Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att beskriva och undersöka hur sjukhuskuratorn upplever sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin. Vi vill vidare beskriva och undersöka vilken betydelse sjukhuskuratorn upplever att det psykosociala arbetet har i teamarbetet inom hÀlso- och sjukvÄrden. I syftet ingÄr ocksÄ att beskriva och undersöka vilka faktorer som befrÀmjar respektive förhindrar samverkan enligt kuratorerna som ingÄr i ett team inom hÀlso- och sjukvÄrd.1. Hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin?2.

I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

I dagens samhÀlle debatteras det kring Àmnet Idrott och hÀlsa dÄ medvetenheten runt Àmnets betydelse har ökat. Detta har medfört att det har pÄvisats flera brister Àn tidigare. De brister som framgÄtt har sÄledes lett till att idrottslÀraren fÄtt en allt mer kritiserad yrkesroll. Denna studie har som syfte att undersöka idrottslÀrares uppfattning av den egna yrkesrollen idag samt att ta reda pÄ om och hur de uppfattar att yrkesrollen har förÀndrats och kommer att förÀndras över tid. Studiens resultat har insamlats genom kvalitativa djupintervjuver dÀr respondenterna har valts ut för att representera olika lÀrargenerationer.

Bakgrund: Etik och moral Àr nÄgot som stÀndigt finns nÀrvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstÄr nÀr en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras frÄn att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlÀgga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det Àr framför allt den livsuppehÄllande vÄrden, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfÀllig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan.

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Denna uppsats handlar om gode mÀn i UmeÄ som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förvÀntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats anvÀnds kvalitativa intervjuer för att fÄ information om gode mÀnnens förvÀntningar och rollteorier för att förstÄ innebörden av dessa förvÀntningar. TvÄ intervjuer gjordes och resultatet visar att gode mÀn i UmeÄ har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och Àven inom sig sjÀlva. UtifrÄn rollteorier uppstÄr vissa situationer i deras yrkesutövande som kÀnnetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero pÄ en del otydliga arbetsuppgifter med ocksÄ pÄ att det kan vara svÄrt att skilja pÄ gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svÄr situation nÀr gode mannen dels ska stötta och hjÀlpa men Àven förhÄlla sig professionellt till beslutet..

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som Àr kÀrnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhÀlsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av fenomenografin och kopplas ocksÄ samman med teorier kring professioner. Metod: För den hÀr studien har en kvalitativ inriktning valts dÀr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor har anvÀnts. Urvalsgruppen Àr tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhÀlsan i samma stad som Àr specialpedagogernas che-fer.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

AbstractKlimatpiloterna Àr ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mÄl Àr att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förstÄelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. FörstÄelse för deltagarnas attityder och vÀrderingar kring miljöfrÄgor utifrÄn moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of womanŽs connection to home and family, have been the grounds for the study.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jÀmfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartlÀggning och undervisning. I litteraturgenomgÄngen förklarar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt och hur olika teorier och perspektiv anvÀnds för att förstÄ specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter frÄn Högskolan Kristianstad en enkÀt att besvara, 66 svar samlades in.