Med Köpenhamnsskolans säkerhetiseringprocess som analysverktyg kan man tolka institutionaliserandet av apartheidpolicyn som en följd av att rasfrågan i Sydafrika under tiden efter andra världskriget säkerhetiserades. Den vita identiteten formades, med ett postmodernistiskt perspektiv, i och med denna process. Den samtida politiska diskursens konstruerade föreställningar om ?vi? och ?dem? blev en förutsättning för samhällets uppfattning om apartheidsystemets legitimitet. I och med apartheidregimens fall reverserades emellertid rasfrågan i säkerhetiseringsprocessen och introduceras åter som politisk fråga.

When discussing local development attention is often given to the problems involved. Factors like decreasing population and inadequate infrastructure are two examples. Local politics has, however, lately been argued to have possibilities to affect its own development and its chances to achieve growth. Some of the most important factors from this debate are to make a community attractive for people and companies, committed leadership, the local business world with entrepreneurialism and a good business climate. These factors serve as a starting point for this discussion where focus is on the possibilities to achieve growth on the local level and the politics that is used for this purpose.To illustrate the chances to affect local growth I apply the theoretical perspective of regime theory and thereby examine the governing coalitions "power to" govern and not "power over" as the earlier theoretical perspectives in the area.

In our world, more than two billion people are living under insecure food conditions and more than eight hundred million people are estimated to be starving. The majority of these people live in developing counties which are poor and often subject of civil war. The past fifty years the main subject of security analysis has been the sovereign and rational state and the threats have been viewed in terms of military and weapons of mass destruction. This has come to change over the last decades and security as a concept has broadened, which better represents the reality of today. Within this broader conceptualization of security the main referent of security is the individual, rather than the state, and threats are not only analyzed from a military point of view, but also seen as threats against human rights and freedoms.

Genusvetenskapen önskar att framhäva genus, med både fokus på enbart kvinnor och på maktrelationen mellan män och kvinnor, i fredsarbetet samt återuppbyggnaden av postkonfliktsamhällen. Kvinnor har länge exkluderats och ignorerats i fredsarbeten. I och med uppkomsten av resolution 1325, som syftar till att visa kvinnors avgörande roll i fredsarbete har genus blivit ytterligare accepterat i det internationella samfundet. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken betydelse genus kan spela i fredsprocesser. Genom att undersöka fallet Liberia och den fredsprocess som landet genomgår vill vi belysa de konsekvenser som genus har i denna fredsprocess.

Den här uppsatsen analyserar och jämför olika konflikttransformerande organisationer som verkat i Nordirland och genom detta ges möjlighet att på så vis ta reda på om det skett en konflikttransformation eller ej? Analysen utgår från John Paul Lederach teorier kring fredsbyggande modeller. Jag kommer använda mig av två modeller, den ena är en pyramid över samhället, där det politiska toppskiktet ligger högst och gräsrotsnivån ligger i botten. Den andra är en modell över förflyttningen från ett stadium av konfliktövergång till en fullständig transformation av konflikten. Vidare kommer jag ta fram vilket arbete, metoder samt vilken målgrupp de konflikttransformerande organisationerna har använt.

Denna studie bearbetar hur vattenbrist i tredjevärldens storstäder kan innebära en ökad osäkerhet för individer. Genom att se till en breddad betydelse av det traditionella säkerhetsbegreppet är ambitionen med uppsatsen att visa på hur vattenbrist kan analyseras som en säkerhetsfråga och därigenom också öka förståelsen för många individers ökade osäkerhet i utvecklingsvärldens storstäder. För att göra detta har jag valt att använda mig av en teoriutvecklande metod, där fokus ligger på att bidra med kompletterande förklaringsfaktorer till mänsklig osäkerhet. Som komplement till mänsklig säkerhetsteori har jag valt att också lägga fokus på tre andra teorier: miljösäkerhet, utvecklingsteori och perspektivet om mänskliga rättigheter. Genom en kombination av dessa teorier anser jag att många nya och viktiga infallsvinklar, på såväl säkerhet som vattenbrist, kan komma fram och kanske också utmana gamla idéer och föreställningar..

This paper has bearing on the subject of foreign policy analysis and decision-making,but is nonetheless important to peace and conflict studies due to its emphasis onnuclear weapons and deterrence.I have constructed a theoretical framework for the analysis of foreign policydecision-making that I set out to test on a crucial case. The framework iscrosscutting, and takes into consideration four levels of analysis: the system-,regional-, state-, and individual level. It is centred on a key decision maker, andapplies a cognitive approach for determining his or hers belief system through whichthe inputs from the other levels are filtered in order for the decision maker toconstruct a perception of reality, from which the decision is then formulated within.The framework is applied to North Korean and its leader Kim Jong Il. It sets outto explain his behaviour in the matter of their claimed nuclear weapons program, andhis decision to conduct a nuclear weapons-test, getting inside his head trying to figureout why he chose to do it and for what reasons.The conclusion indicates that the basic structure of the framework and its generalapplicability is sound, but that it needs further testing in order to make it perfectly solid..

1999 auktoriserade FN:s säkerhetsråd fredsinsatsen där UNMIK fick mandat attpolitiskt administrera och bygga upp provinsen Kosovo. Vår uppsats syftar till attstudera de etniska motsättningarna mellan kosovoalbaner och serber i Kosovounder UNMIK:s styre och även att studera UNMIK:s hantering avmotsättningarna samt de båda gruppernas förhållande till UNMIK. Vi gör dettagenom en beskrivande fallstudie som främst inriktar sig på vetenskapliga artiklaroch rapporter. Vi granskar hur de etniska motsättningarna har fått negativakonsekvenser för freden i Kosovo. Det har bildats en partition mellan de bådagrupperna och etniskt motiverat våld har förekommit.

