Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

Den här uppsatsen handlar om översättning av dataprogram med öppen källkod. Enbakgrundsstudie om öppen källkod med inriktning på problematiken kring översättning, terminologi och språkvård genomförs. Eftersom öppen källkod delvis ärideologiserad i ett samhällsperspektiv, uppmärksammas också den ställning somöppen källkod har i samhället. Som en del av arbetet översattes det fria översättningsverktyget OmegaT till svenska, för att få exempel på problem som kan förekomma. Studien visar att den användarbaserade översättningen av öppen källkodinte nödvändigtvis leder till sämre översättningar, som varit en vanlig uppfattning.

Navigation är ett centralt begrepp i spelanvändning, trots att det ofta ses som ett nödvändigt ont. Det här arbetet intresserar sig för upplevelsen av navigation i två typer av programvara ? spel och nyttoprogram. Detta arbete går ut på att granska hur upplevelsen av navigation i programvara är beroende på användarnas förväntningar ? om användarna tror sig använda programvara för nytta eller för nöje.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt bläckstråleskrivarsystem. Projektet är baserat på effektmål ställda av beställaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns även på att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett användarvänligtgränssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

I denna studie fokuserar vi på hur lärare kan öka inlärningen för elever med ett andraspråk. Studien är huvudsakligen indelad i två delar, där den innehållsliga och metodlogiska delen ingår. Omfånget på studien är tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet med särskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen.

En av Glimek AB:s mest förekommande maskiner är SD-180 som används för degavvägning. Den finns i flera olika varianter. Den enklaste har enbart start- och stoppknapp och en potentiometer för att ställa hastigheten och en mer avancerad variant har en operatörspanel där olika möjligheter till inställningar finns.Konstruktionen på denna maskin hade inte uppdaterats på många år och behövde en uppdatering av användargränssnitt, programvara och elkonstruktion. Arbetet har framförallt koncentrerat sig på användargränssnittet till panelen.En del av arbetet var att undersöka om det var möjligt att utesluta PLC ur konstruktionen och använda en mer avancerad programmerbar frekvensomformare. Eftersom det blev problem med lanseringen av programvara till frekvensomformaren och enbart en mindre bra fungerande demoversion fanns tillgänglig så var detta tyvärr inte möjligt.I arbetet har olika varianter på operatörspaneler utretts.

Lantmäteriet har sedan 2009 arbetat på projektet Ny Nationell Höjdmodell som ska täcka hela Sverige. Denna gång används flygburen laserskanning för data insamling. För att skapa terrängmodeller av dessa laserdata behöver bearbetning först göras, där markpunkter skiljs från andra typer av objekt som laserpulsen registrerar. Det är detta som är ett av de största problemen för att uppnå en bra kvalité för slutprodukten (terrängmodeller). Eftersom Sveriges yta är så stor måste punktmolnet klassificeras med programvaror där en algoritm försöker filtrera ut markpunkterna.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gjordes på företaget Motion Control i Västerås AB. Rapporten följer projektets utvecklingssteg och beskriver hur arbetet med att ta fram elektronik och inbyggd programvara för en kommunikationsmodul har framskridit. Kommunikationsmodulen ska fungera som en länk mellan en styrenhet och en I/O-enhet. De inledande delarna av rapporten tar upp undersökningar på kommunikationsprotokollen PROFIBUS och PROFINET som är vanliga kommunikationsmetoder inom industrin. Undersökningarna låg till grund för vilket protokoll som skulle användas i modulen. PROFIBUS valdes och en sådan modul togs fram utifrån de krav som ställdes.

Sekretessbelagd.

Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

Med denna uppsats vill vi ge läsaren en uppfattning om vad Free Software och OpenSource (FOSS) handlar om och mer specifikt analyseras huruvida FOSS kan fungera ien kapitalistisk värld eller inte. Den grundläggande idén med Free Software ochOpen Source, eller Fri programvara och öppen källkod, är att ge varje användare avett datorprogram rätten att fritt köra, undersöka, ändra och vidaredistribueraprogrammet.Författarna ställer i uppsatsen frågan ?Hur kan pengar tjänas på FOSS?. Uppsatsensyftar till att försöka bena ut denna frågeställning. Frågeställningen ger upphov till tvåperspektiv; dels i meningen ?på vilka sätt kan man tjäna pengar på FOSS? och dels ibetydelsen ?hur kommer det sig att det går att tjäna pengar på FOSS då det är gratis?.Uppsatsen knyter an till litteratur kring FOSS samt ekonomisk teori och är främstteoretisk till sin natur.I uppsatsen visas att gamla beprövade affärsmodeller inte kan användas rakt av förföretag som använder eller utvecklar produkter baserade på Open Source.

Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet är utfört åt inkassobyrån Exactor International Debt Collection från Mariestad. Bakgrunden till projektet är att Exactor behöver en programvara för att hålla ordning på de inkassoärenden som de har. En programvara som passar deras sätt att arbeta.I programmet finns det möjlighet för användaren att registrera ärenden som var och en innehåller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gäldenärer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett ärende.Uppsatsen beskriver hur programmet är konstruerat och hur det fungerar.

För att få ett så bra resultat som möjligt, och minska antalet prover och förändringar och därmed även korta ner produktionstiden, är det viktigt att ha en bra grund att utgå ifrån.Arbetet gjordes i samarbete med företaget Franchetti i Göteborg, och uppgiften var att ta fram grunder med en korrekt gradering åt en av deras kunder, efter kundens behov och önskemål. Utöver detta fick jag dessutom själva designa och ta fram en eller flera egna modeller, och detta resulterade i två egna modeller.All konstruktion och gradering har gjorts i Lectras programvara Modaris. Utöver det har även Lectras programvara Kaledo använts, samt Adobe Illustrator och Excel.I mitt arbete har jag använt mig av kunskaper inom konstruktion och gradering som jag fått under min utbildning och för att få fram önskat resultat har jag testat mig fram genom att göra mönster och sy upp prover.Denna rapport behandlar tillvägagångssätt vid framtagandet av grunderna och dess gradering, samt produktutvecklingen av de två modellerna, problem som uppstått under arbetets gång och det slutgiltiga resultatet..

Digimergo är en digitalisering av Emergo Train System, ett system där personal inom räddningstjänst kan öva på olika katastrofscenarion. För att göra Digimergo användbart behövdes ytterligare programvara: ett administrationsverktyg till övningar och en scenarioeditor. I det programvaruutvecklingsprojekt som denna rapport behandlar har ny programvara utvecklats och integrerats med det ursprungliga Digimergosystemet.I den här rapporten diskuteras vilka risker som existerar när ny funktionalitet skall läggas till ett gammalt projekt samt hur dessa risker kan minimeras. Rapporten undersöker också vilka utvecklingsmetoder som lämpar sig i projekt där ny funktionalitet ska läggas till befintliga system.Resultatet visar att den största risken med att utöka befintliga projekt är att underskatta tiden som krävs för att sätta sig in i projektet i fråga. Det mest effektiva sättet att minimera risken för detta är att mycket tidigt studera det tidigare arbetet och utbilda projektmedlemmarna i det gamla systemet.