SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar elever i årskurs sex väljer modernt språk i allmänhet och i synnerhet vad eleverna har för inställning till det tyska språket. Då tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste åren samtidigt som tyskkunskaper är eftertraktade på arbetsmarknaden är det intressant att undersöka vad detta beror på utifrån mina frågeställningar. Som grund till undersökningen ligger en enkätundersökning där 78 elever i årskurs sex som nyligen utfört språkval deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur valet gick till, om beslutet togs själv eller i samråd med någon och om deras möjlighet att pröva å de olika språken påverkat valet. Därefter fick eleverna svara på frågor om faktorer som inverkade på valet utifrån aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

I den allt mer globaliserade världen får begrepp som varumärke och kvalitet allt större betydelse även för statliga myndigheter. För Försvarsmakten är ett av de mest kända yttre attributen dess uniform. Vid sidan av de rent praktiska funktionerna är uniformen även ett signalmedel som utvi-sar vart i Försvarsmaktens struktur personen hör hemma och inom vilket tjänsteområde denne verkar. I civilt språkbruk kan detta översättas till vilken tjänstekvalitet uniformen utlovar. Från att tidigare ha varit ett signalmedel internt inom Försvarsmakten har uniformens signaler kommit att få en allt större betydelse även utanför i samverkan med andra nationer.2003 genomgick flygvapnets uniform en betydande förändring då man ändrade gradbetecknings-systemet utifrån ett internationellt behov från svenska marinen, dessa system har traditionellt alltid följts åt.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken.Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.