Den hÀr uppsatsen handlar om unga mÀnniskor som pÄ ett eller annat vis har att göra med tvÄ kulturer, det vill sÀga hÀrstammar frÄn ett land men har vÀxt upp i Sverige och dÀr mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra vÀsterlÀndsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har ocksÄ varit en strÀvan att möjliggöra ökade kunskaper och förstÄelse för dessa unga mÀniskor. Den frÄga som jag med denna studie har avsett att svara pÄ Àr vilken betydelse religiös moral har hos förÀldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsÄren.LevnadsberÀttelserna speglar deras vardagsliv dÀr lÀsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata sÄsom kÀnslor, syn pÄ moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har anvÀnt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

AbstractThis study is a critical analysis of three different views on human dignity and its function in the discourse of human rights: that of Christopher McCrudden, JĂŒrgen Habermas and Elena Namli. The three positions are interpreted, analyzed and compared in order to see which is most reasonable.The conclusion is that Habermas?s and McCrudden?s view of human rights as legal reduces human dignity to a legal concept. Namli?s perspective of human dignity as a moral principle generates a wider understanding of human dignity and its function.

LÀrarutbildningskommittén fick vÄren 1997 i uppdrag av regeringen att lÀgga fram ett förslag om en förnyad lÀrarutbildning. BetÀnkandet, att lÀra och leda en lÀrarutbildning för samverkan och utveckling, var klart vÄren 1999 och förslaget lÀmnades ut pÄ remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (LÀrarförbundet, LÀrarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lÀrarutbildningen pÄ landets högskolor. VÄr undersökning Àr att undersöka vad som lÄg bakom nÀr regeringen beslutade sig för att förÀndra lÀrarutbildningen och vad den förnyade lÀrarutbildningen kommer att innebÀra för yrkesgruppen fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren frÄn de olika förbunden (se ovan) sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (Principled score).

Den frÀmsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador Àr att identifiera uppkomna funktionsstörningar som pÄverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det Àr ocksÄ viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens lÀn i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frÄgeguide.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Projektarbete har blivit en vanlig arbetsform i organisationer. Alfa Laval Àr ett företag som utnyttjar projektarbete för att utveckla verksamheten. Projekten leder dock inte alltid till de resultat som förvÀntas. För att analysera denna diskrepans vill jag lyfta fram projektledarnas uppfattning om sin arbetssituation. Studiens syfte Àr att belysa och analysera villkor för projektledarnas kompetensutveckling inom ramen för OD Supplys verksamhet.

Studien anvÀnder ett explicit test och jÀmför ungdomar (14-16 Är) och vuxna gÀllande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivÄ. Dessa faktorer förvÀntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begÄr fler brott per capita Àn vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs frÄn fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr och visade pÄ flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen dÀr vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strÀngare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivÄ. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat pÄ en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Med anledning av att flera kriser av extraordinÀra slag har intrÀffat i fredstid har förmÄgan att hantera dessa fÄtt stor uppmÀrksamhet. Ett exempel Àr stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sÄdana kriser behövs en fungerande beredskap och hÀr har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en vÀl utvecklad krisberedskap kan samhÀllet bÀttre klara av en kris. Genom utvÀrderingar och erfarenheter frÄn kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner Àr av stor betydelse för en god krisberedskap.

Abortion remains a contentious issue, which greatly raises ethical problems. This thesis examines the leading arguments in the Swedish abortion debate around the ? in terms of legislation ? critical years of 1938 and 1974. With Foucault's genealogical method, Butler's theories of gender as a social construction in relation to power and doxa, the study examines what the development of the argumentation says about the views on morality, the woman's body, life, individual and state? How has the arguments pro and against abortion changed over time and what does this say about the norms that guide and orientate the arguments? The most obvious change in argumentation is seen in the shift from an absolute moral and conservative position into an increasingly relativistic and liberal position, and this study will argue that this shift has its prerequisites in the changing status of the citizen and state.

Sverige har senaste Äret drabbats av tvÄ hÀndelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat vÄld. Olika aktörer har anvÀnt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa hÀndelser. Det som Àr intressant och som gÄr igenom alla dessa metoder Àr sprÄkets roll och funktion att göra sÄdana fÀlt meningsfulla, det vill sÀga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frÄgor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frÄgor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som anvÀnds för att producera kollektiv identitet.

SammanfattningLÀkemedelsindustrins mission Àr att förlÀnga mÀnniskoliv samt bota sjukdomar. MÀnniskans hÀlsa Àr det som Àr i fokus, enligt lÀkemedelsindustrin. Det uppfattas dock rÄda en viss konflikt huruvida lÀkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat pÄ att dubbelt sÄmycket pengar finansierar marknadsföringen jÀmfört med forskning och utveckling, i syfte att sÀlja mer lÀkemedel. LÀkemedel somliga lÀkare ifrÄgasÀtter om de ens behövs pÄ marknaden.

I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvÀrde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer pÄ konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrÄn befintlig teori pÄ omrÄdet beskriva vad som kÀnnetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrÄn fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrÄn konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats, dÀr en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, dÀr grupperna ordnats utefter kön och Älder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger pÄ de teorier som finns inom omrÄdet virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier Àr frÀmst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten sjÀlva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nÀmner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betÀnkligheter. De teorier vi funnit pÄ omrÄdet har gett oss kunskap och insikt i Àmnet samt legat till grund för en jÀmförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas pÄ de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: VÄr slutsats Àr att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten.