I takt med Försvarsmaktens ökade engagemang internationellt och det faktum att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka pÄ alla konfliktnivÄer och i en urban miljö kommer nya krav och behov pÄ bekÀmpningsförmÄgan att uppstÄ avseende precisionsbekÀmpning.Med hjÀlp av ett GIS kopplat till EOI:et vid en insats i en urban miljö kan en rad vinster erhÄllas för att stödja artilleriet vad avser precisionsbekÀmpning. Exempel pÄ sÄdana omrÄden Àr: mÄlverifiering, justering av mÄlkoordinater, lÀgesuppfattning avseende mÄlets nÀrmiljö, redovisning och presentation av verkansomrÄde inför en insats för dimensionering av verkan..

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka om ett informationsstöd med arbetsflöden kan underlÀtta förstÄelsen och inlÀrningen av ett informationssystem som anvÀnds i verksamheten. Som fallstudie studeras avdelning ReEko och de anstÀlldas anvÀndning av programmet Procapita. Under arbetets gÄng har jag vÀxlat mellan empiri och teori, vilket medfört att jag lÀttare har kunnat se och förstÄ helheten av mitt problemomrÄde. Ett informationsstöd har utvecklats och implementerats i syfte att undersöka om ett informationsstöd med ett klart beskrivet arbetsflöde underlÀttar förstÄelsen och inlÀrningen samtidigt som det kan ge anvÀndaren "hjÀlp till sjÀlvhjÀlp". Jag har gjort en kvalitativundersökning dÀr jag i min faktainsamling har anvÀnt mig av enkÀter med öppna svarsalternativ.

Ett effektivt anvÀndande av ett informationssystem förbÀttrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krÀvs att det motsvarar de krav som stÀllts pÄ informationssystemet av olika intressenter.Requirements Engineering (RE) Àr en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna sÀkerstÀlla en vÀl fungerande kravhantering. Use case Àr en teknik som kan anvÀndas som hjÀlpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om use case Àr tillrÀcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som anvÀnds bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte Àr tillrÀcklig utan mÄste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras..

I studien har gymnasielÀrares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras pÄ intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhÄllit sina erfarenheter, tillÀmpnings- och förhÄllningssÀtt till GIS.De slutsatser som framkommer Àr att respondenterna enbart anvÀnder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillÀmpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frÄgor i undervisningen, och dÀrmed Àr det undervisning, med hjÀlp av GIS, som karakteriserar respondenternas anvÀndning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhÄllanden, sÄsom landformer. Vissa respondenter anvÀnder ocksÄ GIS till att behandla frÄgor med utgÄngspunkt i kulturgeografiska förhÄllanden, till exempel olika typer av befolkningsfrÄgor.

Vid utveckling av datoriserade informationssystem Àr kvaliteten och dÀrmed kostnaden pÄ slutprodukten i hög grad beroende av hur vÀl man har lyckats att realisera kundens krav och önskemÄl pÄ det tÀnkta systemet. För att kunna realisera kundens krav mÄste först de krav som kunden har pÄ systemet komma till kÀnnedom för utvecklaren. Kunden Àr inte heller alltid förmögen att stÀlla samtliga krav dÄ han eller hon inte vet vad som Àr möjligt att krÀva av systemet. Som stöd för utvinningen av kundkrav finns ett antal olika metoder och ansatser. Samtliga av dessa metoder har dock brister och begrÀnsande egenskaper som pÄverkar deras effektivitet för att utvinna samtliga kundkrav för ett tÀnkt informationssystem.Den metod som kritiskt analyseras i denna studie Àr prototyping.

För att utveckla informationssystem anvÀnder företag och organisationer ofta systemutvecklingsmetoder. Att vÀlja en systemutvecklingsmetod kan mÄnga gÄnger vara svÄrt, dÄ olika systemutvecklingsmetoder lÀmpar sig för olika sorters projekt.Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som pÄverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis Àr testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har dÀrför i denna studie valt att inrikta oss pÄ hur systemutvecklingsmetoder ser pÄ testning.  Denna studie grundar sig i en litteraturstudie dÀr vi som syfte haft att jÀmföra systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende systemutvecklingsmetodernas syn pÄ testning.

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vÀgar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga kÀllregister, sÄsom fastighetsdatasystemet och personinvÄnarregistret. KommunlantmÀteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att anvÀnda LINGIS som informationskÀlla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestÀmning i realtid. Genom att sÀnda positionsdata frÄn till exempel ett fordon till en sambandscentral Àr det möjligt att pÄverka kÀllan.

Allt fler organisationer vÀljer att förbÀttra sin verksamhet med hjÀlp av ett informationssystem. AnvÀndningen av datoriserade informationssystem ökar inom hÀlso- och sjukvÄrden och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillÀmpningar en delmÀngd av alla de IT-tillÀmpningar som finns inom hÀlso- och sjukvÄrden. Införandet av telemedicin bÀr med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. DÄ tidigare undersökningar inom telemedicin frÀmst har genomförts i industrilÀnder syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingslÀnder.

This Master?s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area..

Sekretessbelagd.

Denna studie beskriver innebörden i begreppen anvÀndbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan anvÀndas för att stÀrka utvecklingen av anvÀndbara webbplatser. Studien Àr genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att anvÀndbarhet Àr en egenskap som uppstÄr i anvÀndandet av en artefakt, detta pekar bÄde teori och empiri pÄ. Studien visar ocksÄ att Activity Theory kan anvÀndas pÄ flera sÀtt för att stÀrka utvecklingen av anvÀndbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vÄr studie gÀller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gÀller Àven utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utstrÀckning..

MÄnga informationssystem befinner sig i dagslÀget i systemförvaltningsfasen alltsÄ fasen dÄ verksamheten anvÀnder systemen i det dagliga arbetet. NÀr slutfasen nÄs inom systemförvaltningen Àr det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjÀlp av en modelleringsteknik.Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra tvÄ modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har anvÀnts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i VÀsterÄs. Tanken med sjÀlva undersökningen var att efter kartlÀggningen jÀmföra dessa tvÄ tekniker med avseende pÄ hur lÀtt de tolkades av anvÀndarna.

Dagens företag Àr i stort behov av information och dÀrmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstÄr dock situationer dÄ företag vÀljer att uppgradera sitt befintliga affÀrssystem till en nyare version, och dÀrmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar pÄ vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemstÀllning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. UtifrÄn det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsstÀllande resultat nÄtts.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Det Àr allmÀnt kÀnt att företag, privatpersoner och föreningar ofta anvÀnder sig av kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information pÄ en mÀngd olika sÀtt som applikationen inte Àr tÀnkt för. MÄnga förlitar sig för mycket pÄ egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lÀtt uppstÄr, fel som ofta medför stora kostnader för företag. SvÄrigheten kan i mÄnga fall sÀgas vara att veta nÀr Excel inte lÀngre rÀcker till. Syftet med denna studie har dÀrmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem Àr. Denna kunskap Àr sedan tÀnkt stödja praktikerna i förstÄelsen för och beslutstagandet om nÀr ett kalkylsystem inte Àr kvalitativt och dÀrmed bör bytas ut.