Podcast är ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast är ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nå ut till en potentiellt global publik. Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jämfört med traditionell radio som här representeras av pratprogrammet ?Gerts värld? med Gert Fylking och Kim Kärnfalk.Jag kommer även använda mig av David Hendys teorier för hur radio program är strukturellt uppbyggda och applicera dem på mitt material för att se på likheter och skillnader mellan radio och podcast.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lärande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare är syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som går i år åtta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befästa rikets alla län och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. Länen och landskapen framställdes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den här uppsatsen söker författaren åskådliggöra hur en norrbottnisk identitet växer fram och befästs i denna tidsanda, samt hur den processen överensstämmer eller skiljer sig från övriga Sverige. För att uppnå syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvården i Sverige och främst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvården som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.

Bakgrund och problem: Hjo-baserade familjeföretaget Fredrik Mogensen AB (FMAB) köptesår 1995 upp av tyska Allgaier Werke GmbH (AW), moderföretag i Allgaier Gruppe (AG). Dådet hos FMAB:s ledning och personal föreligger missnöje med AW:s styrning av FMAB ämnardenna uppsats undersöka huruvida bolagets nuvarande ägarstruktur är optimal eller ej. För attutreda detta används FMAB:s företagsvärde som en måttstock. Beräkningar görs på såvälföretagets nuvarande värde som dess prognostiserade värde efter en genomförd så kalladmanagement buy out (MBO). En MBO eller ett företagsledaruppköp, som är den svenska termenpå fenomenet, definieras som att ett företags operativa ledning köper det företag där de självaarbetar från dess befintliga ägare.

SyfteMed denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?MetodUndersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra användningen av retoriska stilfigurer i politiska tal av den amerikanske presidenten Barack Obama och den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt. Hypotesen är att det amerikanska talet har en starkare strävan att med hjälp av retoriska stilfigurer övertyga åhörarna än det svenska talet har. En svensk översättning av Obamas tal undersöks också för att se om användningen av stilfigurer skiljer sig från originalet och/eller om det möjligtvis får en mer ?svensk? karaktär i fråga om retorik.Uppsatsen utgår från teori om klassisk retorik och stödjer sig framför allt på Hellspongs Konsten att tala (2004). Översättningsperspektivet utgår från Ingos Konsten att översätta (2007).Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att det insamlade och avgränsade materialet både tolkas och beskrivs.Resultatet visar att det framför allt i det amerikanska talet finns en stark tendens att överdriva, alltså att använda sig av stilfiguren hyperbol.

Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

I denna rapport undersöker vi om en personal shopper tjänst är bra att införa i en modekedja med en bred målgrupp inom lågprissegmentet. Vi samarbetar med Gina Tricots huvudkontor där vi ska utveckla tjänsten tillsammans med Fredrik Appelqvist, retail ansvarig på Gina Tricot. I rapporten tar vi reda på om målgruppen är intresserad av tjänsten och hur de i så fall vill att den ska vara utformad. Detta för att se om det är ett strategiskt val för modekedjan Gina Tricot att starta upp en personal shopper tjänst ute i butik.I detta arbete har vi tillämpat några modeller för att undersöka på vilket sätt kunderna tar sina köpbeslut. Modellerna används för att se vart personal shoppern kan komma in och påverka kundens köpbeslut, för att kunden ska bli nöjd och sprida en positivitet om företaget.

Titel: ?Djävulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den mediala framställningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns någon skillnad i framställningen av dessa? Tanken med vår forskning är att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframställning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser också att Sverige befinner sig i en brytpunkt där vi för första gången har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet år 2010.

Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet retorik som partiledare använder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlägga fenomenet har vi utgått från teorierna, övertygningsmedel och partesläran. Vi har sedan jämfört vårt empiriska resultat med våra teoretiska utgångspunkter.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jämfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med två svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll på dessa då de är partiledare för de två största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. Våra analysresultat visar att de båda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo.

I samband med Transportstyrelsens införande av utökad B-körkortsbehörighet öppnades nya marknader för släpvagnar anpassade för transport av tävlingsbilar, verktyg och reservdelar. Sådana släpvagnar går att införskaffa sig idag på den svenska marknaden, dock är dessa endast anpassade för körkortsbehörigheten BE. Detta projekt utförs på uppdrag av företaget Fredrik Wagner AB, ett företag som designar och konstruerar transportband. Syftet med arbetet var att undersöka och utforska möjligheten för implementering av en ny släpvagnsmodell på den svenska marknaden. Målet med arbetet var att utveckla ett släpvagnskoncept anpassat för utökad B-behörighet, och därefter designa en CAD-modell av konceptet.Information om bilsporten och marknaden samlades in för att definiera och förstå problemet bättre.

Titel Tilläggsarbete ? Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i Handelsrätt, 15 hpFörfattare Fredrik HåkanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord Tilläggsarbete, ÄTA-arbete, standardavtal, KonsumenttjänstlagenProblem Köp av tjänster för reparationer och tilläggsarbeten har länge skapat problem för bostadsrättsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjänster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrättsföreningar. Ett problem blir då när ÄTA-arbeten får utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra vilka regler som gäller vid ÄTA-arbeten och köp av tjänster vid kommersiella avtal, alltså näringsidkare till näringsidkare.Metod Vi använder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rättsfall från HD. Utifrån detta kommer vi att beskriva vår tolkning av lagtexten för att förstå bakgrunden till paragraferna, alltså den rättsdogmatiska metoden.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.