Det blir svårare och svårare för migranter att på laglig väg ta sig till Europa och människor dör varje dag vid Europas gränser. Detta beror, som vi ser det, bland annat på att migrationsfrågan har säkerhetiserats och åtgärder som i normala fall inte accepteras, rättfärdigas för att skydda säkerheten inom Europa. Vi utgår i denna uppsats från de två säkerhetsbegreppen samhällelig säkerhet och mänsklig säkerhet och vårt syfte är att se inom vilka aspekter som säkerhetisering av migration har skett och se vad detta får för påverkan på immigranternas mänskliga säkerhet. De områden vi identifierat där migrationsfrågan har säkerhetiserats är kriminell, ekonomisk, välfärd och kulturell. Denna säkerhetisering påverkar migranterna både på vägen mot Europa och när de väl är där och påverkar såväl illegala som legala migranter.

Den 1 januari 1994 reste sig Zapatistgerillan i en revolt och förklarade krig mot den mexikanska staten. Men ganska snabbt stod det klart att Zapatisterna inte var en vanlig gerilla. Efter 12 dagar slöts en vapenvila och det sägs att Zapatisterna inte avfyrat en kula sedan dess. Zapatisterna fick snabbt sympatier från hela världen och genom en seriös politisk agenda presenterade Zapatisterna sina krav och sina idéer om hur det demokratiska projektet kunde radikaliseras. Kampen för ett rättvist och inkluderande samhälle har allt sedan 1994 också bedrivits på ett globalt plan där man genom universella värden som frihet, demokrati och rättvisa utlyst behovet av en dynamisk global rörelse, för att infria dessa för alla världens marginaliserade och förtryckta grupper.

The United Nations is an important organization when it comes to international peace and security. Recent events in international politics, however, have brought about a widespread concern about the abilities of the organization. Powerful states have shosen to act outside of the organization to achieve their goals. They have furthermore a disproportionate influence on the decision-making body, the Security Council.The aim of this essay is to examine wheather UN can function productively as keeper of the international peace and security in the political climate of today, and to find out to what extent the powerful states harm the organization. I use a theoretical article, concerning states relations to international organisations, to analyse the acts of powerful states in UN.

Denna uppsats försöker utreda vilken roll etnicitet spelar i det som betecknas som ett gängkrig i Köpenhamn. Hösten 2008 har ett stort antal skottlossningar ägt rum på Köpenhamns gator, och huvudaktörerna är Hells Angels /AK81 och en rad geografiskt baserade gäng.Vårt tillvägagångssätt har varit att analysera mediers och polisens agerande, men vi har också lagt stor vikt vid insamling av material genom intervjuer med respondenter från Blågårdsplads, Hells Angels, AK81 och Black Cobra. Vi har analyserat detta material med stöd av teorier kring hur etnicitet kan konstrueras och utnyttjas, häribland primordial, socialkonstruktivistisk och instrumentalistiska etnicitetsuppfattningar.Etnicitet har spelat en central roll i konflikten. Medier och polis har genom sin framställning av konfliktens parter bidragit till att konstruera etniska skiljelinjer i konflikten, linjer som primärt går mellan ?invandare? och danskar.

Denna uppsats baseras på fältarbete i efterkrigstidens Bosnien & Hercegovina och handlar om gränsöverskridande samarbetsrelationer inom ramen för kvinnoorganisationen Zene Zenama. För en mer nyanserad illustration av organisationens multidimensionella samarbete utgår jag ifrån intersektionalitetsperspektivet som teoretiskt ramverk och huvudsakligen intervjuer som empiri. Jag söker även förstå kontexten och få svar på vilken betydelse kriget har för organisationen samt hur olika jämställdhetsfrågor legitimeras. Min analys visar att krigets betydelse inte kan underskattas i organisationens kamp för jämställdhet, vilken inte heller står helt opåverkad från det transnationella ekonomiska stödets premisser. Samtidigt som krigets konsekvenser verkar enande i kampen för kvinnors rättigheter och i stärkandet av en regional identitet tenderar de även att utesluta andra erfarenheter av utsatthet som inte direkt är förknippade med krigets förödande följder..

Sedan 1999 har antalet fredsfrämjande interventioner som fått tydliga mandat att aktivt skydda civilbefolkningen kraftigt ökat. Att använda militärt våld för humanitära syften är dock inte oproblematiskt.Denna uppsats undersöker den reglerade våldsanvändningen, i form av Rules of engagement, i moderna fredsfrämjande insatser med utgångspunkt ur frågan om beskydd för civila. Den undersöker, med hjälp av bl.a. offentliga dokument och en fallstudie om insatsen i Tchad 2008, hur dessa regler sätts och försöker dessutom utmynna om utformningen av ROE påverkats av frågan om beskydd.Konceptet med skydd av civila har ställt nya krav på fredsstyrkor idag, men denna undersökning visar bland annat att det inte är helt självklart hur denna uppgift skall förstås, då intervenerande nationer och organisationer ofta saknar tydliga verktyg för operationaliserandet av beskydd för civilbefolkningen. Vidare finner uppsatsen att själva utformandet av Rules of engagement spelar mindre roll än dess faktiska tolkning och fredsstyrkans kapacitet..

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.