Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för varför tandhygienistyrket väljs och varför den två- eller treåriga utbildningen till tandhygienist söks? Uppsatsen ger en översikt hur tankegångarna tidigare har varit inför tandhygienist-utbildningens längd. Hösten 2010 ska den behörighetsutredning som regeringen tillsatt redovisa vad de kommit fram till om tandhygienistutbildningens längd. För att få svar på uppsatsens syfte har en enkät utlämnats till förstaårsstudenter på tandhygienistutbildningen i Kristianstad och Malmö. Resultaten från enkätundersökningen visar att endast hälften av tandhygieniststudenterna har utbildningen som sitt förstahandsval.

Idag rör sig fler människor än någonsin i vår fjällvärld. Erfarna som mindre erfarna personer fjällvandrar, åker ?off-pist?, eller kanske tar del av naturens alla smakupplevelser. Men för att möjliggöra detta måste det finnas en trygghet hos oss alla när vi är där ute. Gånger då vi själva inte kan kontrollera situationen, vi kanske är skadad, har gått vilse, eller inte har krafter kvar, finns fjällräddningen.

I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska små- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. Därifrån vill vi med hjälp av våra respondenters perspektiv klarlägga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas Framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi är intresserade av att undersöka närmare. Finns den kvar och hur påverkar den våra respondenters arbete i Sydafrika.Studien bygger på en kvalitativ ansats där det empiriska underlaget är inhämtat genom intervjuer av personer på ledande befattningar i fyra svenska små- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter hämtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar.Studien visar att svenska små och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst.

Uppsatsen behandlar Economic Value Added som ett värderingsverktyg för företag. EVA är först och främst ett internt styrmedel och prestationsmått, framtagen av konsultfirman Stern & Stewart. Modellen har dock börjat nämnas mer och mer i värderingssammanhang. Enkelt uttryckt bygger EVA på att ge aktieägare och långivare en skälig avkastning på deras satsade kapital. Räcker inte företagets avkastning till detta ändamål har ej en acceptabel prestationsnivå uppnåtts.

Under år 2004 inrättades PKC (Polisens kontaktcenter) i Sverige. I samband med detta fick polisen i januari år 2005 ett nationellt telefonnummer för icke akuta ärenden. Bakomliggande studier visade att det fanns ett behov av att förbättra polisens service och tillgänglighet. Arbetet syftar till att undersöka hur personalen i Norrbotten och Västerbotten upplever sin arbetssituation före kontra efter införandet av ett nationellt kontaktcenter. Vi har därför varit i kontakt med personal som är ansvariga för övervakandet och utvecklandet av PKC i Sverige och intervjuat personal på PKC i de berörda länen för att verklighetsförankra arbetet.

Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvårds-och omsorgsföretag som tillhandahåller sjukvårdstjänster. Dessutom kommer studien att undersöka svårigheter, möjligheter och Framtidsutsikter i samband med sjukvårds-och omsorgsföretagens internationalisering.Metod: Denna studie har genomförts genom tillämpningen av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Informationen hämtad från studiens primärdata och sekundärdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats.Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende på företagens struktur och hur de arbetar med sjukvård och omsorg vilket lett till olika val av strategi. Svårigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvårdssystem som finns i olika länder. Den största möjligheten från en internationalisering har varit förvärv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan länder.

Syfte: Hur ser framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer på entreprenörskapets framtid samt framtida marknader som spås få en ljus framtid. Metod: Författaren har valt att inhämta primärdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus på entreprenörskap. Detta för att få så bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestått av entreprenörer, studenter och en organisation. TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har använt sig av består främst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel. Empiri: Respondenterna i studien består av studenterna Paulina Larsson (17år), MilionAbraham (27år) och Daniel Håkansson (25år). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29år) och Lennart Frimodig (43år).

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och Framtidsutsikter.Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag.Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk i år 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lärare i en svensk grundskola i Kronobergs län. Jag undersöker även om det finns någon skillnad i attityder hos de olika lärarna beroende på ämneskompetens. Undersökningen består av datainsamlingar baserade på intervjuer med sex lärare och tolv elever. Själva undervisningen i sv2 upplevs av lärarna som övervägande positiv. Det är utvecklande för eleven att läsa sv2, men undervisningen får dock inte isoleras för mycket från ordinarie klass.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen.MetodVi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.ResultatI vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, Framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer.

Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse kring kommunala säkerhetschefers uppfattning om social oro och vilka åtgärder de anser sig kunna vidta. Syftet är också att analysera om åtgärderna kan leda till positiv eller negativ säkerhet i samhället. Eftersom studiens syfte är förståelseinriktat har en kvalitativ forskningsansats valts där empiriinsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att alla respondenter anser att social oro är en realitet idag och att händelserna som skett fram till idag kommer att fortsätta. Några respondenter anser också att social oro kan få betydligt värre konsekvenser än vad det hittills har fått.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens Framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott.

En frisk alm lever i fyra till femhundra år. Men smittas almen av den förödande almsjukan så kan trädet dö tillföljd av sjukdomen inom några månader. Almsjukan är en vissnesjukdom som orsakas av de två sporsäcksvamparna Ophiostoma ulmi och Ophiostoma novo ? ulmi. Sjukdomen sprids av almsplintborren eller via rotkontakt.