Denna uppsats behandlar hur informationssÀkerhet behandlas i kommuner och den prioritering kommunledningen gör utifrÄn deras uppfattning av risk och den strategiska vikten som lÀggs pÄ deras informationssystem. UtgÄngspunkten Àr en rapport frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap som visar pÄ att det finns stora brister i planeringen för att kunna driva deras verksamhet vidare efter avbrott. Kommuner mÄste fungera Àven om det uppstÄr en störning i form av ett avbrott i deras informationssystem . DÀrför Àr det viktigt att identifiera vilka verksamheter i kommunen som Àr helt nödvÀndiga för att kunna undvika oacceptabla konsekvenser för medborgarna. Utöver detta har kommunerna svÄrigheter att hÄlla en kontinuitet i sin planering.

Sjuksköterskornas omvÄrdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vÄrdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vÄrden har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssÀtt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och anvÀndningen av informationssystem (IS) i vÄrden Àr det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det Àr viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebÀr kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vÄrden idag kan inte nog understrykas.

Alltsedan Sveriges intrÀde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingÄr sÄkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannÀmnda projekt. Fokus ligger framförallt pÄ redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger pÄ insamlat material ifrÄn 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan sÄledes ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att mÄnga styrproblem uppstÄr pÄ grund utav informationsbrist, dÀrför diskuteras punkterna utifrÄn hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Försvarsmakten har under de senaste Ären gÄtt igenom radikala förÀndringar, som fortfarande inte Àr klara. Samtidigt som fokus ligger pÄ personalförsörjning samt annat sÄ gÄr den teknologiska utvecklingen framÄt. Jag vill med denna uppsats belysa vad ett gemensamt geografiskt informationssystem skulle kunna innebÀra för chefer pÄ en lÀgre nivÄ inom mekaniserade bataljoner. Med denna uppsatts vill jag skapa förstÄelse utav gemensamma geografiska informationssystem och vilka möjligheter de skulle kunna bidra med. I uppsatsen tar jag reda pÄ om systemen skulle kunna underlÀtta för chefer i sitt ledarskap pÄ slagfÀlten, likvÀl vilka effekter det stridstekniskt skulle kunna bidra med.

AnvÀndandet av intranÀttekniken ökar och blir allt mer framtrÀdande i dagens organisationer. Det öppnar upp nya möjligheter för organisationerna att förbÀttra sin verksamhet och dÄ framförallt den interna informations spridningen. För att fÄ ett intranÀt som fungerar fullt ut och som anvÀnds av samtliga inom organisationen, krÀver det anvÀndarmedverkan i utveckling och utformning av intranÀtet. I dag skall den enskilde anvÀndaren hÀmta information elektroniskt och anvÀndaren fÄr dÄ mer en roll som informationstagare Àn informations mottagare. Detta stÀller i sin tur krav pÄ organisationsledningen som bör se till att anvÀndarna fÄr den utbildning de behöver för att kunna hÀmta information.

Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B Àr ingen ny företeelse. Olika företag har genom Ären investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjÀlp av teknikens framfart fick man ocksÄ möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affÀrsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig pÄ databaser och tekniker medan affÀrsprocessperspektivet fokuserar pÄ de processer som utförs i en verksamhet.

MÄnga utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur anvÀndbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehÄller kriterier för hur bÄde individuella och uppsÀttningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och dÀrefter har vi anvÀnt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. VÄra slutsatser pÄvisar att det kan finnas en brist pÄ kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser Àven de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hÀmtade frÄn ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

In todays sociaty the use of information systems is wide spread and many corporations and buisnesses both in large and small spread make use of more advanced and sopisticated systems. Larger corporations have their own IT sections that maintain and updates their systems on a daily basis. They have the money and resources for it by how do the small businesses coop with it. How satisfied are the small businesses that are maybe runing on systems that might not be supplying the needs that the business is in need of. In this paper we investigate this question in the form of a questionnaire.

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förÀndras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).Den systematiserade kunskap som finns pÄ marknaden idag behandlar frÀmst ÄteranvÀndning och integrering av kÀllkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter Àr att fatta beslut.Detta arbete har genom en enkÀtundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen dÄ de vidareutvecklar sina befintliga IS.Resultatet frÄn studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att fÄ fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrÄn vidareutveckling och integrering av befintliga IS..

Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

NÀr informationssystem ska utvecklas handlar det om att vÀlja den systemtyp som lÀmpar sig allra bÀsta för uppgifterna. FrÀmsta handlar det om att vÀlja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebÀr att valet av system i mÄnga fall sker pÄ ren chans.Bristen pÄ modeller och hjÀlpmedel för val av systemtyp innebÀr sÄledes att det uppstÄtt en kunskapslucka som resultatet frÄn arbetet Àr tÀnkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom omrÄdet samt kompletterar med nytt.

De senaste Ären har det blivit allt viktigare att kunna ta kontroll över det informationsflöde som skapas idag. För att företag pÄ ett effektivt sÀtt ska kunna klara av detta pÄ ett effektivt vis har ett specifikt informationssystem skapats till detta ÀndamÄl. Dessa system kallas affÀrssystem. Problemet som föreligger Àr att dessa affÀrssystem Àr relativt dyra att införskaffa och underhÄlla. Denna studie syftar till att identifiera och förklara vilka konsekvenser ett stort tillverkande företag kan erhÄlla vid anvÀndandet av ett affÀrssystem.

CML Data AB is a small IT-company that offers complete IT-solutions adjusted to the needs of the customers. It is hard for the employees to bring all necessary papers, files and software when visiting a customer. They also have difficulties planning their daily work and to keep track of each other, because of the lack of a shared calendar.The purpose of this report is to answer the following questions:- How do you develop a centralized information system for CML Data AB where it is possible for the employees to gain access to files, plan their days and where the customers can get access to relevant information?- How do you develop an information system that is easy to manage?- How do you make it easier for the employees at CML Data AB to update their homepage?We discussed the problems and the future information system with the employees and were able to establish a set of needs and requirements which we then used as a foundation during the software development. We used user centered system design during the whole process and focused a lot on usability and interaction design.The project resulted in a stylistically pure and user friendly portal.

En kvalitetsförbÀttrande metod som senaste Ären blivit vanlig inom HÀlso- och sjukvÄrd Àr Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som gÄr ut pÄ att eliminera slöseri och skapa vÀrde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fÄtt en allt viktigare roll i vÄrdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vÄrdpersonalen upplever att det finns mÄnga brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes dÀr kvalitativ data samlades in med hjÀlp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen pÄverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vÄrdprocess som infört Lean.

Examensarbetets problemomrÄde Äterfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstÄ, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE Àr en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsstÀller anvÀndare och kunders förvÀntningar och behov.De olika intressenterna som Àr involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende pÄ intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara.