Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den stigmatiserade förorten kan pÄverka identitetsskapandet hos ungdomar i Äldern 15-18, samt hur de uppfattar medias framstÀllning av deras boendeort. Vi vill undersöka om hur en stigmatiserad bild av förorten RÄgsved pÄverkar skapandet av ungdomarnas identitet. Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer av fyra ungdomar som bor i Stockholms förorten RÄgsved.För att kunna analysera vÄra kvalitativa intervjuer har vi anvÀnt oss av Erving Goffman teori om stigma. Vi har Àven valt teorier om kollektiv identitet och medias makt i samhÀllet, detta har gjorts för att kunna undersöka hur mycket inflytande en stigmatiserad bild av en förort har pÄ skapandet av ungdomars identitet och vilka de Àr som individer.Resultaten av studien visar att vÄra informanter i RÄgsved Àr medvetna om den stigmatiserade bilden som omrÄdet har och trots detta, uttrycker intervjupersonerna att deras bostadsomrÄde inte utgör en pÄtaglig pÄverkan pÄ deras identitet. Den starka gemenskapen som finns inom omrÄdet övervinner inflytandet som det negativa ryktet kan ha pÄ ungdomarna. .

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstÄ vilka kunskaper som krÀvs, kan leda till en kÀnsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning pÄ omrÄdet vÀckte mitt intresse av att nÀrmare undersöka hur nÄgra ungdomar pÄ det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förstÄelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? HjÀlper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rÀtt" arbete? Eleven pÄ HP ska enligt riktlinjerna fÄ grundlÀggande kunskaper för arbete inom yrkesomrÄdet och insikt i de villkor som gÀller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som stÀlls pÄ en kommande arbetsplats.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger SÀljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskap om hur lÀrare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen frÄn studien kan bidra till att lÀrare kÀnner sig tryggare i sin yrkesroll nÀr den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervju dÀr sju lÀrare deltar som informanter. Samtliga lÀrare arbetar med elever i lÄgstadiet Ärskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare anser att de anvÀnder sig av ett varierat arbetssÀtt för att motivera elever.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien skall ge en inblick i den vardag som professionella trÀnare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling pÄ hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig sjÀlv och anhöriga för den framtid som vÀntar. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin yrkesroll? MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram vÀrdefull data till denna uppsats sÄ valdes den kvalitativa intervjun. DÀri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, dÀr grundbasen utgörs av fasta frÄgor men dÀr följdfrÄgor kan skapas efterhand beroende pÄ vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstrÀnare med erfarenhet frÄn den professionella elitnivÄn i Sverige valdes ut till intervjuer.

Datum: 15/1/2015Niva?: Kandidatuppsats 15 hp, Fo?retagsekonomi C, HT 14 Fo?rfattare: David Norman, Johan Rappling Handledare: Jukka Hohenthal Titel: Ett ?glokalt? va?xelspel fo?r ett multinationellt fo?retag - En studie om branding- arbetet fo?r Post-it pa? den nordiska marknadenSyfte: Syftet med denna studie a?r att visa hur branding-arbetet ser ut fo?r ett globalt varuma?rke, a?gt av ett multinationellt fo?retag, pa? den nordiska marknaden samt till vilken grad marknadschefer fo?r ett varuma?rke av denna typ a?r fria att lokalanpassa brandingen. Fo?rhoppningen a?r att denna fallstudie ska fungera som ett komplement till ra?dande studier inom glokalisering.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram besta?r av erka?nda koncept inom marknadsfo?ringsomra?det sa?som global branding, glokalisering och produktlivscykeln men a?ven Hofstedes kulturella dimensioner. Metod: En kvalitativ fallstudie fo?r det multinationella fo?retaget 3Ms varuma?rke Post- it har utfo?rts.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Syftet med arbetet Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har anvÀnts som metod och informanterna bestÄr av fyra före detta studenter frÄn musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklÀrare. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag valt att fokusera pÄ musikeridentitet och lÀraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt pÄ grund av det egna musicerandet, men ocksÄ för att fÄ behörighet att undervisa i Àmnet. Det framkommer ocksÄ att lÀraryrket Àr mer Àn bara lÀrande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nÀstan lika stor del som lÀrandet. Det som informanterna har lÀrt sig mest av under sin utbildning till musiklÀrare Àr praktiken..

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den vÀxande identitetsrörelsens mÄl och diskursiva tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet som presenteras bygger i första hand pÄ en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand pÄ tvÄ kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat pÄ det empirirska materialet görs en analys av skapandet av tvÄ parallella identiteter och med dem tvÄ egentligt olika platser, en vardagligt sjÀlvupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgÄngspunkt i begreppen traditionellt i förhÄllande till modernt, ruralt i förhÄllande till urbant och kvinnligt i förhÄllande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjÀrer inom socialt arbete inom sjukhusvÄrden och Àn i dag finner vi dem dÀr. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter pÄ sjukhus. Vi blev nyfikna pÄ hur lika eller olika dessa yrken egentligen Àr och vad som döljer sig bakom en sÄdan hÀr samexistens och bestÀmde oss att undersöka saken nÀrmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vÄrt examensarbete. Uppsatsen som du hÄller i din hand eller har pÄ skÀrmen Àr resultatet av detta arbete.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. FörÀndringar och förtydliganden i Lpfö98/10 Àr grunden till vÄr studie. VÄrt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förstÄelsen av lÀroplanen. Studien grundar sig pÄ forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda pÄ pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att lÀroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas pÄ olika sÀtt.