KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka insÀndare till tidningen VeckoRevyns sex- och samlevnadsspalter 1949 ? 2009. FrÄgestÀllningen berör vilka Àmnen som lÀsare av tidningen stÀller frÄgor om, hur rÄdgivarna svarar och hur genusordningen ser ut i rÄdgivarnas svar. Med utgÄngspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordningens tvÄ logiker samt genuskontrakt görs en kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att det finns Àmnen pÄ temat sex, kÀrlek och relationer (exempelvis otrohet) som Äterkommer under alla 60 Är men att det Àven finns Àmnen som förÀndras i takt med tiden.

Uppsatsen behandlar Ättondeklassares instÀllning till fusk. Den behandlar Àven skillnaden i instÀllning till fusk mellan pojkar och flickor. I vÄr teoridel definierar vi fusk och redogör för en del av fuskets historia. Vidare tar vi upp etik och moral i vÄr teoridel och anknyter det i vÄr slutdiskussion om instÀllningen till fusk. Vi har anvÀnt oss av en enkÀt dÀr eleverna kunnat garanteras anonymitet.

Alltsedan den mÄlstyrda lÀroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pÄgÄtt en debatt om svÄrigheten med att tolka styrdokumenten och omsÀtta dem i praktiken. BÄde Skolverket och skolforskare Àr ense om att lÀrare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgÄngspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lÀrare i grundskolans senare del arbetar med lÀroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer dÀr jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lÀrare anvÀnder styrdokumenten i planeringsprocessen, och dÀrefter analyserar jag intervjuresultaten utifrÄn ett kritiskt perspektiv för att pÄ detta sÀtt försöka belysa fördelar och nackdelar med den mÄlstyrda skolan. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visar att lÀrare tolkar styrdokumenten mycket olika.

VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

The future of Christianity is something that has been, and still is, discussed all over the world. Atthe first sight it can look like this religion, that has former been so big all over Europe, isdiminishing. More and more people are leaving the church and the church-benches are very seldomfilled. In our society it is the individual that is important and the moral life is changing. But, this donot still have to be the end of Christianity, which some people believe.

Vi har studerat arbetsgivarintrÀdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) pÄverkan pÄsjukfrÄnvaron i Sverige. För att göra detta har vi anvÀnt oss av sjukfrÄnvarostatistik frÄnSvenskt NÀringsliv ?TidsanvÀndningsstatistik? vilket Àr genomsnittstal baserat pÄ ungefÀr210 000 arbetstagare. PÄ detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lÄngsjukfrÄnvaro samt med och utan arbetslöshet, som Àr tÀnkt att fungera som indikator förkonjunkturlÀget, vilken i Sverige tycks pÄverka sjukskrivningstalen. Vi fÄr fram attarbetsgivarintrÀdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall Àr en signifikant förklarande del i sjukfrÄnvaron.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

In the Darfur region, located in the West of Sudan, there is a conflict between rebel groups and the government-supported Janjaweed militia. The fighting?s, which started in 2003, has caused the loss of at least 200 000 human life and more than 2 million people have fled their homes. The conflict has been described as a? prolonged Rwanda?.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet mobbning förekommer i lÄg Älder. Detta baserades pÄ enkÀtfrÄgor stÀllda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med tvÄ pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansÄg Àven att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors mobbning och att Äldern spelar en viss roll i hur den eventuella mobbningen ter sig. NÄgra av pedagogerna ansÄg Àven att de inom förskolan finns nÀra barnen hela tiden och dÀrför kan förekomma mobbningen.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

SkilsmÀssor Àr vanliga i Sverige vilket innebÀr att samhÀllet bestÄr av flertalet ensamstÄende mammor. Den allmÀnna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstÄende mammor inte skiljde sig sÄ mycket frÄn gifta mammor vad gÀller försörjning och förvÀrvsarbete. Statistik frÄn SCB (2009) visar dock att ensamstÄende smÄbarnsmammor ? ifall de förvÀrvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt Àn sammanboende smÄbarnsmammor. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete.