Denna C-uppsats behandlar utvÀrderingar av företags datoriserade informationssystem. Bakgrunden till detta Àr att det idag spenderas stora summor pengar pÄ företagens och att företagens verksamhet ofta Àr beroende av ett fungerande informationssystem. För att sÀkerstÀlla att informationssystemet verkligen ger den nyttan som efterstÀvas krÀvs det att det genomförs utvÀrderingar. UtvÀrderingar Àr en grund för att kontrollera systemen mot de uppsatta mÄlen och att visa pÄ eventuella förbÀttringsbehov. Uppsatsen vill visa hur utvÀrderingsarbetet gÄr till i dagens företag.

Ett infomationssystem kan ses som en mÀnsklig konstruktion. Med detta menas att upplÀgg av informationsbehandlingen Àr utarbetad av mÀnniskor. Det Àr Àven mÀnniskor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förÀndringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, Àr en process innehÄllande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Detta arbete behandlar relationen anvÀndare - informationssystem under ett informationssystems livstid. Arbetet syftar till att pÄbörja en teorikonstruktion över de faktorer samt effekter, vilka tillsammans utgör den kontext i vilken informationssystemet skapas och verkar. Systemutvecklingsprocessen betraktas ur ett anvÀndarperspektiv sÄtillvida att anvÀndarens subjektiva uppfattning om berörda situationer stÄr i fokus.Rapporten behandlar följande frÄgestÀllningar: "Hur ser relationen ut i planeringsfasen?" samt "Hur ser relationen ut i verksamhetsfasen?". För respektive frÄgestÀllning kartlÀggs faktorer och effekter, som kan ha betydelse för den studerade relationen.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. MÄlet Àr att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sÀnka sjukvÄrdkostnader samt öka patientsÀkerhet och kvalité i vÄrden.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror pÄ en trög anvÀndning av nya informationssystem som varken Àr kompatibla eller lÀtt att anvÀnda, samt att verksamhetsomrÄdena inte har lyckats Äteranpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsomrÄdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög anvÀndning av systemet pÄ grund av att man inte lyckats Äteranpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

LÄgkonjunkturer och misslyckade IT-projekt har lett till att mÄnga blivit allt försiktigare med sina IT-investeringar detta har ocksÄ lett till att mÄnga valt standardsystem före egenutvecklade system som lösning. Det Àr dÀrför allt viktigare att verkligen förstÄ vilken nytta IT-baserade informationssystem kan ge en verksamhet för att investeringarna ska kunna motiveras. PÄ senare Är har mÄnga insett att det inte lÀngre rÀcker med att utvÀrdera nyttan med informationssystem i ekonomiska modeller utan för att identifiera den verkliga nyttan sÄ mÄste Àven andra aspekter beaktas. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av inköpsavdelningarna i tvÄ kommuner. Det empiriska materialet har i huvudsak insamlats genom personliga intervjuer med anvÀndarna av det aktuella informationssystemet.

Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett processorienterat perspektiv, undersöka hur IS/IT anvÀnds som möjliggörare av affÀrsprocessförÀndring. VÄr undersökning baserar sig pÄ ett fallföretags förÀndring av affÀrsprocessen lagerhantering. De slutsatser vi kan dra grundar sig pÄ fallföretagets situation och de förÀndringar som de har gjort. Företaget har som vi ser det genomfört en process-redesign. För att möjliggöra process-redesign har Företaget implementerat ett helintegrerat informationssystem med gemensam databas.

Uppsatsen Àr ett resultat av en explorativ studie som tar sin utgÄngspunkt i att informationssystem i hög grad Àr situationsberoende, komplexa och abstrakta. Om en investering i ett IS ska bli framgÄngsrik krÀvs att hÀnsyn tas till fler faktorer Àn de som vanligtvis inkluderas i befintliga problemperspektiv. En sÄdan Àr bestÀllarkompetens. Det saknas dock konceptualiseringar av begreppet vilket begrÀnsar dess anvÀndningsomrÄde, ur sÄvÀl ett vetenskapligt som ett praktiskt perspektiv. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka kompetenser bör ingÄ i en bestÀllarorganisation, bÄde generellt för bestÀllarprocessen i sin helhet men Àven specifikt för ingÄende faser? En litteraturstudie resulterar i en teorisyntes som frÀmst vilar pÄ bestÀllningsprocessens faser och begreppet funktionell kompetens.

