig och logisk utveckling?, och ?Region SkÄne Àr konkurrenskraftigt och bidrar till tillvÀxt?. I dessa narrativa teman anvÀnder regionen övertalningsdiskurs och myter, men Àven grepp som dramatisering och iscensÀttande.

Deltagardemokratiskt utövande kan ta sin form pÄ olika sÀtt och begreppet Àr dÀrför mÄngfacetterat. Globaliseringen har gjort att intresset för deltagande pÄ lokal och regional nivÄ vuxit. SÄ har Àven den deltagardemokratiska debatten. Den dominerande debatten tenderar att fokusera pÄ hur deltagardemokrati utövas i vÀstvÀrlden. Med detta enkelspÄriga fokus, finns det risk, menar vi, att andra lÀnders deltagardemokratiska former utesluts.För att pÄvisa denna exkludering, anvÀnds empiri frÄn tvÄ fall i tredje vÀrlden dÀr deltagardemokratiska inslag införts, Porto Alegre och Kerala.

Uppsatsen stÀller frÄgan om Malmös stadsdelar Husie och Hyllie, har lyckats eller inte lyckats med de projekt som införts för att skapa en mer lokalt förankrad demokrati. Vi försöker Àven ge ett svar pÄ följdfrÄgan varför. Drivkraften bakom att stÀrka den lokala demokratin har varit stadsdelsreformen som inleddes 1996 i Malmö och som gav stadsdelarna ökade befogenheter, bland annat uppgiften att stÀrka den lokala demokratin. För att ge ett svar pÄ frÄgestÀllningen har vi bland annat intervjuat tjÀnstemÀn och politiker i Husie och Hyllie. En omfattande del av arbetet har Àven varit att utforma lÀmpliga teoretiska begrepp.

Denna studie syftar till att undersöka om det framkommer kvalitativa skillnader i de förvÀntade anvÀndbarhetsproblem som kommenteras pÄ av olika grupper av utvÀrderare i en anvÀndbarhetsinspektion. Metoden som anvÀnds för anvÀndbarhetsinspektionen Àr heuristik utvÀrdering, dock utan en sedvanlig problembedömning. De olika utvÀrderargrupperna som har undersökts Àr anvÀndbarhetsexperter och utvecklare. Den heuristiska utvÀrderingen har utförts pÄ ett system utvecklat för att medborgare i Sverige ska kunna ansöka om tjÀnster hos socialtjÀnsten, administrera sina Àrenden och kontakta socialtjÀnsten. UtvÀrderarna har innan utvÀrderingen pÄbörjats informerats om anvÀndargrupper, anvÀndarscenarion och Nielsens tio heuristiker.

VÀrdegrunden Àr ett omdiskuterat begrepp, skolan har Ànnu idag 2006 svÄrt att omsÀtta vad den innebÀr i praktiken. LÀraren stÄr framför ett svÄrt uppdrag, nÀmligen att utifrÄn ett mÄngkulturellt samhÀlle i gemenskap med förÀldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med vÀrdegrunden i skolÄr 4-6. För att finna svar pÄ detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute pÄ vÄra partnerskolor samt delat ut enkÀter till elever. Dessa intervjuer och enkÀter har utförts pÄ tvÄ olika skolor, en skola med nÀstan enbart svenska elever, samt pÄ en skola dÀr stor del av eleverna har utlÀndsk bakgrund. Resultatet visar pÄ att det Är 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med vÀrdegrunden.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.

VÄr studie har som syfte att undersöka nÄgra förskolelÀrares syn pÄ barns inflytande och dess betydelse för lÀrandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser pÄ begreppet inflytande och hur de vÀljer att tillÀmpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande Àr en viktig del i barnets utveckling till att bli sjÀlvstÀndiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhÄller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vÄr studie genom att tillÀmpa kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ en större förstÄelse kring detta fenomen, dÀr vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor inom LuleÄ kommun.

I denna studie har vi ur ett intressentperspektiv undersökt vem som tjÀnar pÄ offentliga e-tjÀnster. Syftet med studien var att tydliggöra olika intressenters nytta av offentliga e-tjÀnster och visa pÄ den pÄverkan som dessa har för olika intressenter. Detta gjordes med hjÀlp av en kvalitativ studie, som frÀmst bestod av intervjuer med intressenter för barnomsorgse-tjÀnster i Simrishamns kommun. Nyttan för dessa intressentgrupper undersöktes utifrÄn de fyra perspektiven; mÀnskliga resurser, informationsutbyte, arbetsflöde för informationshantering och produktivitet, grundade i vÄrt ramverk för effektivitetsmÀtning. Resultatet frÄn studien visade att nyttan av offentliga e-tjÀnster, som kan bestÄ av dels medborgarnytta och dels verksamhetsnytta, skapas av de tre faktorerna hög anvÀndningsgrad, bra samarbete och tillförlitlighet.

I Sverige har varje svensk medborgare rÀtt att ta del av allmÀnna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte Àr sekretessbelagda. Att en allmÀn handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen dÀr det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebÀr att sekretesslagens regler blir tillÀmpliga.I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos FörsÀkringskassan som Àr skyddade av sekretess och vilka som fÄr lÀmnas ut. Av uppsatsen framgÄr att det Àr FörsÀkringskassans handlÀggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lÀmnas ut eller inte. I vissa fall kan handlÀggare dock överlÀmna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgÄr hur bedömningen bör gÄ till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

SamhÀllets digitalisering innebÀr stora möjligheter till spridning och Äterbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken Äterfinns en stor grupp Àldre, nÄgot som pÄverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang ÀrÀldres möjligheter att Äka kollektivt och pÄ egen hand planera och genomföra resor, nÄgot somförutsÀtter en god tillgÄng till och förstÄelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser hÀr att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker nÀrkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig pÄ en situerad ansats tillmÀnniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebÀr att tÀnkandet baserar sig pÄmultimodala konceptuella erfarenheter.

FN:s Barnkonvention paragraf 12 sÀger att barn har rÀtt att forma egna Äsikter  och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt dÄ barn inte Àr myndiga och dÀrför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tÀnker och tycker?Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag dÀrför ta reda pÄ: hur och pÄ vilka sÀtt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men Àven genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad.