The way society categorize different people into groups is problematic in the sense that the categorization can seem stigmatizing and have social consequences for those being categorized. Immigrants are one of those problematic categories.The following essay studies this categorization of ?immigrants? based on a governmental investigation of structural discrimination that took place in 2002-2008. The aim is to study the use of the category ?immigrant? and the consequences that follows such a categorization.

MÄnga av vÀrldens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhÀllen, dÀr deras situation prÀglas av en social marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förstÄelse kring denna problematik Àr studien utformad som en kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet Àr centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rÀttigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svÄrigheter att ta del utav dessa rÀttigheter. Medborgarskapet vilar pÄ en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets vÀrderingar.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). LÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete (TeachersŽ Comprehensions of the Special Education TeacherŽs Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att klarlÀgga lÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frÄgestÀllning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lÀrare har intervjuats; samtliga lÀrare arbetar pÄ F-6 skolor. Jag har anvÀnt mig av ostrukturerade intervjuer med en lÄg grad av standardisering.

?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka insÀndare till tidningen VeckoRevyns sex- och samlevnadsspalter 1949 ? 2009. FrÄgestÀllningen berör vilka Àmnen som lÀsare av tidningen stÀller frÄgor om, hur rÄdgivarna svarar och hur genusordningen ser ut i rÄdgivarnas svar. Med utgÄngspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordningens tvÄ logiker samt genuskontrakt görs en kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att det finns Àmnen pÄ temat sex, kÀrlek och relationer (exempelvis otrohet) som Äterkommer under alla 60 Är men att det Àven finns Àmnen som förÀndras i takt med tiden.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Uppsatsen behandlar Ättondeklassares instÀllning till fusk. Den behandlar Àven skillnaden i instÀllning till fusk mellan pojkar och flickor. I vÄr teoridel definierar vi fusk och redogör för en del av fuskets historia. Vidare tar vi upp etik och moral i vÄr teoridel och anknyter det i vÄr slutdiskussion om instÀllningen till fusk. Vi har anvÀnt oss av en enkÀt dÀr eleverna kunnat garanteras anonymitet.

Alltsedan den mÄlstyrda lÀroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pÄgÄtt en debatt om svÄrigheten med att tolka styrdokumenten och omsÀtta dem i praktiken. BÄde Skolverket och skolforskare Àr ense om att lÀrare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgÄngspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lÀrare i grundskolans senare del arbetar med lÀroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer dÀr jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lÀrare anvÀnder styrdokumenten i planeringsprocessen, och dÀrefter analyserar jag intervjuresultaten utifrÄn ett kritiskt perspektiv för att pÄ detta sÀtt försöka belysa fördelar och nackdelar med den mÄlstyrda skolan. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visar att lÀrare tolkar styrdokumenten mycket olika.

VÄld mellan obekanta, det sÄ kallade gatuvÄldet, Àr kraftigt dominerat av mÀn, bÄde som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan förestÀllningar om vÄld, manlighet och moral genom att analysera hur mÀn som dömts för misshandel pratar om sitt vÄld i polisförhör och rÀttegÄngar. NÀr gÀrningsmÀnnen ska förklara sig anvÀnder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifrÄga om vÄld och vad det innebÀr att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgÄngspunkt Àr att genus, i det hÀr fallet manlighet, Àr belÀget i grÀnslandet mellan aktör och struktur. Denna förstÄelse för hur genus skapas lÀmpar sig vÀl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gÀrningsmÀnnens tal om vÄld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsÀttningarEnligt tidigare forskning framgÄr det att vÄld ses som i grunden fel, men kan samtidigt anvÀndas för att visa prov pÄ bÄde manlighet och moral.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.

The future of Christianity is something that has been, and still is, discussed all over the world. Atthe first sight it can look like this religion, that has former been so big all over Europe, isdiminishing. More and more people are leaving the church and the church-benches are very seldomfilled. In our society it is the individual that is important and the moral life is changing. But, this donot still have to be the end of Christianity, which some people believe.

Vi har studerat arbetsgivarintrÀdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) pÄverkan pÄsjukfrÄnvaron i Sverige. För att göra detta har vi anvÀnt oss av sjukfrÄnvarostatistik frÄnSvenskt NÀringsliv ?TidsanvÀndningsstatistik? vilket Àr genomsnittstal baserat pÄ ungefÀr210 000 arbetstagare. PÄ detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lÄngsjukfrÄnvaro samt med och utan arbetslöshet, som Àr tÀnkt att fungera som indikator förkonjunkturlÀget, vilken i Sverige tycks pÄverka sjukskrivningstalen. Vi fÄr fram attarbetsgivarintrÀdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheteni samtliga fall Àr en signifikant förklarande del i sjukfrÄnvaron.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.