Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning.

Järv är en av de viktigaste predatorerna på semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av järv innebär en konflikt med rennäringen. I den här litteraturstudien undersöks järvens födosöksbeteende och hur det påverkas av närvaron av varg och lodjur samt om konflikten mellan järven och rennäringen kan minskas. Vilka andra faktorer är viktiga för bevarandet av järven? Järvpopulationen i Sverige har de senaste åren varit ganska stabil på drygt 600 individer men med liten genetisk variation. Järvens utbredningsområde är sträcker sig längst bergskedjan på gränsen mellan Norge och Sverige Under de senaste åren har järven börjat återetablera sig i skogslandskapet En låg årlig reproduktion gör järven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

Uppsatsen jämför förutsättningar som råder för övergång till demokrati i Irak eller om etniska och religiösa splittringar omöjliggör detta. Frågeställningen besvaras med tre teorier. Hobbes betonar en stark centralmakt för att undvika ett allas krig mot alla. Dahl betonar institutioner som behövs för storskalig demokrati samt Lijphart tillgrips för att undersöka vilka förutsättningar som måste finns för samverkan i ett pluralistiskt, religiöst och etniskt land. Dahls förutsättningar för lika rösträtt vid det slutliga avgörandet uppfylls, allmän rösträtt har införts och regeringen har valts utifrån grundlagen.

Vår omvärld ser inte längre ut som den gjorde efter andra världskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en värld med allt öppnare gränser där de inre och yttre säkerhetsaspekterna är förenade. De säkerhetspolitiska hotbilderna ser inte längre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan några av EU:s medlemsstater är idag näst intill osannolikt. En storskalig aggression mot någon medlemsstat är inte heller trolig.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang.

SAMMANFATTNINGDe närstående har en betydelsefull uppgift i vården av svårt sjuka personer, men det är vanligt att de närstående inte har tillräckligt med kunskaper och är inte förberedda på den nya situationen. Vård i livets slutskede är ofta beroende av stora insatser från närstående och det är därför viktigt att vården utformas tillsammans med de närstående och att deras önskemål beaktas så långt det är möjligt. Den palliativa vården har ett grundläggande helhetsansvar för både patient och närstående och det ställs stora krav på sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vård. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angående behov hos både patient och närstående. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och närstående för att åstadkomma en så god livskvalité som möjligt.Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till närstående som vårdar en person i palliativt skede som är ansluten till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH).Kvalitativ ansats med beskrivande design har använts.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Sammanfattning Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

Den Allmänna Förklaringen om mänskliga rättigheter fastställer att alla människor är födda fria och med lika värde och rättigheter, oavsett ras, hudfärg eller annan åtskillnad. Den fastställer även att de har rätt till bland annat liv, frihet och personlig säkerhet. De rättigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i två kategorier: medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Många omnämner dem även som två ?generationer?, vilka vuxit fram utifrån olika revolutioner där människor har kämpat för sina rättigheter.

Trots att principen om icke-diskriminering finns inskriven i de flesta länders lagar så har jämställdhet mellan män och kvinnor inte förverkligats i praktiken. Med jämställdhet menas lika rättigheter mellan män och kvinnor, där inte kön ska spela en avgörande roll för fördelningen av makt, inflytande och villkor (FN-data 1). Hur pass ojämställt ett samhälle är skiljer sig dock mellan världens länder. Framförallt de länder med lägst välstånd anses hårdast drabbad av en ojämställd fördelning i makt och inflytande mellan kvinnor och män. De länder som är lägst rankade enligt Förenta Nationernas (FN:s) Human Development Index (HDI) som mäter välstånd utifrån hälsa, utbildning och inkomst, är nämligen också de länder som är lägst rankade enligt FN:s Gender-related Development Index (GDI) som mäter könsskillnaderna i dessa komponenter (FN-data 2).

AbstractThis essay begins with a presentation of the complex set of problems which relate to the interaction between freedom of speech and the ban against discrimination based on a person's race, the colour of their skin or ethnic origin, confession of faith or sexual preference (BrB 16:8, incitement to racial hatred). Can conflicts arise between freedom of speech and the ban against discrimination? To shed light on this question, we have chosen to look at the issue from a new perspective. This perspective is based on the new challenges faced by Swedish society as a result of the changed composition of our population, our membership in the EU and our acknowledgment of certain international conventions concerning human rights.Fifty years ago our population almost solely comprised of ?native Swedes?.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv.