Sedan 1997 har sjukfrÄnvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick Är 2003 till nÀrmare 40 miljarder kronor. De demografiska förÀndringarna och minskade skatteintÀkter i kombination med ökade offentliga utgifter Àr stora utmaningar för framtidens vÀlfÀrdsfinansiering. Med hjÀlp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten Är 2003. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrÄnvaro Àn andra. Resultaten analyseras utifrÄn teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att med hjÀlp av en mindre grupp vÀgledare frÄn komvux, försÀkringskassan och AF, ta reda pÄ hur de upplever sin yrkesroll i vÀgledningssammanhang. Vi Àr ocksÄ intresserade av hur dessa vÀgledares samverkan Àr med andra myndigheter. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju med hjÀlp av en intervjuguide. Vi valde vÀgledare frÄn olika omrÄden för att fÄ variation av informanternas berÀttelse av samma verklighet. VÄrt resultat i vÄr studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fÄtal har vid nÄgra tillfÀllen samarbetat med nÄgon myndighet.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vÄrd, rehabilitering och annat stöd nÀr det gÀllde personer med psykiska sjukdomar. NÀr psykoterapin började slÄ igenom pÄ 70-talet Àndrades successivt synen pÄ psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier vÀxte fram om hur den psykiatriska vÄrden skulle bedrivas och sÄ smÄningom övergick man frÄn sjukhusvÄrd till mer öppna vÄrdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hÀnvisades till att bo kvar hemma eller i sÀrskilt boende. De funktionshindrade skulle fÄ möjlighet att delta i samhÀllets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnÄ förutsÀttningarna för ett vÀrdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Studien syftar till att undersöka hur det Ă€r att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrĂ„n ett specifikt fall. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur det Ă€r att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser pĂ„ sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebĂ€r det att vara garvare och arbeta smĂ„skaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar smĂ„skaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder sĂ„ som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks Ă€r en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

FrÄgestÀllningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. NÀr eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de dÄ vara relevant? Vi analyserar elever frÄn första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vÄr undersökning stÀlls eleverna inför ett fiktivt dilemma och fÄr svara pÄ hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras svar avspeglar olika nivÄer av moralutveckling och vilken förmÄga de har till etiskt tÀnkande.

The European Union's Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims toenhance and standardize sustainability reporting to support the green transition. While the public sector is expected to lead in sustainability, the application of CSRD within Swedish municipalities is fragmented. Many municipally owned companies fall below reporting thresholds individually, creating a transparency gap despite the municipal group often exceeding these thresholds collectively. This discrepancy raises moral and strategic questions regarding public accountability and the effective utilization of the framework. This thesis investigates the rationale for the proactive adoption of CSRD principles bySwedish municipalities, irrespective of formal legal requirements.

SammandragHur pÄverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ackordslön pÄverkar synen pÄ det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare pÄ tvÄ olika företag och de har berÀttat om hur de ser pÄ sin roll som hantverkare och hur de ser pÄ konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgÄr frÄn respondenternas svar om hur ackordarbete pÄverkar arbetarna.  FrÄn teorigenomgÄngen framgÄr det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen Àr att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förÀndring, att det inte lÀngre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sÀtt att orientera sin sinnesstÀmning och empati. DÄ empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats pÄ individer med en yrkesroll som ledare dÄ de har skÀl att hantera sin empati. Undersökningen baserades pÄ en egen utformad enkÀt med 33 pÄstÄenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare frÄn sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sÀtt och empati.

Youth culture and social problems associated with youth groups have existed for decades. We have chosen an explorative case study design to highlight young people's revolt against parents and society and how society has dealt with social problems of youth and how those were perceived. ?Raggare? were considered a major social problem in society. The material in the study comes from eight qualitative interviews and literature of previous research of the current youth culture.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syftet med arbetet Àr att skaffa sig kunskap om renskötselrÀtten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer ocksÄ att redovisas i arbetet. I slutet pÄ 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har dÀrefter Àndrats vid tre tillfÀllen. 1971 skedde den senaste Àndringen, vilket innebar att renskötseln övergick frÄn enskild rÀtt till kollektiv rÀtt i och med att samebyar infördes.

Uppsatsen besvarar frÄgan hur höglÀsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrÄgor frÄn skolÄr 1. Arbetet visar hur höglÀsning av skönlitterÀra böcker som tar upp historiska hÀndelser och viktiga livsfrÄgor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i tvÄ klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett höglÀsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan pÄ samma sÀtt i de tvÄ klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgÄng med projektet.

AbstractBruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality ? Attitudes among employees at Juvenile receptions in GÀvleborgs lÀn. Högskolan i GÀvle, Akademin för hÀlsa och arbetsliv.The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of GÀvleborg have about adolescents? sexual and general health.