Mitt syfte med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lÀrare ser pÄ eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt och hur de beskriver och konstruerar en situation anvÀnde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag anvÀnt mig av ett hermeneutiskt tillvÀgagÄngssÀtt och tagit hjÀlp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrÄn teman och Äterkommande mönster som uppstod under samtalen.LÀrarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen.

Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att belysa och fokusera pĂ„ ett eventuellt samhĂ€llsproblem som har uppmĂ€rksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhĂ€llsutveckling som mer och mer lĂ„ter privata bolag och intressen ta över polisiĂ€ra arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta frĂ€mst med den gĂ€ngse uppfattningen bland allmĂ€nheten men ocksĂ„ med intervjuer av samhĂ€llsaktörer samt med artiklar frĂ„n olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en lĂ€ngre tid och var pĂ„ grund av det ett naturligt val av Ă€mne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhĂ€llet och dess medborgare nĂ€r sĂ€kerhetsfrĂ„gor handhas av privata aktörer.

Sverige har traditionellt sett haft en negativ instÀllning till erkÀnnande och verkstÀllighet av utlÀndska domar. Enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken krÀvs stöd i lag för erkÀnnande och verkstÀllighet av en utlÀndsk dom i Sverige.Sedan Sveriges intrÀde i EU, och Bryssel I-förordningens införande, har synen pÄ domar som hÀrrör frÄn medlemstater inom EU förÀndrats. Det kan numera sÀgas att fri rörlighet av domar förekommer inom EU. Det leder till att Sverige erkÀnner och verkstÀller utlÀndska domar som har avgjorts inom EU.Mellan Sverige och tredje land Àr lÀget ett annat. Problem uppstod dÄ Nacka tingsrÀtt valde att lÀgga amerikanska domar till grund för en svensk dom, utan stöd i lag.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dÄvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill sÀga de fyra borgerliga partierna, stod dÄ i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och pÄvisade att deras politik skulle verka för en mer hÄllbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllning om kunskap och det lÀrande subjektet i grundskolan det vill sÀga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrÄgor. För att belysa bakgrund och historisk kontext anvÀnds tvÄ perspektiv pÄ skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik mÀrks spÀnningar mellan dessa perspektiv vilket fÄr konsekvenser för synen pÄ kunskap och subjekt. FrÄgestÀllningarna handlar om vad som görs önskvÀrt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

Den nationella sjÀlvbilden av det "demokratiska Sverige" Àr nÄgot som mÄnga medborgare identifierar sig med och kÀnner stolthet över. I denna uppsats beskrivs en annan verklighet dÀr Bahar, Layla Nusher och Tem beskriver sina upplevelser av demokratiskt inflytande. De fyra unga kvinnorna Àr bosatta i ett marginaliserat omrÄde i en förort till en av de större stÀderna i Sverige. Studien baseras pÄ aktionsforskningsmetoden Photovoice dÀr deltagarna fotograferat under temat "vad som Àr viktigt för dig?".

This thesis studies the Swedish advertising business as an actor in the national formation of Sweden. It argues that earlier research has ignored to see advertising businesses as possible forces of these formations. The essay investigates how this appears historically through collaboration with an informational organisation that had risen due to the Second World War and that was a part of the national defence. I can, by investigating a discussion that focused on this informational organisation and the advertising businesses relation to it, show how the business as an effect of a civic engagement expressed an interest to participate in the informational work. The thesis will also, through the pamphlet Om kriget kommer.

Det hÀr examensarbetet undersöker det personliga kontot för hÀlsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut frÄn Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen Àr vid tiden för denna rapports fÀrdigstÀllande Ànnu inte genomförd vilket den var planerad att vara.MÄlet med examensarbetet Àr att pÄ uppdrag av Mawell undersöka vilka affÀrsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahÄllen tjÀnst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjÀnster, förvÀntas leda till. Men ocksÄ implementera tvÄ tjÀnster som visar konceptet med hur en tjÀnst kan anvÀndas för att skapa nytta för en utvald mÄlgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika mÄlgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag pÄ hur tjÀnster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen Àr ett antal olika tjÀnsteförslag baserade pÄ mÄlgruppernas problem och behov samt tvÄ tjÀnsteimplementationer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de bÄda lÀroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och fÀrdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begrÀnsningar.De tvÄ lÀroplanerna och deras medborgarideal Àr pÄ mÄnga sÀtt vÀldigt lika varandra, men de olika pÄverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de bÄda lÀroplanerna ligger i linje med den internationella lÀroplansutvecklingen vad gÀller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) pÄvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De tvÄ lÀroplanerna Àr grundade i olika pedagogiker och lÀroplanskoder, nÄgot som pÄverkar elevens relation till stoffet och dÀrmed Àven beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra lÀroplaner Àr de formulerade pÄ ett sÀrskilt sÀtt av sÀrskilda anledningar, nÄgot som krÀver en medveten hÄllning hos de lÀrare som vill utbilda demokratiska och kÀllkritiska medborgare ? i enlighet med lÀroplanen!.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de bÄda lÀroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och fÀrdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begrÀnsningar.De tvÄ lÀroplanerna och deras medborgarideal Àr pÄ mÄnga sÀtt vÀldigt lika varandra, men de olika pÄverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de bÄda lÀroplanerna ligger i linje med den internationella lÀroplansutvecklingen vad gÀller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) pÄvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De tvÄ lÀroplanerna Àr grundade i olika pedagogiker och lÀroplanskoder, nÄgot som pÄverkar elevens relation till stoffet och dÀrmed Àven beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra lÀroplaner Àr de formulerade pÄ ett sÀrskilt sÀtt av sÀrskilda anledningar, nÄgot som krÀver en medveten hÄllning hos de lÀrare som vill utbilda demokratiska och kÀllkritiska medborgare ? i enlighet med lÀroplanen!.

Den urbana situationen idag, med en majoritet av mÀnniskor som bor och arbetar i stÀderna, sÀtter stor press pÄ en vÀlfungerande planeringsprocess. Denna uppsats undersöker hur konsultföretaget Urban Utveckling och SamhÀllsplanering AB kan utveckla sina analysverktyg nÀr de utvÀrderar urbana omrÄden dÄ analyserna idag inte argumenterar för prioritering av sÀrskilda ÄtgÀrder. Förslaget var att utveckla en prioriteringsprocess som skulle ta in viktiga aspekter av urban planering i berÀkningarna, aspekter som skulle kunna pÄverka denna process. Baserat pÄ intervjuer med lokala aktörer jÀmfördes sociala och ekonomiska aspekter med varandra och i relation till syftet för analysen, vilket var att omrÄdet skulle förbÀttras bÄde för fastighetsförvaltaren och för invÄnarna. Resultatet presenterade fem ÄtgÀrder som genom deras sociala pÄverkan ? kopplat till syftet för analysen ? borde anses mer aktuella Àn de övriga.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.

Bakgrund: Allt fler medborgare vÀljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istÀllet för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestÄende av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förÀndra den politiska organisationen, med fokus pÄ arbetet att förbÀttra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att i nÄgon större utstrÀckning ta med tjÀnstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).