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa de möjligheter och svÄrigheter som kommuner ser i samband med samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av samverkan mellan kommuner har blivit en nödvÀndighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar pÄ bÄde likheter och olikheter mellan kommunerna avseende möjligheter och svÄrigheter med samverkan. En slutsats som dragits Àr att ett aktivt deltagande och engagemang krÀvs för att samverkan ska lyckas.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som Àr anpassat för att köra pÄ moderna mobila enheter ute i fÀlt. Detta sÀtter krav pÄ systemet vad gÀller berÀkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer anvÀndes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjÀlpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutÀndan till ett koncept som klarade av de krav som stÀlldes pÄ systemet.

This report is about an investigation which has been done as an assignment in aninternational company. An Intranet has been implemented in parts of this company, andprimarily there is a local group of people in the company which is responsible for thelocal Intranet as an informationsystem. This local group of people is also responsiblefor further development of the use of Intranet as an informationssystem in the localorganisation. To create a starting-point for this development, I have done aninvestigation that deals with:· acceptance of Intranet as informationssystem among members of the industrialmanagement.- what factors affect acceptance of Intranet in a negative way- what factors affect acceptance of Intranet in a positive way· rules by which further development of Intranet is supposed to be based on· existing and needed Intranet-applications..

Uppsatsen behandlar anvÀndandet av geografiska informationssystem (GIS) i tvÄ kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och TrollhÀttans kommun, pÄ grund av att de anvÀnder GIS olika mycket och har kommit olika lÄng i utvecklingen av GIS-anvÀndandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskÀllorna Àr intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken anvÀndning tvÄ olika kommuner har av GIS. GIS började anvÀndas i större utstrÀckning under 1980- och 1990-talen och med hjÀlp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svÄra att ta fram.

NÀr företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta pÄ flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestÀmma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering pÄ krav Àr lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet Àr att kunder och anvÀndare tenderar att tycka att alla krav Àr viktiga för att sÀkerstÀlla att sÄ mÄnga som möjligt av deras önskemÄl ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt dÄ de flesta informationssystem-projekt har begrÀnsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare anvÀnder och hur de anvÀnder dessa metoder för att prioritera krav.

ArcGIS Àr ett geografiskt informationssystem (GIS) som finns tillgÀngligt i bataljonsstaber. Föreliggande arbete genomför en analys av vad som krÀvs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömande och vilka förutsÀttningar som finns för det utifrÄn Handbok geosupport. Uppsatsens resultat visar att det som krÀvs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömanden till del Äterfinns i Handbok geosupport. FörutsÀttningarna som finns utgörs frÀmst av rutiner för dataflöde. De förutsÀttningar som saknas utgörs huvudsakligen av brister i utbildningen av personal samt brister i resurser avsatta för arbete med ArcGIS i bataljonsstaber..

Den tekniska utvecklingen har gÄtt fort det senaste Ärtiondet och informationshantering har fÄtt en helt förÀndrad innebörd i dagens moderna organisationer. De organisationer som inte Àr beredda att följa denna utveckling löper stor risk att hamna efter eller förlora konkurrenskraft till andra aktörer pÄ marknaden. Genom investeringar i nya informationssystem och ny informationsteknologi skaffar sig organisationen verktyg att anvÀnda till att effektivisera och rationalisera sin verksamhet. SÄdana investeringar Àr dock förenade med höga risker och raden av företag som genomfört misslyckade implementeringsförsök Àr lÄng. Flera faktorer avgör hur ett företag lyckas tillÀmpa informationssystem och informationsteknologi som resurser och utnyttja dessa pÄ ett lönsamt sÀtt.