Sökresultat:
2093 Uppsatser om Framträdande yrkesroll och kollektiv moral - Sida 49 av 140
Pressens samurajer : Dagens och morgondagens journalister i Japan
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, synen pÄ journalistyrket skiljer sig Ät mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker Àven journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mÀnskliga rÀttigheter. Det japanska mediesystemet Àr pÄ flera sÀtt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mÀnskliga rÀttigheter. De frÄgor som stÀlls Àr ?Hur skiljer sig japanska journaliststudenter frÄn landets arbetande journalister i synen pÄ: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhÀllet; bevakningen av de mÀnskliga rÀttigheterna i Japan?. Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem.
Staden som en kollektiv aktör En abduktiv fallstudie pÄ Malmö stad
AbstractCities are once again becoming the locus of economic, social and political processes. The effect of these processes on the city is two-fold: one one hand they threaten to fragment and dislocate the city and the actors within them, on the other hand they give actors within cities new opportunities to react and mobilize resources towards different strategies of integration. The latter gives rise to what Patrick Le GalĂšs calls the collective actor-city. The aim of this thesis is to explore the notion of the city as a collective actor in a swedish context by utilizing Le GalĂšs theory of european cities as collective actors in an abductive case study on the city of Malmoe. By utilizing Le GalĂšs five dimensions that make up a collective actor I analyze interviews conducted with city officals aswell as documents produced from the city wide plan of action Welfare for everybody.
Samarbetet med jobbcoacher - ur ett arbetsförmedlarperspektiv
Jobbcoach Àr idag ett vÀl anvÀnt begrepp i vÄrt samhÀlle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgrÀnsar sig till de jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förvÀntas bidra med nya kunskaper och angreppssÀtt till den arbetssökande för att öka deras chanser pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att fÄ en inblick i arbetsförmedlarnas förvÀntningar kring de externa jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och Àven vilka skillnader respektive likheter man ser pÄ vÀgledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvÀgledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer vÄra yrkesroller Ät.
ett yrke- ett lÀrande- en identifikation
Avsikten med vÄr studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesroller
nÄgra yrkeslÀrare pÄ Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt
vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda pÄ
möjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med lÀraridentiteten. För att nÄ vÄrt
syfte har vi anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex yrkeslÀrare intervjuats. Det vi funnit i
intervjumaterialet Àr att undervisningen pÄ HR-programmet genomsyras av
yrkeslÀrarens bÄda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkeslÀraren fortfarande har en stark
yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen.
Rurbanism - en ny social rörelse? : stadsodling och byggemenskap i staden
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀnniskor i en svensk storstad pÄverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömÀssigt och hÄllbart liv kan uppnÄs. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hÀmtat exempel frÄn aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sÀtt för storstadsmÀnniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende.
Studien visar att mÀnniskor som Àgnar sig Ät detta har en lÀngtan efter smÄskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns Àven en önskan om nÀrhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare.
De mÀnniskor som Àgnar sig Ät dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har ocksÄ potential att i framtiden bli en integrerad del av samhÀllets utformning.
.
Evenemang och rangordning : Hur rangordnar olika grupper olika evenemang?
Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet Ă€r att jĂ€mföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Ărebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jĂ€mföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gĂ€llande evenemangen. En inbördes jĂ€mförelse mellan intressegrupperna angĂ„ende individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jĂ€mförelse mellan könen kommer Ă€ven att göras. Dessa jĂ€mförelser sker med hjĂ€lp av ?2-test.
Kvinnor, mÀn, barn och Àldre : Konstruktioner av kön i Feministiskt initiativs partiprogram och Sverigedemokraternas principprogram
Kön Àr nÄgot som alla mÀnniskor förhÄller sig till, förhandlar, skapar, omskapar och gör varje dag. Syftet med denna studie Àr att utröna hur kön konstrueras i Sverigedemokraternas principprogam och Feministiskt initiativs partiprogram. Materialet bestÄr av Sverigedemokraternas principprogram i sin helhet och ett representativt urval ur Feministiskt initiativs partiprogram. Analysmetoden Àr diskursanalytiskt prÀglad och de analysverktyg som anvÀnds Àr teman, propositioner, presuppositioner och inferenser samt modalitet. Resultatet visar att partierna delvis konstruerar kön pÄ olika sÀtt, Sverigedemokraterna har ett tydligt essentiellt perspektiv vilket speglas i deras text medan Feministiskt initiativs konstruktivistiska perspektiv speglas i deras.
