Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan pÄverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger nÄgon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter pÄ ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan nÄgot foto. DÀrefter fick deltagarna svara pÄ hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen pÄ fotot vara.

BACKGROUND: Today?s societal changes, including high rate of change and increasing information flows, are increasing the demand on the individual mental capacity. It becomes increasingly difficult to analytically process all the different dilemmas and everyday decisions as individuals have a limited mental capacity available to make these decisions. Thus, it has been suggested that ego-depleted relies more heavily on intuition, which is less burdensome, when making decision. However little is known about to what extent intuitive decisions differ from analytic.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

Bakgrund: De bÄda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de tvÄ yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult Ät. Detta blir uppenbart dÄ ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att nÀrma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien Àr att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för distinktionen mellan dem.

PÄ journalistutbildningar i Sverige sÀtts objektivitet i fokus och det Àr en viktig hörnstenom man vill behÄlla sin trovÀrdighet i sin yrkesroll. AngÄende sportjournalistik finns envanlig uppfattning att objektiviteten sÀtts Ät sidan till förmÄn för subjektivt tyckande. Desom blir mest ifrÄgasatta Àr framförallt lokala tidningar som följer ortens lag. DÀrför vill viundersöka hur journalisterna ser pÄ sin egen objektivitet och om de Àr medvetna omproblematiken. Vi har genomfört tvÄ djupintervjuer med lokala sportjournalisterhemmahörande i Karlstad och SkellefteÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs pÄ olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrÄn en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, dÀr vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn olika teorier och diskuterats utifrÄn de tidigare Àmnesrelaterade forskning.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrÄn detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjÀlp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts pÄ dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framtrÀder vissa tendenser sÄsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lÀttas upp? med hjÀlp av förströelse i form av glada och lÀttsammabilder. Det finns Àven exempel pÄ litteratur av mer konstnÀrlig och komplex art.UtifrÄn FN:s konvention om barnets rÀttigheter och KulturrÄdets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sÀgas leva upp till dessa bÄda kriterier.Studien redovisar spÄr av diskursen om det onda barnet, flera exempel pÄ diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt nÄgra fÄ böcker som frambÀr diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framvÀxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att fÄ en bild över programledarens yrkesroll, utmÀrkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen bestÄr utav hur programledare vÀljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmÀrker en programledare för underhÄllningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhÄllning för rikstÀckande radio och TV gÄr till, och jÀmfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta sÄg vi som intressant, dÄ det Àr en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansÄg det vara tÀnkvÀrt att göra en jÀmförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen bestÄr utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Abortion remains a contentious issue, which greatly raises ethical problems. This thesis examines the leading arguments in the Swedish abortion debate around the ? in terms of legislation ? critical years of 1938 and 1974. With Foucault's genealogical method, Butler's theories of gender as a social construction in relation to power and doxa, the study examines what the development of the argumentation says about the views on morality, the woman's body, life, individual and state? How has the arguments pro and against abortion changed over time and what does this say about the norms that guide and orientate the arguments? The most obvious change in argumentation is seen in the shift from an absolute moral and conservative position into an increasingly relativistic and liberal position, and this study will argue that this shift has its prerequisites in the changing status of the citizen and state.

Förskolan Àr och har under en lÄng tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan Àr i dagslÀget mÀn (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie Àr att komma Ät hur fyra manliga förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever nÄgra för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollÀrare. För att komma Ät de manliga förskollÀrarnas tankar och Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer.

In this essay we have examined how social workers experience their positions as a public authority person in a society of democracy. As a public officer you have to follow rules and obey the law, which can be difficult if they don't agree with your personal opinion and values. In social work you work with people in a vulnerable situation and it may become extremely demanding to stand between the directions of established public administration and your own opinions. We have interviewed ten social workers working in social childcare division and analysed how they experience their situation at work. Our starting point is the critical theory of professor Lennart Lundquist about how democracy works in Swedish administrations.

Den hÀr uppsatsen handlar om unga mÀnniskor som pÄ ett eller annat vis har att göra med tvÄ kulturer, det vill sÀga hÀrstammar frÄn ett land men har vÀxt upp i Sverige och dÀr mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra vÀsterlÀndsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har ocksÄ varit en strÀvan att möjliggöra ökade kunskaper och förstÄelse för dessa unga mÀniskor. Den frÄga som jag med denna studie har avsett att svara pÄ Àr vilken betydelse religiös moral har hos förÀldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsÄren.LevnadsberÀttelserna speglar deras vardagsliv dÀr lÀsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata sÄsom kÀnslor, syn pÄ moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har anvÀnt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

AbstractThis study is a critical analysis of three different views on human dignity and its function in the discourse of human rights: that of Christopher McCrudden, JĂŒrgen Habermas and Elena Namli. The three positions are interpreted, analyzed and compared in order to see which is most reasonable.The conclusion is that Habermas?s and McCrudden?s view of human rights as legal reduces human dignity to a legal concept. Namli?s perspective of human dignity as a moral principle generates a wider understanding of human dignity and its function.

LÀrarutbildningskommittén fick vÄren 1997 i uppdrag av regeringen att lÀgga fram ett förslag om en förnyad lÀrarutbildning. BetÀnkandet, att lÀra och leda en lÀrarutbildning för samverkan och utveckling, var klart vÄren 1999 och förslaget lÀmnades ut pÄ remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (LÀrarförbundet, LÀrarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lÀrarutbildningen pÄ landets högskolor. VÄr undersökning Àr att undersöka vad som lÄg bakom nÀr regeringen beslutade sig för att förÀndra lÀrarutbildningen och vad den förnyade lÀrarutbildningen kommer att innebÀra för yrkesgruppen fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren frÄn de olika förbunden (se ovan) sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.