Profeten sade: konsultera ditt hjÀrta : hadither och sunnah som meningsskapande referens i en moskégrupp i Sverige
This essay examines the processes of interpretations of hadith within a group of muslim women in Stockholm, Sweden. The readings and interpretation of hadith took place in a smaller mosque. The practices of interpretation was studied by the authour through observations and further discussed with informants in interviews. Meaningmaking processes which connected the hadith readings with the everyday life of the group participants; related to questions of moral and etics, relations between men and women and other specific issues, has been highlightened through the observations. The material from observations and interviews has been examined hermeneutically through a narrative model of analysis, revealing structures of interpretation which includes local perspectives as well as connections to a global islamic discourse.
?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra
anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien
?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov
av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r
diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.
De ökande kraven: Tre förskollÀrares berÀttelser om förÀndringar i synen pÄ dokumentation
Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förÀndringar i sin yrkesroll med fokus pÄ dokumentation. Hur har talet om dokumentation förÀndrats under deras Är som verksamma inom barnsomsorgen, vad Àr den bakomliggande orsaken till denna förÀndring och vad har detta för betydelse för förskollÀraryrket? Detta Àr frÄgestÀllningar som behandlas i studien som bygger pÄ tre Reggio-Emilia pedagogers berÀttelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration frÄn livsberÀttelseansatsen sÀtta in förskollÀrarnas berÀttelser i en samhÀllshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv..
FramstÀllning och genomslag : En kritisk diskursanalys för att problematisera programmets uppbyggnad
Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta nÀrmare pÄ detta program eftersom det har en sÀrstÀllning i Sverige som ett av de mest sedda samhÀllsprogrammen. Vi frÄgade oss vilken agendasÀttande roll Uppdrag granskning har i vÄrt samhÀlle och hur deras reportage utformas för att fÄ genomslag och nÄ ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin sÀrstÀllning pÄ bÀsta sÀtt för att informera och upplysa?VÄra teorier har alltsÄ mycket att göra med mediers agendasÀttande funktion.
MÀnskliga rÀttigheter, identitet och grundlÀggande behov
AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan Ätnjutandet av mÀnskliga rÀttigheter, individens identitetsformande och grundlÀggande mÀnskliga behov utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar pÄ sociologiska och psykologiska teorier. Detta vÀvs sedan samman med mÀnskliga rÀttigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmÀngiltighet.Det individuella identitetsskapandet fÄr mindre utrymme i ett samhÀlle vars medborgares rÀttigheter Àr begrÀnsade. Vidare prÀglas de mÀnskliga rÀttigheterna av vÀsterlÀndska och individualistiska ideal som framhÀver individens autonomi. Detta sÀtts i motsats till de kollektivistiska vÀrderingar som ofta prÀglar traditionella samhÀllen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundlÀggande mÀnskligt behov och dÀrmed mÀnsklig rÀttighet..
LÀrare twenty-four seven? : LÀrares upplevelse av grÀnsdragningar i det grÀnslösa yrket
Tidigare forskning belyser vikten av att lÀrare sÀtter en grÀns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur lÀrare upplever denna grÀnsdragning. Den belyser Àven grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lÀrares vardag. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och den bygger pÄ sex intervjuer av gymnasielÀrare i olika kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. HuvudfrÄgorna i undersökningen Àr: Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga? GÄr det att sÀtta en tydlig grÀns eller upplevs lÀraryrket som en livssituation? PÄverkar grÀnsdragningen lÀrarens arbetssituation pÄ nÄgot vis? Resultatet visar att lÀrare har svÄrt att definiera grÀnsdragningen och att den Àr högst personlig, de ser och hanterar grÀnsdragningen pÄ olika sÀtt.
De mÀnskliga rÀttigheternas Galjonsfigur? Den AllmÀnna Förklaringen om de MÀnskliga RÀttigheterna
The 1948 Universal Declaration of Human Rights is probably the world's most known andinternationally most respected document. The purpose of this study is to examine if the UDHRreflects universal values and norms and to assess its moral and juridical relevance today, 60 yearsafter the adoption. The literature used in this literature-based critical study is mainly written bythe academic elite of the discourse on Human Rights. By comparing these sources I have reachedthe conclusion that the UDHR is still today an important document because of its continuinginfluence on international lawmaking and because of the encouragement and aspirations tomankind in the never-ending struggle for the rights it represents..
Tystnad Tagning Kamera : En studie om yrkesroller i filmbranschen
Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. DÄdet i en filmproduktion arbetar en stor skara mÀnniskor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras pÄ envision. Studien visar ocksÄ pÄ vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen pÄverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts pÄ enlÄngfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har Àven tvÄ intervjuer gjorts medfilmarbetare.